Titta

Snabbkoll!

Snabbkoll!

Om Snabbkoll!

Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.

Syfte

Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.

Till första programmet

Snabbkoll! : MeiosDela
  1. Meios kallas också reduktionsdelning.

  2. Det är den celldelning som sker
    när det bildas könsceller.

  3. En kroppscell
    har dubbel genuppsättning-

  4. -könscellerna har bara en enkel-

  5. -men när ägget befruktas av en
    spermie får vi en dubbel uppsättning.

  6. En från mamma och en från pappa.

  7. Människor har 46 kromosomer, 23
    kromosompar, i en vanlig kroppscell.

  8. Könscellerna som bildas
    i äggstockar eller testiklar-

  9. -har halva uppsättningen,
    23 enkla kromosomer.

  10. I meios ska cellerna som bildar
    könsceller dela sig en gång till-

  11. -och det sker även en hel del
    annat viktigt i meiosen.

  12. Först kopieras och fördubblas
    allt dna i cellkärnan-

  13. -precis som i mitos.

  14. Två kromosomer som har samma jobb,
    men är från mamma respektive pappa-

  15. -kallas homologa kromosomer.
    De innehåller samma typ av gener.

  16. Homologa kromosomer lägger sig
    bredvid varandra.

  17. När de hamnar så nära sker
    små utbyten av delar av dna-strängen.

  18. De överkorsas och gener byter plats.

  19. Det är nyckeln till variation
    mellan syskon-

  20. -för nu flyttar
    farfars öron och ögon runt.

  21. Överkorsningarna, gen-
    förflyttningarna, sker slumpmässigt-

  22. -och i nästa steg
    kommer centrosomerna-

  23. -att dra till sig en uppsättning
    homologa kromosomer var.

  24. Cellerna delar sig sen igen så att
    kromosomerna hamnar i varsin cell.

  25. Här sker en reduktion av kromosomer.
    En minskning, halvering, av antalet.

  26. En cell blev två
    och de två blev fyra.

  27. Fyra könsceller
    med enkel genuppsättning i varje.

  28. När ägget befruktas av spermien
    får det dubbel genuppsättning igen.

  29. Det blir en cell med 46 kromosomer
    som delar sig igen och igen och igen-

  30. -med hjälp av mitos,
    vanlig celldelning.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Meios

Avsnitt 22 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Två minuter om vad som händer när spermien befruktar ägget. Och vad som händer innan. Om celldelning där könsceller bildas, alltså meios eller reduktionsdelning. Och vad är homologa kromosomer?

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik, Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap
Ämnesord:
Anatomi, Biologi, Celldelning, Fortplantning, Genetik, Könsceller, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Snabbkoll!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Syror

Avsnitt 2 av 22

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Baser

Avsnitt 3 av 22

Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kolets kretslopp

Avsnitt 8 av 22

Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Temperatur

Avsnitt 10 av 22

Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets egenskaper

Avsnitt 11 av 22

Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets kretslopp

Avsnitt 12 av 22

Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Energi

Avsnitt 13 av 22

Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Ström

Avsnitt 14 av 22

Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Kärlek

Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Skönhetsideal

Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal. Vi ringer upp kändisfotografen Bobby Oduncu och frågar honom om hans digitala drömparadis.