Titta

Snabbkoll!

Snabbkoll!

Om Snabbkoll!

Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.

Syfte

Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.

Till första programmet

Snabbkoll! : DragningskraftDela
  1. Fysikerna kallar det gravitation.
    Man kan också säga tyngdkraft.

  2. Det handlar om dragningskraften
    som håller oss kvar på jorden.

  3. Allt som ramlar faller neråt
    mot jordens yta.

  4. Det handlar om den kraft
    som får oss att bli kvar på jorden.

  5. Det är en av de naturkrafter som
    skapat universumet vi känner till.

  6. Föremål med större massa drar i,
    attraherar, föremål med mindre massa.

  7. Massa kan man säga är hur mycket
    materia som finns i föremålet.

  8. Vi brukar prata om vad det väger.

  9. Hur stor dragningskraften är handlar
    också om avståndet mellan föremålen.

  10. Om avståndet ökar
    minskar gravitationen dem emellan.

  11. Dragningskraften nere i en dal är
    lite större än högst upp på berget.

  12. Solen har en enorm massa,
    och drar i planeterna.

  13. Jorden drar i månen.

  14. Men månen drar också i jorden
    och det påverkar faktiskt haven-

  15. -när månen drar i vattenmassorna
    på jorden.

  16. Månens dragningskraft är mindre
    än jordens då den har mindre massa.

  17. En astronaut från jorden,
    och vågen här visade 100 kilo-

  18. -kommer att på månen uppleva sig
    som bara en sjättedel så tung.

  19. Men astronauten
    har ju kvar samma massa.

  20. Massa, som vi mäter i kilogram,
    är alltså nåt annat än tyngd.

  21. Tyngden är beroende på gravitationens
    storlek och har enheten newton.

  22. Planeten Mars är mindre än jorden så
    de som flyttar till Mars i framtiden-

  23. -kommer att uppleva sig som lättare,
    men kommer att se ut som de brukar.

  24. Vågen justeras säkert för att
    ta hänsyn till den nya gravitationen.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Ämnen:
Fysik > Fysikaliska fenomen > Krafter och rörelser
Ämnesord:
Fysik, Gravitation, Materia, Naturvetenskap, Tyngdlagen
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Snabbkoll!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Syror

Avsnitt 2 av 22

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Baser

Avsnitt 3 av 22

Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kolets kretslopp

Avsnitt 8 av 22

Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Temperatur

Avsnitt 10 av 22

Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets egenskaper

Avsnitt 11 av 22

Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets kretslopp

Avsnitt 12 av 22

Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Energi

Avsnitt 13 av 22

Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Ström

Avsnitt 14 av 22

Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Friktion och tröghet

Alicia försöker åka pulka på en strand och kasta tårta i ansiktet på Amina med hjälp av en linbana. Grafik-Filippa berättar utifrån pulkaåkningen och linbanan hur friktion och tröghetsprincipen fungerar. Filippa förklarar även centrifugalkraft utifrån att Amina utmanar Alicia att åka vattenskidor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 7: hållbar energi för alla

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 7: hållbar energi för alla. Sverige står inför utmaningar i att långsiktigt skapa hållbar energiproduktion som är fossilfri och förnybar.