Titta

UR Samtiden - Wikimania 2019

UR Samtiden - Wikimania 2019

Om UR Samtiden - Wikimania 2019

Årlig konferens anordnad av Wikimedia foundation. Temat för dagen var fri kunskap och de globala hållbarhetsmålen. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Wikimania 2019 : Vikten av att bevara minoritetsspråkDela

  1. Vi har inte tillräckligt med
    digitala spel, filmer och berättelser.

  2. Vi är bra historieberättare,
    men vi hittar dem inte.

  3. Så de väljer norska,
    svenska eller finska produkter.

  4. Hej på er, allesammans.

  5. Jag är så tacksam och ödmjuk över
    att Wikimania har bjudit in mig hit.

  6. Mitt språk är samiska.

  7. Det är mitt hjärtas språk, och jag
    ska prata mer om språksituationen.

  8. Jag är glad att hon förstår samiska.

  9. Hej, jag heter Liv Inger Somby-

  10. -och det är en stor glädje och ära-

  11. -att bli inbjuden till Wikimania och
    få prata om det som är viktigt för oss-

  12. -vår situation, våra barn-

  13. -och hur vi ger information till er.

  14. För det här handlar också
    om samarbete.

  15. I år är som sagt det internationella
    året för världens ursprungsspråk.

  16. Det här är året
    då vi kan göra en förändring-

  17. -och få mer fokus på situationen
    för ursprungsspråk.

  18. Det ska jag tala om senare.

  19. Mitt ämne är
    "Vikten av ursprungsspråk".

  20. Vilka är då utmaningarna inom mitt
    område? Vi är uppdelade i fyra länder-

  21. -och har nio olika språk.
    Det ska jag också tala om.

  22. Jag ska också tala om ansvaret hos
    Wikimania, Wikipedia och Wikimedia-

  23. -för att göra oss mer synliga.

  24. Bara lite kort om mig,
    även om ni kan läsa.

  25. Jag har jobbat som journalist i många
    decennier. Jag började vid fjorton.

  26. Jag bryr mig om berättelser.

  27. Jag var lite äldre-

  28. -när jag skrev hem och bad om pengar
    till en inspelningsapparat-

  29. -för att det fanns så många intressanta
    berättelser på min internatskola.

  30. Jag ville dokumentera
    mitt liv på internatskolan.

  31. Nu arbetar jag på Samiska högskolan,
    som för mig heter Sámi Allaskuvla.

  32. Kan vi bestämma att nästa gång vi ses
    säger ni det på samiska?

  33. Sámi Allaskuvla.

  34. Det här är en högskola i Kautokeino
    i norra Sápmi-

  35. -i norra Norge.

  36. Där undervisar jag i urfolksjournalistik
    och även i samiska.

  37. Jag tillhör sannings-
    och försoningskommissionen i Norge.

  38. Vi jobbar med de svåra frågorna,
    smärta och trauman-

  39. -och vi ska samla in
    folkets livsberättelser-

  40. -om hur assimileringen
    har påverkat dem-

  41. -förlusten av språket
    och konsekvenserna av förnorskningen.

  42. Eftersom jag har jobbat
    som journalist i många decennier-

  43. -tillhör jag också olika programråd
    vid norska public service, NRK.

  44. Jag växte upp på den finska sidan-

  45. -vilket innebär
    att jag fick gå i en norsk skola.

  46. Jag har också arbetat
    nästan tre år i Ryssland-

  47. -på Kolahalvön i Murmansk oblast-

  48. -för att utveckla
    en samisk radiostation.

  49. Innerst inne tänkte jag
    att om vi hade ett radioprogram-

  50. -på samiska för samer i Ryssland-

  51. -då gjorde vi nåt för att folk
    skulle bli stolta över sitt språk-

  52. -och kunna lyssna på nyheter
    på sitt eget språk.

  53. Här är några studenter
    som tog examen förra året.

  54. Och i Sámi Allaskuvla
    har vi omkring 270 studenter-

  55. -på kandidat-, magister
    och doktorsnivå.

  56. Vi har utländska studenter-

  57. -som går magisterutbildning
    i urfolksjournalistik.

  58. Men vi har också många
    som läser språklärarutbildningar-

  59. -journalistik, traditionell kunskap,
    renskötsel och även hantverk, duodji.

  60. Sen om ursprungsfolkets perspektiv:

  61. När vi nu talar om det
    internationella året för ursprungsspråk-

  62. -och jag ser den här bilden,
    så önskar jag-

  63. -att mina aymaravänner från Bolivia
    kunde läsa nyheterna på sitt språk.

  64. Men som ni alla vet är spanska
    det språk som man väljer.

  65. När jag ser på bilden tänker jag också
    att när vi samlas i FN-

  66. -önskar jag
    att vi kan utbyta berättelser-

  67. -på vårt eget språk till vårt eget folk.

  68. I sociala medier föredrar jag
    att använda samiska och engelska.

  69. På engelska kan jag kommunicera
    med mina engelsktalande vänner-

  70. -och på samiska
    kommunicerar jag med samer.

  71. Ursprungsfolks perspektiv.
    Jag ska redan nu utmana Wikimania.

  72. Ni måste börja tänka på hur
    ni ska samarbeta med ursprungsfolk.

  73. Vad sägs om att Wikimania, Wikimedia
    och Wikipedia redan nästa år-

  74. -i april eller maj,
    när ursprungsfolk samlas-

  75. -vid FN:s permanenta forum
    för ursprungsfolk-

  76. -att ni då är där och lyssnar
    på vilka möjligheter som finns-

  77. -så att ni kan inleda ett bra samarbete?

  78. Till FN kommer det varje år 2 000
    representanter för ursprungsfolk.

  79. Där kan ni delta
    och hålla ett sidoevenemang-

  80. -för att berätta hur ni arbetar
    och informera ursprungsfolk-

  81. -om vad Wikimania, Wikimedia
    och Wikipedia är.

  82. Tidigare såg jag-

  83. -att 86 procent av det svenska folket
    använder Wikipedia.

  84. Jag skulle säga att det däremot
    inte finns många samer-

  85. -som använder Wikimedia på sitt
    språk. Den möjligheten finns inte än.

  86. Som en påminnelse till er,
    om ni letar efter verktyg-

  87. -för att kommunicera med
    och ta kontakt med ursprungsfolk-

  88. -så måste ni tänka
    på språkrevitalisering-

  89. -och ha som mål
    att språket ska överleva.

  90. Att ursprungsfolk ska kunna använda
    internet på sitt eget språk.

  91. I Kanada finns det
    över 60 ursprungsspråk.

  92. Jag vet inte hur ofta
    kanadensiska Wikipedia använder-

  93. -traditionella ortsnamn.
    Jag är ingen expert på det.

  94. Om det finns nån
    från Kanada eller Australien-

  95. -så kan ni tänka på varför vi bör
    använda ursprungsfolkens ortsnamn.

  96. Mer än 370 miljoner människor
    tillhör ursprungsfolk runtom i världen.

  97. De lever i 90 länder.

  98. De talar 7 000 språk.

  99. Och fyra av tio
    är på Unescos röda lista-

  100. -vilket innebär
    att de kommer att försvinna.

  101. Då vill jag be Wikimania tänka på-

  102. -att om vi vill tillåta-

  103. -våra språk att utvecklas
    och stärka våra språk-

  104. -hur kommer ni då att bidra
    när ni åker hem till era länder-

  105. -till era kontor och era institutioner?

  106. Jag tittade på målen och jag tänkte-

  107. -att nu när jag pratar om språket-

  108. -ska jag också ta upp nummer fyra,
    god utbildning.

  109. Det handlar inte bara om utbildningen
    i klassrummet eller på universitetet-

  110. -utan även om utbildningen i hemmet,
    den traditionella kunskapen.

  111. Visdomen
    om hur vi använder vårt språk.

  112. Och även att förstå
    hur svaga vi är som ursprungsfolk-

  113. -eftersom vi sällan ser nåt
    på vårt eget språk-

  114. -eller i våra egna språk.

  115. På den här bilden känner ni svenskar
    kanske igen Jon Henrik Fjällgren.

  116. Han är en mycket känd jojkare,
    sångare-

  117. -och han sjunger på sydsamiska.

  118. Det finns bara ungefär 300 personer
    kvar som talar sydsamiska.

  119. Jag har en liten berättelse, för
    jag tycker att berättelser är viktiga.

  120. När jag jobbade i Ryssland tänkte
    jag på situationen för kildinsamerna.

  121. I Lujávri, Lovozero i Murmansk oblast-

  122. -finns det inga samiska barn
    som lär sig samiska i skolan.

  123. De har kanske några få lektioner,
    för de har inte nog med språklärare.

  124. Och språksituationen är väldigt
    dramatisk nu i Lujávri och Ryssland.

  125. Folk som är äldre än 45 år
    talar kildinsamiska.

  126. De som är yngre använder det inte.

  127. De yngre kommer till vårt universitet
    för att lära sig språket jag talar:

  128. Nordsamiska.

  129. Nordsamiska
    ger dem nämligen möjligheter.

  130. Så jag håller fram min hand
    till alla här.

  131. Vad kan ni göra för att engagera er
    och tänka på-

  132. -hur ursprungsspråk kan överleva
    i de ryska delarna av Sápmi.

  133. Och även ursprungsspråken
    längre österut.

  134. Kan ni börja tänka på ett projekt-

  135. -där ni planerar
    hur vi kan stärka språket-

  136. -och även se till att folk kan läsa
    på Wikipedia på kildinsamiska-

  137. -om sin situation?
    Om man bara skriver ett par...

  138. ...kapitel, så är det en bra början.

  139. För mitt hjärta blöder när jag tänker på
    att barnen på Kolahalvön, i Lujávri-

  140. -inte lär sig samiska,
    vilket är deras rättighet.

  141. För ursprungsfolks rättigheter kräver
    att stater tar ansvar.

  142. Vi har nämligen FN:s deklaration
    om ursprungsfolkens rättigheter.

  143. Den antogs
    av FN:s generalförsamling 2007-

  144. -och artikel 13 är väldigt tydlig.

  145. "Urfolken har rätt att återuppliva,
    använda, utveckla"-

  146. -"och till kommande generationer
    förmedla"-

  147. -"sin historia, sina språk, sina
    muntliga traditioner, sin filosofi"-

  148. -"sina skriftsystem och sin litteratur
    samt att välja och behålla"-

  149. -"sina egna namn på samfund, orter
    och personer." Det är vår rättighet-

  150. -men tror ni att staterna följer det?

  151. Nej.

  152. Vissa stater gör ett bättre jobb
    och andra inte.

  153. Som jag sa lever ju ursprungsfolk
    i mer än 90 länder.

  154. Det här handlar också om barnen.

  155. Jag bryr mig om barnen,
    för de är vår framtid.

  156. Individer från ursprungsfolk,
    särskilt barn-

  157. -har rätt till alla nivåer och former
    av utbildning som staten erbjuder-

  158. -utan diskriminering.

  159. I morse ringde jag och frågade SVT-

  160. -hur många timmar barnprogram
    de gör för samiska barn på samiska.

  161. Hur många timmar tror ni?

  162. Bara åtta timmar.

  163. I Norge producerar NRK:s
    samiska avdelning hundra timmar.

  164. I Finland är det inte heller
    så många timmar, och inga i Ryssland.

  165. Så fråga när ni åker hem:

  166. Hur många timmar barnprogram
    gör tv-kanalerna-

  167. -på ursprungsspråk?

  168. Och även på nätet.
    Hur många spel ser vi?

  169. Inte så många.

  170. Som vi har nämnt är det
    internationella året för ursprungsspråk.

  171. Jag ser redan massor av engagemang-

  172. -hur folk arbetar i Asien, Hawaii,
    Nya Zeeland och Australien.

  173. Jag följer den här hashtaggen
    och ser vad som händer i världen.

  174. Men jag ser också att det finns
    många länder som är osynliga.

  175. För språket, giella-

  176. -har en viktig roll i våra dagliga liv.

  177. Det handlar om
    hur vi kan kommunicera.

  178. Hur jag kan lära mig, hur jag kan läsa
    och hur vi kan leka.

  179. Tänk er ett samiskt barn,
    som pratar ett samiskt språk hemma-

  180. -och går ut nätet och försöker hitta
    nåt på samiska språk.

  181. Det är svårt.

  182. Jag har valt de här bilderna för
    att jag också vill visa möjligheterna.

  183. Det här är från Svahken Sijte
    i södra Sápmi i Norge.

  184. Där hade de
    ett stort revitaliseringsprojekt-

  185. -som pågick i många år.

  186. Och den här gruppen samer,
    renskötare, har lyckats göra en sak:

  187. De talar nu samiska igen.

  188. De lär sig av de gamla-

  189. -och detta utmärkta, stora och viktiga
    projekt leds av professor Jon Todal-

  190. -som arbetar på vår högskola.

  191. Så det finns möjligheter.

  192. Jag undervisar i urfolksjournalistik-

  193. -och i vår undervisning handlar det
    om vem som äger berättelsen.

  194. Ur vilket perspektiv producerar man
    nyheterna eller berättelserna?

  195. Hur kommunicerar man med folk?
    På vilket sätt?

  196. Och när man gör intervjuer-

  197. -hur kommunicerar man då sen
    med samhällena efteråt-

  198. -när man har klarat sin deadline?
    Sånt jobbar vi med i vår undervisning.

  199. Vi tittar också på-

  200. -hur den traditionella pressen
    skriver om urfolkens berättelser.

  201. Och vi forskar. Vi har många
    magisterarbeten om hur samer mår-

  202. -när utländska journalister kommer
    för att skriva. Vad saknas?

  203. Jo, hur man gör överenskommelser,
    hur man har ett jämlikt utbyte-

  204. -och hur man delar bilder, filmer
    och berättelser-

  205. -efter att man klarat av sin deadline.

  206. Det handlar också om
    hur man lyckas kommunicera.

  207. Och jag...

  208. ...tänker på Wikimania-

  209. -gratis kunskap och globala mål.

  210. Hur kan ni tillämpa
    urfolkens metodologier?

  211. Hur ska ni tänka för att få tillgång
    till ursprungsfolkens samhällen?

  212. Tillhör ni dem som kommer
    till ursprungsfolkens samhällen-

  213. -ber om berättelser och kunskap
    och sen ger sig av?

  214. Eller tänker ni också på jämlikhet?

  215. Kan ni också lära vårt samhälle?

  216. Vi är inte experterna, det är ni.

  217. Ni måste komma till våra samhällen-

  218. -så att vi kan stärka kunskapen om oss
    hos er-

  219. -och även internt.

  220. Delar ni med er av kunskap
    när ni jobbar bland ursprungsfolk-

  221. -eller tar ni den bara? Tänk på det.

  222. Det finns nämligen stor skepsis
    bland ursprungsfolk-

  223. -när främlingar kommer och säger
    att de vill göra nåt tillsammans.

  224. För de flesta projekten är
    ur deras perspektiv, inte vårt.

  225. Det är de som inte tillhör urfolken
    som ber om kunskapen.

  226. Så vi behöver information
    om hur vi kan utbilda vårt folk-

  227. -och bra samarbetspartner-

  228. -för att kunna hitta exempelvis
    Wikipedia på samiska.

  229. Och hur kan ni lära er
    av ursprungsfolkens högskolor?

  230. Som jag nämnde är det permanenta
    forumet en nyckel för er nästa år-

  231. -eller året därpå.

  232. Men tänk, nu när ni åker hem,
    på ursprungsspråk-

  233. -och hur ni ska samarbeta.

  234. De här två bilderna... Inti från Ecuador
    studerade ursprungsjournalistik-

  235. -vid Sámi Allaskuvla.
    Han har åkt hem igen.

  236. Det var bra för oss att han kom
    för att dela med sig av sin kunskap-

  237. -och vi gav vår till honom, och så
    stärkte vi också ursprungssamhällen.

  238. För er som inte känner till det är
    samerna ett folk som bor fyra länder:

  239. Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

  240. Jag säger aldrig att jag är från Norge-

  241. -utan från den finska sidan av Sápmi.

  242. Men jag bor nu på den norska sidan.

  243. Det spelar roll för politiken.

  244. I Norge finns det 50 000 samer,
    här i Sverige är det 20 000-25 000.

  245. I Finland är det 10 000-15 000-

  246. -och i Ryssland 2 500.

  247. Ni ser att det är väldigt stora områden.

  248. Och vi har nio språk.

  249. En del av dem befinner sig
    i en mycket svår situation.

  250. Där det är markerat i rött
    talar man sydsamiska-

  251. -som står på Unescos röda lista.

  252. Det gör även de blå språken
    i Ryssland, som tersamiskan.

  253. Jag bor i området
    som är markerat med grönt.

  254. Och som ni ser har vi inga gränser.

  255. Vi talar nordsamiska
    i Finland, Sverige och Norge.

  256. Sydsamiska talas också i Norge
    och Sverige, liksom Lulesamiska.

  257. Jag bor i det gröna området
    och kan inte kommunicera-

  258. -med dem som bor
    i de blå eller röda områdena.

  259. Sydsamiska är svårt för mig att förstå-

  260. -och även kildinsamiska.

  261. Nio språk. Kan ni göra nånting
    på de här språken?

  262. Och hur kan ni göra det?

  263. Det är en utmaning för Wikipedia
    i Norge, Sverige och även Finland.

  264. Och hur
    man ska implementera Ryssland.

  265. Vilka utmaningar innebär det
    att vara uppdelade i fyra länder?

  266. Tror ni att staterna kommunicerar
    om att förbättra samernas situation?

  267. Markrättigheter, kulturella rättigheter,
    språkrättigheter.

  268. Vi har språklagar,
    men hur stärker de våra språk?

  269. Vi har tre olika sameting-

  270. -på den norska, svenska
    respektive finska sidan.

  271. De samarbetar-

  272. -men staterna har
    sina egna skolreformer.

  273. Det innebär att om de gör en mattebok
    på den finska sidan på samiska-

  274. -då får inte barnen i Norge den-

  275. -för den passar inte in
    i den norska reformerade läroplanen.

  276. Varför börjar vi inte tänka på
    om vi kan göra så här-

  277. -att under dagarna här-

  278. -kan ni som är här på Wikimania
    börja tänka på-

  279. -hur ni kan utbyta
    information med sametingen-

  280. -och hur ni kan börja fråga
    efter projekt.

  281. Finns det nåt vi kan göra ihop?

  282. För sametingen
    bryr sig om skolsituationen.

  283. Varför har vi inga historieböcker?

  284. Varför gör vi inte digitala plattformar
    där samiska barn kan lära sig mer-

  285. -om samisk historia
    och samiska språk på nätet?

  286. Varför är det så svårt?

  287. Jag frågar
    för att jag vill att ni ska tänka.

  288. För tro mig, det händer ofta
    att jag blir väldigt ledsen-

  289. -när jag ser situationen för våra barn.

  290. För ibland säger de icke-samiska
    representanterna för staterna:

  291. "Men ni är så få." Ja, vi är få,
    men det finns också en anledning.

  292. Det är en del av kolonisationen.

  293. Många av samerna
    har förlorat sina språk.

  294. Här är två barn.

  295. Pojken är nu runt elva år gammal.
    Jag frågade hur han väljer.

  296. "Väljer vad?" sa han. Jag frågade
    om han använder samiska på nätet-

  297. -och hur han utvecklade sig.

  298. Han sa: "Jag väljer det som jag hittar."

  299. Jag frågade vad det innebar.

  300. "Jag väljer det som är spännande."

  301. Det innebär att barnen väljer
    andra språk än samiska.

  302. Det finns inte tillräckligt med program
    och spel på samiska.

  303. Så våra barn tvingas
    använda majoritetsspråken.

  304. De här två flickorna är mina döttrar.

  305. När de var små gav jag dem
    den bästa gåvan, mitt språk.

  306. De talar flytande samiska-

  307. -och även flytande norska,
    engelska och finska.

  308. Men när de växte upp
    översatte jag det som vi såg på tv-

  309. -och i början
    även det som fanns på internet.

  310. Pippi, exempelvis, var på norska,
    men nu kan hon äntligen lite samiska.

  311. De här barnen har klagat över
    att de inte har tillräckligt-

  312. -med digitala spel,
    filmer och berättelser.

  313. Vi är så bra historieberättare,
    men vi hittar dem inte.

  314. I stället väljer de norska,
    svenska eller finska produkter.

  315. Jag ser fram emot
    att se nästa års nya läroplan-

  316. -och hur de ska ta med
    det digitala i den.

  317. För Norges statsbudget är enorm.

  318. De lägger 1,7 miljarder norska kronor-

  319. -på informations- och kommunikations-
    teknik och digitala strategier.

  320. Men vi måste tala om för dem
    vilka samernas behov är.

  321. Vi kan inte acceptera
    att vi är osynliga-

  322. -eller att vi bara får
    några få miljoner.

  323. Vi måste tänka på vilka språkbehov
    och rättigheter vårt folk har.

  324. För det norska sametinget-

  325. -har sin egen digitala strategi.

  326. Det vill vara pionjärer för samerna
    i den digitala utvecklingen.

  327. Sametingets president på norska sidan
    av Sápmi, Aili Keskitalo-

  328. -sa nåt intressant i en pressrelease:

  329. "Vi måste vara
    på nivå med digitala språk"-

  330. -"inte med blyertspennor."

  331. Vi har fortfarande samiska lärare
    som skriver och har böcker åt barnen-

  332. -eller delar ut såna här papper,
    så att barnen kan lära sig.

  333. Men vi har även goda exempel,
    som det arktiska universitetet i Tromsö.

  334. De lägger mycket pengar
    och gör ett jättebra jobb-

  335. -med sitt språkteknikprojekt,
    Giellatekno.

  336. De skapar och utvecklar
    den digitala samiskan.

  337. Ordböcker, grammatik,
    språkinlärning och stavning.

  338. Vi har till och med fått
    ett samiskt tangentbord-

  339. -där vi kan skriva "á", "š" och "ŧ".

  340. Men andra ursprungsfolks tecken
    och bokstäver, då?

  341. Jag ser att våra barn ibland är lata
    och inte skriver "š".

  342. De skriver "s".
    De skriver inte "đ", utan "d".

  343. Så vi ser också konsekvenserna
    av denna digitala verklighet.

  344. Det är stora kontraster
    mellan länderna.

  345. Vi samer säger att om säcken står upp,
    då har man mycket klokhet där.

  346. På norska sidan har sametinget
    de senaste fyra åren använt-

  347. 7 100 000 norska kronor-

  348. -till digitala projekt-

  349. -som att översätta
    men även att göra nya appar.

  350. På svenska sidan är det 500 000,
    en halv miljon.

  351. På finska sidan är det 500 000 euro,
    vilket är ungefär 5 000 000 kronor-

  352. -men då ingår även andra produkter.
    På ryska sidan är det noll.

  353. Målet är ett nordiskt perspektiv.

  354. Jag vill också utmana er, för jag
    har ombetts utmana Wikimania:

  355. Hur nöjda är ni med situationen
    för era barn?

  356. Ni som bor i Sverige, Norge, Finland
    eller andra länder.

  357. Hur nöjda är ni med det som ni hittar
    på Wikipedia och Wikimedia-

  358. -om samer,
    skrivet på ert språk för era barn?

  359. Det är inte mycket.

  360. Vi har bra berättelser.

  361. Vi har traditionell kunskap och vishet-

  362. -som vi också kan förmedla
    till icke-samiska barn.

  363. Så börja tänka på era behov.

  364. Era barn behöver också kunna få
    information om samerna-

  365. -och lära sig om samernas samhällen.

  366. Många skolor lär ut nästan ingenting
    om samerna, här i Sverige.

  367. Om man frågar barn i Stockholm
    vad de vet-

  368. -säger de "de bor i kåtor".

  369. Då kan ni säga:

  370. "Vet ni att de också har
    fantastiska språk"-

  371. -"och digitala behov?"

  372. En minister
    skulle säkert också rycka på axlarna.

  373. Så det är mellan staterna, sametingen
    och er, som är experter-

  374. -som vi kan finna sätt
    att börja samarbeta.

  375. Konsekvenser för barn när de inte har
    de bästa utbildningsapparna?

  376. Häromdagen såg jag:
    "De 50 bästa apparna för barn."

  377. Jag önskade att där fanns nåt till mig.

  378. Det här är min sista bild,
    och den kan tjäna som en symbol.

  379. För att den här lille pojken
    ska bli en stark same i framtiden-

  380. -har han alla dessa människor
    som hjälper honom bakom sig-

  381. -så att han ska lära sig kommunicera-

  382. -och hur han kan vara stark
    i ett samiskt samhälle.

  383. Han kan kanske också flytta
    mellan länder.

  384. På ett sätt kan ni kanske tänka på den
    här pojken som det samiska folket.

  385. Och människorna
    som står bakom är ni-

  386. -som kommer från många länder
    till Wikimania.

  387. Då börjar ni tänka på
    de kontinuerliga processerna.

  388. För bland samerna finns kunskapen-

  389. -om att inget tar slut. Det fortsätter.

  390. Tack.

  391. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av att bevara minoritetsspråk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En förutsättning för att bevara minoritetsspråk i världen är att information finns tillgänglig på de språken. Här har Wikipedia, och andra plattformar där kunskaps delas, en viktig roll att spela säger professor Liv-Inger Somby. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Ämnen:
Information och media, Modersmål och minoritetsspråk
Ämnesord:
Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Internet, Minoritetsspråk, Språkliga minoriteter, Språkvetenskap, Teknik, Webbplatser, Wikier, Wikipedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Wikimania 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Wikimania Stockholm 2019

Tusentals människor bidrar dagligen med att skriva artiklar, fotografera och dokumentera världen. Här berättar Wikipedias Sverigechef, John Andersson, om hur organisationen jobbar med FN:s hållbarhetsmål. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Dela din berättelse om Agenda 2030

Det pratas mycket om FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, men det är lätt att diskussionen blir för abstrakt. Här berättar Michael Edson, medgrundare till ett nytt FN-museum i Köpenhamn, om hur Agenda 2030 kan bli mer personlig och hur du kan bidra. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Vikten av att bevara minoritetsspråk

En förutsättning för att bevara minoritetsspråk i världen är att information finns tillgänglig på de språken. Här har Wikipedia, och andra plattformar där kunskaps delas, en viktig roll att spela säger professor Liv-Inger Somby. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Mötet mellan öppenhet och Agenda 2030

En föreläsning med Ryan Merkley, vd på Creative Commons, om hur fri tillgång till kunskap och möjligheter att dela kunskap kan leda till innovation och mer jämlika resultat. Ett effektivare kunskapsdelande kan också hjälpa till att driva arbetet med Agenda 2030 framåt. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Tillgång till vetenskap ger en mer hållbar livsstil

Många utmaningar måste lösas för att nå FN:s hållbarhetsmål till 2030. Vi behöver både producera mer, samtidigt som vi ska bevara och ta bättre hand om jordens resurser. Här berättar Karin Holmgren, rektor på SLU, om hur kunskapsdelande och kommunikation blir en viktig del av framtidens lösningar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Kartlägg världen

Miljontals människor har i dag ingen adress och bor i områden som på kartan bara är ett tomt fält. Projektet Humanitarian openstreetmap tar hjälp av volontärer för att kartlägga världens bortglömda områden. Här berättar vd Tyler Radford om varför det är så viktigt att synas på en karta. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Skydda våra kulturarv

John Cummings; Wikimedia, jobbar med FN-organet Unesco för att lokalisera och kartlägga världens kulturarv. Tanken är att det ska bli lättare att skydda dem i framtiden. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Journalistikens död och uppståndelse

Journalisten Emanuel Karlsten berättar om sin rapportering om en kontroversiell copyrightlagstiftning på EU-nivå. Han ser det som ett exempel på hur journalistiken kan överleva, även om gamla affärsmodeller inte fungerar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Att skapa universell tillgång till kunskap

All jordens kunskap ska vara tillgänglig för alla med bara några klick. Det är visionen för de som jobbar med Wayback machine och The internet archives. Här berättar vd Mark Graham om hur de jobbar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Kunskapens roll i en demokrati

Annika Söder, kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet, talar om betydelsen av öppen och fri tillgång till kunskap och information för att bygga stabila demokratier. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Globala utmaningar för Wikipedia

Wikipedia samlar människor från hela världen, men utmaningarna de står inför skiljer sig från land till land. Här berättar fyra wikimedianer vilka utmaningar de står inför: Anna Torres, Wikimedia Argentina, Felix Nartey, Open foundation West Africa, Thomas Schallhart, Wikimedia LGBT group, och Li-Yun Lin, Wikimedia Taiwan. Moderatorer är Ulrika Eklund och Jenny Lindblad. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Framtidens Wikipedia

Majoriteten av dem som skriver artiklar till Wikipedia är vita män och trots att rörelsen vuxit explosionsartat de senaste åren har långt ifrån alla tillgång till fri kunskap. Här berättar stiftelsen Wikimedias vd Katherine Maher om rörelsens utmaningar och mål fram till 2030. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.