Titta

Snabbkoll!

Snabbkoll!

Om Snabbkoll!

Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.

Syfte

Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.

Till första programmet

Snabbkoll! : Kvävets kretsloppDela
  1. Allt levande är beroende av kväve.

  2. Det är ett grundämne som behövs för
    att bygga livsnödvändiga molekyler-

  3. -som aminosyrorna i proteiner.

  4. DNA innehåller också kväve.

  5. Luften vi andas
    består av 78 % kvävgas.

  6. Men växter och djur kan inte
    ta upp kväve direkt ur luften.

  7. För att kväve
    ska komma in i näringskedjan-

  8. -måste det finnas i marken i form
    av nitratjoner eller ammoniumjoner.

  9. De här jonerna,
    som växter kan ta upp-

  10. -kan bildas med hjälp av
    kvävefixerande bakterier-

  11. -som till exempel finns i ärtväxter.

  12. Energin i en åskblixt
    kan få kvävgas att reagera-

  13. -så att det till slut
    bildas nitratjoner i marken.

  14. Djur får sitt kväve
    genom att äta växter.

  15. Kväve frigörs tillbaka till jorden
    när döda växter och djur bryts ner.

  16. En del nitrat som finns i marken-

  17. -kan omvandlas till kvävgas
    av andra bakterier.

  18. Så en del bakterier ökar kvävehalten
    i marken, medan andra minskar den.

  19. Vi människor tillför också
    kväve till systemet.

  20. Det kan vara via avgaser
    som omvandlas till nitratjoner-

  21. -eller i form av konstgödsel.

  22. När nitrat- och ammoniumjonerna väl
    är i jorden kan växterna ta upp dem.

  23. Men det är ofta
    brist på kväve i marken-

  24. -eftersom vi tar bort kväve när vi
    odlar växter och föder upp djur.

  25. För att snabbt få större skördar
    gödslar vi.

  26. När man tillverkar konstgödsel-

  27. -omvandlas kvävgas till
    ammoniumjoner och nitratjoner-

  28. -i en liknande process som hos
    de kvävefixerande bakterierna.

  29. Men det finns ju även
    naturligt gödsel.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Ämnen:
Biologi, Kemi > Kemiska processer i naturen, Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Aminosyror, Biologi, Fysiologi, Joner, Kemi, Kväve, Kvävefixering, Naturvetenskap, Oorganisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Snabbkoll!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Syror

Avsnitt 2 av 22

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Baser

Avsnitt 3 av 22

Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kolets kretslopp

Avsnitt 8 av 22

Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Temperatur

Avsnitt 10 av 22

Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets egenskaper

Avsnitt 11 av 22

Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets kretslopp

Avsnitt 12 av 22

Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Energi

Avsnitt 13 av 22

Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Ström

Avsnitt 14 av 22

Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Könsroller

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Skönhetsideal

Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal. Vi ringer upp kändisfotografen Bobby Oduncu och frågar honom om hans digitala drömparadis.