Titta

UR Samtiden - Wikimania 2019

UR Samtiden - Wikimania 2019

Om UR Samtiden - Wikimania 2019

Årlig konferens anordnad av Wikimedia foundation. Temat för dagen var fri kunskap och de globala hållbarhetsmålen. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Wikimania 2019 : Dela din berättelse om Agenda 2030Dela

  1. Infrastrukturen
    i lek, dialog och trivsel-

  2. -är ett stöd när man löser svåra
    problem, och man kan planera in den.

  3. Okej, jag tror att vi är redo. Hej!

  4. Hej!

  5. Den här älgen är mitt kraftdjur.
    Den liknar en dalahäst. Jag gillar den.

  6. Den får mig att känna mig som hemma.

  7. Den fick mig på rätt humör
    nu när jag ska prata med er.

  8. Hur ska vi lyckas göra svåra insatser
    i samhället?

  9. "Vi" står för er, som gemenskap-

  10. -som individer och som medborgare
    i era respektive länder.

  11. Som människor och livsformer.
    "Vi" står även för alla här inne.

  12. För det finns mycket att göra.

  13. I samband med den frågan
    finns en annan fråga.

  14. Hur får vi miljoner,
    eller miljarder, människor-

  15. -att arbeta tillsammans mot globala mål?

  16. "Globala mål" ska tolkas
    så öppet som möjligt.

  17. Saker som måste göras.

  18. Jag heter Michael Edson och är
    medgrundare och biträdande chef-

  19. -för Museum for the United Nations,
    UN Live.

  20. Jag lämnade mitt trygga,
    underbara jobb-

  21. -på Smithsonian Institution i Washington
    för att starta det här.

  22. Jag var digital strateg
    och skapade saker för webben.

  23. Jag trodde verkligen på
    att webben och internet-

  24. -är en plats där vi
    kan åstadkomma mycket och ha kul.

  25. Jag har jobbat på museer i 25 år, men
    jag ser mig inte som en museiperson.

  26. Jag är utbildad konstnär.

  27. Som många andra i min ålder gjorde jag
    annat när internet blev intressant.

  28. Den första hemsidan som jag såg
    var för Stanfords paleontologimuseum-

  29. -om "mosaik-XXX, version XXX."

  30. Mitt första jobb på Smithsonian var
    att putsa glas för 10 dollar montern.

  31. På många sätt var det
    mitt bästa jobb nånsin.

  32. Jag ska börja i dag,
    och sen ska vi prata och leka.

  33. Vi ska samarbeta, och prata lite mer.
    Sen lämnar jag er med en stor fråga:

  34. Hur kan er gemenskap,
    som har åstadkommit så mycket...

  35. ...anstränga sig lite till
    för att åstadkomma nåt mer?

  36. Nu ska ni få några berättelser.

  37. Donk! Det här är en keramikverkstad.

  38. Jag tänker på en anekdot från boken-

  39. -"Art and Fear: Observations on
    the Perils (and Rewards) of Artmaking".

  40. Den här historien... Kan jag ta några
    steg framåt? Jag vill stå i ljuset.

  41. Historien utspelar sig på första dagen
    på en keramikkurs på universitetet.

  42. Läraren säger: "Jag tänker dela in
    klassen i två grupper."

  43. "Alla på den här sidan tänker jag
    betygsätta på kursens sista dag"-

  44. -"efter vikten på krukorna
    som ni skapar under terminen."

  45. "Jag tar hit badrumsvågen. Om krukorna
    väger 50 kg får ni högsta betyg."

  46. "Väger de 40 kg får ni nästa högsta."

  47. "Ni på den här sidan ska ta med
    en kruka till kursens sista dag."

  48. "Den tänker jag betygsätta.
    Nu får ni lära er, och skapa."

  49. Enligt historien var det tydligt
    redan från kursens första dag-

  50. -att de bästa verken inte skapades
    av gruppen som fokuserade på kvalitet-

  51. -utan av dem
    som fokuserade på kvantitet.

  52. När studenterna försökte skapa verk
    som spelade roll-

  53. -stod de som skulle skapa kvalitet
    och funderade på perfektion.

  54. Men de som skulle skapa kvantitet
    testade sig fram, och lärde sig.

  55. Det var uppenbart för alla.

  56. Det var min första historia.
    Min andra historia är ett sorts intro.

  57. Jag fick äran att vara jurymedlem-

  58. -för MacArthur-stiftelsens initiativ
    "100 and Change".

  59. MacArthur-stiftelsen ändrade strategi:

  60. "I stället för att sprida ut pengarna
    på många bra projekt"-

  61. -"ska vi finansiera ett stort projekt
    som ska lösa ett stort problem"-

  62. -"och ge det 100 miljoner dollar
    under tre år."

  63. Jag läste många projektplaner
    som var spektakulära.

  64. Det var inte bara nya sorters problem-

  65. -utan även nya arbetssätt.

  66. Men det blev uppenbart,
    som jurymedlem-

  67. -att 100 miljoner dollar
    inte räcker långt.

  68. Tyvärr.

  69. Jag minns ett projekt med syftet-

  70. -att reformera
    barnomsorgssystemet i USA.

  71. Det amerikanska barnomsorgssystemet
    gör av med 23 miljarder dollar om året.

  72. Så under tre år kunde
    MacArthur Foundation åstadkomma-

  73. -en sextiondedel, nej,
    en sexhundradedel av det.

  74. 100 miljoner dollar räcker inte långt
    när man börjar titta på stora projekt.

  75. Det måste finnas en annan lösning.

  76. Det här är tredje historien. På 90-talet
    åkte Urban Institute till Oakland-

  77. -för att studera kulturellt deltagande
    i missgynnade områden.

  78. Fältassistenter gick ut på gatan
    och frågade: "Var tar du del av kultur?"

  79. Folk bara stirrade på dem.

  80. De sa: "Vi har inte sånt här. Förlåt."

  81. Men forskarna gick tillbaka
    till sitt labb-

  82. -och ställde frågan på ett annat sätt
    några månader senare:

  83. "Vilka är de kreativa personerna här?"

  84. När de frågade så, mötte de
    en ström av engagerade tankar-

  85. -kring poeterna, rapparna, artisterna,
    musikerna, sångarna-

  86. -författarna och de handlingskraftiga
    i området.

  87. Problemet var inte att det saknades
    kreativa människor i området.

  88. Problemet var att folk
    inte hade lärt sig att associera-

  89. -kreativiteten och kulturen
    i sin vardag-

  90. -med institutionerna
    som hade grundats för att tjäna dem.

  91. Det här är den sista historien.
    Snökaoset i Washington D.C. 2010.

  92. Februari 2010. Det var en meter snö.
    Det är inte mycket i Stockholm.

  93. Men det var mycket för oss,
    och det kom snabbt.

  94. Några vänner till mig organiserade
    en teknikkonferens den helgen.

  95. Det var en stor konferens.
    2010 var efter att it-bubblan sprack-

  96. -men det var ändå mycket pengar
    som var på väg till Washington.

  97. Folk satt fast på sina hotell, och
    arrangörerna ställde in konferensen.

  98. John, hoppas att det inte händer här.
    De ställde i alla fall in konferensen.

  99. Konferensens försäkringsbolag sa:

  100. "Alla arrangörer måste lägga ner
    sina datorer. Det är över."

  101. Men konferensdeltagarna
    fick inte den informationen.

  102. Från sina hotellrum
    skapade de en egen konferens.

  103. De skapade konferensen UnTech10
    i största hast.

  104. De använde gratis verktyg
    som wikier, Youtube och Facebook.

  105. De använde den tidens app
    för livestreaming.

  106. Deltagarna sa att det blev bättre
    än den riktiga konferensen.

  107. Javisst. En hemmafest slår
    en formell middag alla dagar i veckan.

  108. Arrangörerna var trollbundna,
    eftersom deras folk visade framfötterna.

  109. Men de var också rädda,
    för de hade ju planerat i ett år-

  110. -och lagt ner hundratusentals dollar
    på nåt som folk kunde göra själva-

  111. -både bättre, snabbare och billigare.
    Låter det bekant?

  112. Då så.

  113. Vad lär vi oss av det här?

  114. Det finns många alternativ till
    att lösa problem uppifrån och ner.

  115. Man kan lösa det på gräsrotsnivå,
    nedifrån och upp, i lokala nätverk.

  116. De här orden har jag hört i flera år
    när jag pratar med folk om deras arbete.

  117. Jag reagerar på dem. "Nätverk",
    "gräsrotsnivå", "nedifrån och upp".

  118. Två: Pengar är jättebra. Många projekt
    misslyckas för att det saknas pengar.

  119. Men inte ens stora mängder pengar
    räcker för att lösa vissa problem.

  120. Och jag vet att jag står på en scen
    som har ringat in-

  121. -några av de största utmaningarna
    som vi människor står inför.

  122. Det finns en enorm potential
    i gruppers know-how.

  123. Jag använder begreppet "know-how"
    medvetet. Inte expertis.

  124. Know-how,
    i betydelsen att veta och berätta.

  125. Det här leder till en uppenbar hypotes.

  126. När ni kom hit i dag kände ni
    säkert redan till den. Jag undrar:

  127. Kan vi väva ihop de här sätten
    att tänka och agera på till en form-

  128. -som hjälper oss att lyckas med
    inte bara uppgifter som vi känner till-

  129. -utan kanske också uppgifter som vi inte
    kan förstå nu, men som måste göras?

  130. Så, det här var mitt intro.

  131. Boom! Nu ska vi leka.

  132. Nästa moment kommer att bli
    fartfyllt och frenetiskt, hoppas jag.

  133. Om ni inte vill delta
    i den sortens aktivitet-

  134. -så kan ni bara vara lugna
    och tolerera oss andra.

  135. Om ni sitter bredvid nån som inte
    vill delta, så får ni respektera det.

  136. Jag är egentligen blyg och introvert,
    men jag har lärt mig att låtsas-

  137. -för sånt här måste hända.
    Så här ska vi göra.

  138. Mitt kraftdjur säger:
    "Bara om du gillar den här aktiviteten."

  139. Sten, sax, påse. Reglerna.

  140. Sten. Påse.

  141. Bilderna finns på Wikimedia Commons.
    Referensen står längst ner.

  142. Ta emot applåderna.

  143. Sten, påse och sax.

  144. Sten slår påse. Påse slår sax.

  145. Nej! Sa jag fel? Jag gjorde så med flit
    för att kolla om ni var uppmärksamma.

  146. Vad sa jag? Vad kul! Strunta i mannen
    på scen. Ni vet hur det funkar.

  147. Så blir det när man gör presentationen
    mitt i natten.

  148. Här är reglerna. Ställ er inte upp än,
    men alla ska stå upp.

  149. Vänd er mot er granne,
    se dem i ögonen och hälsa.

  150. Vi säger "ett, två, tre, kör"
    där jag kommer ifrån.

  151. Vinnaren står kvar,
    och förloraren sätter sig.

  152. Hitta nån annan att tävla med.

  153. Vi ska ha en Wikimania 2019-turnering
    i sten, sax, påse.

  154. Det här ser jättebra ut.
    Har vi en vinnare här?

  155. Har vi... Grön tröja mot vit tröja?

  156. Ska jag ropa ut? Vi verkar ha...
    Jaha, ni är tre!

  157. Ni två kör först.

  158. Sten vinner, eller hur?
    Förlåt, påse slår sten.

  159. Det är jetlagen. Nu kör vi. Och är...?

  160. Wikimedia-gänget pekar mot en vinnare.
    - Du som står där uppe.

  161. Det här är finalen. - Nej, ni två också.

  162. Redo? Ett, två, tre, kör.

  163. -Oj. Fortsätt.
    -Sten, sax, påse!

  164. Sax mot sax?

  165. Sten, sax, påse!

  166. Sax mot sten. Sten!

  167. En till! Det här är finalen.
    Sektion 1 mot de billiga platserna.

  168. Är du fortfarande kvar? Kör snabbt.

  169. -Sten, sax, påse!
    -Påse vinner!

  170. Där uppe nu! Redo? Ser ni varandra?
    Man behöver kikare här.

  171. Okej.

  172. Nej. Ropa ut det nu.

  173. -Sten, sax, påse!
    -Sax mot sax igen.

  174. -Vilken rysare!
    -Sten, sax, påse!

  175. Påse mot påse. Svenskarna säger:
    "Nej, kör du först."

  176. -Sten, sax, påse!
    -Sten mot sax!

  177. Sten! Sten! Hurra!

  178. Det där var fantastiskt. Tack för att ni
    lät mig hållas och hade kul.

  179. Sten, sax, påse
    spelas på många olika platser.

  180. Det här är ett Commons-foto
    från Myanmar på några söta killar.

  181. Det är också en gammal lek.
    Det här trycket är från 1820.

  182. Leken hette "byledare, räv och jägare"
    och hade ungefär samma regler.

  183. Man kan spela det
    i Fortnite Battle Royale.

  184. De här två killarna har mycket vapen,
    och en är klädd i en rosa kanindräkt.

  185. Är det en Fortnite-grej? De står
    i en glänta och lägger undan sina vapen.

  186. Sen kör de sten, sax, påse,
    och en besegras och åker ut ur spelet.

  187. Man kan såklart spela det
    i Minecraft också.

  188. Ett tävlingsprogram i Filippinerna,
    "Jackpot En Poy", är riktigt tufft.

  189. De spelar hög musik
    och vinnaren vinner 10 000 dollar.

  190. Det här är från Accra i Ghana,
    från Wiki Indaba 2017.

  191. Var det nån av er som deltog där?
    Har vi vinnaren från den tävlingen här?

  192. Här är Adrian och Leon, två av er.
    Jag jobbade i lobbyn häromkvällen-

  193. -när de avgjorde vems tur det var
    med sten, sax, påse.

  194. Jag frågade om jag fick filma.
    Det blev bra.

  195. Jag gillar att det har blivit suddigt.

  196. Den här gillar jag också. Jimmy Fallon,
    en amerikansk programledare.

  197. Han är ganska tramsig.

  198. De tar upp Sophia på scenen.
    Hon är en robot.

  199. En människoliknande robot med
    algoritmisk intelligens i frontsystemet.

  200. De möts uppe på scenen.

  201. Man ser att Jimmy Fallon blir nervös-

  202. -av den här varelsen.

  203. De spelar sten, sax, påse.

  204. Han ser ut som om han
    vill springa därifrån.

  205. Det är nåt med lek som jämnar ut
    sättet som vi interagerar på-

  206. -till och med mellan en art
    och en konstgjord enhet.

  207. Sen har vi det här.

  208. Janken-robot med 100 % vinstfrekvens

  209. Roboten säger:
    "Jag har hela dagen på mig."

  210. "Kom an, människa!"

  211. Så... Ja, de förtjänar en applåd.

  212. Vi fick tillåtelse att spela upp
    den här filmen på den här konferensen-

  213. -från Ishikawa Senoo-labbet
    vid Tokyos universitet.

  214. Det är en höghastighetskamera
    som känner av vad man tänker göra.

  215. Sen aktiverar den robotfingrarna
    på en millisekund.

  216. Loopen är hundratals gånger snabbare
    än vår långsamma människohjärna.

  217. Vi gör vår sega grej.

  218. Det finns en poäng med den här
    övningen, med skrattet och leken.

  219. Jag känner mig annorlunda nu när jag
    har skrattat och sett några av er-

  220. -och träffat er på nära håll
    än jag gjorde för tio minuter sen.

  221. Enligt neuropsykologin
    stimulerar skratt hjärnans båda sidor.

  222. Det aktiverar det limbiska systemet
    och länkar samman hjärnhalvorna.

  223. Humor får spänningar att släppa.
    Det här är välformulerat:

  224. Det kan leda till
    perceptuell flexibilitet. Flexibilitet!

  225. Många lekar som används
    på komedikurser, enligt artikeln-

  226. -kan användas för att designa produkter
    eller lösa problem-

  227. -för att främja associativt tänkande.

  228. Grupper som leker så här
    innan de utför svåra uppgifter-

  229. -är mycket bättre
    än de som inte gör det.

  230. Atul Gawande, kirurgen och författaren-

  231. -berättar i sin bok
    "The Checklist Manifesto"-

  232. -om ett experiment
    från operationssalar runtom i världen.

  233. Hans utmaning var:
    Hur kan vi dramatiskt minska-

  234. -komplikationer vid operationer?

  235. Det som fungerade bäst
    och var mest pålitligt-

  236. -var när operationsteamet
    fick presentera sig själva.

  237. De sa sitt namn och vad de skulle göra.

  238. De gick ett varv i gruppen, mötte
    varandra som kollegor och hälsade.

  239. Enligt Gawande finns det
    ett aktiverande fenomen-

  240. -i grupper som öppnar upp sig
    i sin lilla, offentliga sfär.

  241. Efter att ha gjort introduktioner
    i tre månader sa teamen-

  242. -att de var en välkoordinerad grupp.

  243. Före studien sa 68 % det,
    och efter studien sa 92 % det.

  244. Och det är helt gratis.

  245. Infrastrukturen
    i lek, dialog och trivsel-

  246. -är ett stöd när man löser svåra
    problem, och man kan planera in den.

  247. Jag har börjat studera
    deltagares kroppsspråk-

  248. -för att se hur grupper som jobbar med
    svåra problem skrattar och leker ihop.

  249. De här effekterna kan planeras in,
    men kan också tvina om de försummas.

  250. Jag har läst att när man handlar
    på en bondemarknad-

  251. -har man tio gånger mer interaktion
    med sina grannar än i en butikskedja.

  252. Det är enkelt, men har stor effekt-

  253. -på målen om hållbar utveckling-

  254. -kring ensamhet, stadsutveckling,
    livslängd och hälsa.

  255. Ja! Kraftdjuret säger:
    "Man kan planera in det här."

  256. Men bara om planerandet tillåts ske
    tidigt och ofta under ett projekts gång.

  257. Jag använder "tillåts" medvetet.
    Det tillåts att ske.

  258. Det är inte en order.
    Det är ett öppet erbjudande-

  259. -om att delta och medskapa, ofta
    och lekfullt, när man löser problem.

  260. Som de här grejerna.

  261. Det här är de globala målen för 2030
    om hållbar utveckling.

  262. De är det underliggande temat
    för Wikimania-

  263. -mycket tack vare er grupp
    och de lokala arrangörerna.

  264. Målen skapades
    med input från hela världen.

  265. Men de är svåra att leka med.

  266. Deras infrastruktur handlar om
    styrelsesätt och kommunikation.

  267. De är svåra att leka med, men många av
    er har jobbat med att göra dem lekbara.

  268. Nu har vi värmt upp.
    Vet ni vem det här är? Oj!

  269. Nu så. Vet ni vem det här är?

  270. Vi har värmt upp och mött varandra.

  271. Nu ska jag ge er ett uppdrag.

  272. Ni har fått små utskrifter...

  273. ...nära era säten.
    Det är målen om hållbar utveckling.

  274. De är gjorda för hand med en stämpel.

  275. Ni kanske såg när jag gjorde dem i går
    i lobbyn.

  276. Jag är utmattad. Det känns som om jag
    har gjort tusen armhävningar.

  277. Jag vill att ni...

  278. Under några minuter ska vi titta
    på målen, på fram- och baksidan.

  279. Om nåt är svårt att läsa,
    får du fråga en granne.

  280. De flesta är olika. Det finns 60
    eller 70 olika versioner här inne.

  281. Jag vill att ni tänker på målen
    utan att analysera dem.

  282. Tänk inte på vilket mål som är bäst.

  283. Tänk på ett mål som betyder nåt för dig
    och din livserfarenhet.

  284. Ett som du har en berättelse kring.

  285. Hitta ett mål
    med en koppling till ditt eget liv.

  286. Om du gillar den här typen
    av interaktion...

  287. ...vill jag att du vänder dig till
    dina forna fiender från sten, sax, påse.

  288. Sätt er i grupper om två eller tre.
    Hälsa på varandra och säg era namn.

  289. Dela med er av er historia. Vad vill ni
    berätta, och vilket mål hör det till?

  290. Ni får ett par minuter på er.

  291. Okej!

  292. Vi har hittat...

  293. Jag vill höra några berättelser.

  294. Och... Jag vill faktiskt
    höra alla berättelser.

  295. Det går faktiskt. Liam...

  296. Liam skapade... Jag frågade: "Hur skulle
    Wikimedia dela de här berättelserna?"

  297. Han sa: "På en wiki, såklart!"
    Om ni går till dagens programsida-

  298. -och söker efter mitt namn och den här
    programpunkten, så finns det en länk.

  299. Men jag vill gärna höra era berättelser
    direkt från er.

  300. Ni kan dela det på valfri plattform
    och tagga det #Wikimania.

  301. Vi hittar det. Ni kan mejla mig också.

  302. Tack vare Eric och Liam
    har vi några mikrofoner.

  303. Jag vill gärna höra
    ett par berättelser nu, snabbt.

  304. Jag tror... Ni får lösa det själva,
    för det är svårt att se härifrån.

  305. Liam, vill du...

  306. -Ja. Varsågod.
    -Okej.

  307. Ska jag prata nu? Jag heter Lukas,
    och är en wikipedian från Tyskland.

  308. Inte i år, men för fyra år sen
    på Wikimania 2015-

  309. -undrade jag vad vi i Wikipedia gjorde
    för att minska vår miljöpåverkan.

  310. Svaret var "inget".
    När jag kom hem efter den konferensen-

  311. -startade jag och en vän
    Wikimedia Sustainability Initiative.

  312. Initiativet minskar
    utsläppen av koldioxid-

  313. -som vi skapar genom våra servrar
    och evenemang som det här.

  314. Vi efterfrågar hållbara investeringar
    vid förflyttning av resurser.

  315. Och på så sätt-

  316. -berör initiativet många mål
    om hållbar utveckling.

  317. Från hunger och rent vatten
    till att bekämpa klimatförändringarna.

  318. Hav och marina resurser,
    och globalt partnerskap såklart.

  319. I dag har
    Wikimedia Sustainability Initiative-

  320. -stöd från 500 volontärer och anställda
    på Wikimedia runtom i världen.

  321. Jag blev glad när Wikimedia Foundation
    under 2017 sa att det här var viktigt.

  322. På söndag under miljökonferensen-

  323. -ska Wikimedia Foundation presentera
    sin allra första hållbarhetsrapport.

  324. Jag ser fram emot
    att få se vad det kommer att leda till.

  325. -Tack.
    -Tack.

  326. Om vi hade hunnit, så hade jag frågat
    varför du började ställa den frågan.

  327. En till. Eric, är du... Ja.

  328. Hej! Hej. Jag heter Ana.

  329. I min hand har jag det andra målet:
    Ingen hunger.

  330. Målet går ut på att utrota
    alla former av undernäring-

  331. -och säkra mat till alla.

  332. Det här hållbara utvecklingsmålet
    är för mig, och inte bara för mig-

  333. -ett av målen
    som skär igenom alla andra mål.

  334. Berättelsen om mitt liv och min karriär
    kan kopplas till mat och näring.

  335. Det här målet talar direkt till
    min hjärna, mitt hjärta och min mage.

  336. Och till magen på de miljontals
    människor som jag har sett i världen-

  337. -när jag har arbetat med biståndsarbete
    som nutritionist i femton år.

  338. Både där och i Guatemala,
    mitt hemland, där majoriteten-

  339. -har upplevt
    nån av de olika graderna av undernäring.

  340. Jag har sett
    att undernäring är avskyvärt.

  341. Det äventyrar uppfyllandet
    av alla andra mål om hållbar utveckling.

  342. Jag har träffat kvinnor-

  343. -som vanligtvis är de
    som drabbas värst av undernäring.

  344. När de får barn
    löper barnen risk att bli undernärda.

  345. Undernärda barn
    kommer att få svårigheter-

  346. -i skolan, om de ens får gå i skolan.

  347. Annars kommer de att få problem
    med sina tankeprocesser-

  348. -i sitt arbete,
    så de hamnar i en ond cirkel-

  349. -av ekonomiskt beroende.

  350. Dessutom,
    när de undernärda barnen blir vuxna-

  351. -är det troligt att de drabbas
    av sjukdomar kopplade till undernäring.

  352. Fetma, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar
    och diabetes.

  353. Om vi fullföljer det här resonemanget,
    så är det troligt att de här personerna-

  354. -får barn under liknande förhållanden.

  355. Som ni ser är det här målet
    om undernäring och hunger stort.

  356. Det berör alla. Alla länder överallt
    på den här planeten.

  357. Jag vill ta den där saxen-

  358. -och klippa bort det andra målet.

  359. Inte själva målet,
    men hungern i alla dess former.

  360. Tack, Ana. Tack. - En till?

  361. Hej, jag heter Florence.
    Du sa nåt som fick mig att reagera.

  362. "Om planeringen tillåts ske tidigt."

  363. En nyckelfunktion med Wikipedia
    från början-

  364. -var att vem som helst tilläts delta.
    Det var en nyckelfunktion.

  365. Jag sa ofta:
    "Ingen vet allt, men alla vet nåt."

  366. Men... Jag är fransk och gick med
    i Wikipedia för arton år sen.

  367. I över ett år var jag den enda kvinnan
    i den fransktalande delen.

  368. Ingen verkade bry sig om det,
    och ingen gjorde nåt åt det.

  369. Sen förändrades det. Det första tecknet
    på förändring var under Wikimania.

  370. Det var under Wikimania i Taiwan 2007.

  371. Då hade vi
    den första Wikiwomen-lunchen.

  372. Gissa hur många
    som kom till den lunchen.

  373. Ge mig en siffra.
    Nej, det var inte så illa.

  374. Men det var ändå illa. Vi var tolv.

  375. Vi var tolv runt ett bord. Tre av oss
    är kvar. De borde vara här nu.

  376. Phoebe är kanske här, och Delphine
    är kanske här. Ja, jag ser Delphine.

  377. Är du här, Phoebe? Ja, Phoebe!

  378. Ingen annan är här. Glömmer jag nån?
    Nej.

  379. Vi var tolv då,
    och det var vår första diskussion-

  380. -där vi försökte skapa en strategi
    för att få med kvinnor.

  381. Tolv var inte mycket,
    men titta var vi är nu.

  382. Jag kan inte komma
    på nästa Wikiwomen-lunch-

  383. -men det är en sån lunch i dag. Gå dit.

  384. Räkna hur många ni är,
    så att vi kan se skillnaden.

  385. Men efter den lunchen dök det upp
    många initiativ runtom i världen.

  386. Jag startade Wiki Loves Women.
    Jag gick med i Les Sans Pages.

  387. Vi har såklart Women in Red.
    Rosie är nog här.

  388. Vi har Art+Feminism och Wikidonne.
    Camelia är säkert här.

  389. Det startades många olika projekt
    som förändrade bilden.

  390. Nu kan vi vara stolta över vårt arbete.

  391. -Och vi måste fortsätta. Tack.
    -Tack.

  392. Så... Okej.

  393. Oj!

  394. Vi har hållit workshoppar och samtal
    över hela världen.

  395. Vi får sällan berätta historier
    och koppla dem till stora idéer.

  396. Det här är i Rio de Janeiro-

  397. -med folk som befann sig
    i svåra situationer.

  398. Vi har hållit i workshoppar med barn-

  399. -om de stora idéerna
    bakom målen om hållbar utveckling-

  400. -genom att leka med lego.
    Jag ska prata mer om det senare.

  401. Nu ska vi tänka på vad vi just gjorde
    när vi övergår-

  402. -till nästa del
    i den här presentationen.

  403. Chefen för Köpenhamns bibliotek sa:
    "Vi kan ha program hela dagen."

  404. "Vi sätter nån på en scen, och folk
    kommer, som ekrar mot ett nav."

  405. "Nu vill vi få folk att möta varandra."

  406. "Det är de relationerna
    och medborgarna, de unga och gamla"-

  407. -"som är själva källan
    till samhället och mänskligheten."

  408. "De kan göra vårt samhälle bättre."

  409. Vi lekte, mötte varandra, pratade
    och reflekterade kring våra liv.

  410. Man ser annorlunda på de här målen
    när de handlar om en själv-

  411. -och inte om FN, museet
    eller regeringen.

  412. Jag fick ett mejl. Jag var på
    Smithsonian och hade en jobbig dag.

  413. Jag fick ett mejl: "Kära mr Edson."

  414. "Skulle ni vilja göra er besväret
    och komma till FN i New York"-

  415. -"och hjälpa oss att skapa en vision
    för ett nytt museum om mänskligheten?"

  416. "Målet är att engagera folk överallt"-

  417. -"för att uppnå målen
    om hållbar utveckling."

  418. "Det är ett museum på tre plattformar."

  419. "En fysisk byggnad med ett kulturhus,
    ett labb och ett center."

  420. "Först i Köpenhamn, men senare
    i andra delar av världen om det behövs."

  421. "En digital närvaro"-

  422. -"samt ett globalt nätverk
    av människor och institutioner."

  423. "Om ni hinner,
    vill ni komma till New York?"

  424. Jag gick runt kvarteret. Sen kollade jag
    att mejlet verkligen var till mig.

  425. Sen svarade jag: "Ja, jag tror
    att jag kan klämma in det."

  426. Jag åkte till New York, och sen gick jag
    ut på nätet för att lära mig saker.

  427. FN grundades 1945-

  428. -för att förhindra ett till världskrig,
    efter andra världskriget.

  429. 51 länder skrev under
    den första stadgan.

  430. Då var jordens befolkning
    två miljarder människor.

  431. Den modernaste teknologin
    var telegrafen och kortvågsradion.

  432. Delegaterna tog ångbåtar till-

  433. -generalförsamlingens första möte
    i San Francisco.

  434. I dag representerar 193 medlemsländer
    världens sju miljarder människor.

  435. FN arbetar med fredsbevarande,
    ekonomisk och social utveckling-

  436. -miljön, mänskliga rättigheter
    och biståndsarbete.

  437. Målen om hållbar utveckling definierar-

  438. -sjutton globala utmaningar
    med 169 specifika delmål.

  439. Vi måste nå dem före 2030, om tio år.

  440. Vi har inte en sekund att förlora.

  441. Ingen fattigdom. Ingen hunger.

  442. Jämställdhet.

  443. Bekämpa klimatförändringarna.

  444. Listan är lång,
    och när folk ser den för första gången-

  445. -blir de chockade och skrattar.

  446. Jag tycker att det är bra.
    Skrattet tyder på att hjärnan vaknar-

  447. -och blir förskräckt av nåt
    som kräver din uppmärksamhet.

  448. FN tillhör oss alla.

  449. Det behöver oss alla.
    Det är på inget sätt perfekt.

  450. Men det är svårt
    att föreställa sig en värld utan det.

  451. Under de senaste 70 åren har den blivit-

  452. -en av mänsklighetens
    viktigaste gärningar.

  453. FN är hängivet, från första ordet
    i dess stadga, till oss, folket.

  454. Men just nu är det väldigt svårt
    för oss, folket-

  455. -att agera som dess parter.

  456. Det finns ingen plats, i världen
    eller på nätet, där man kan nå FN.

  457. Där man kan lära sig om det
    med huvud och sinnen.

  458. Där det välkomnar en som en partner-

  459. -och där man kan bli en del
    av dess arbete.

  460. Jag lyssnade på Johns introduktion.

  461. Det var kanske så här folk tänkte
    om uppslagsböcker för 30 år sen.

  462. Återigen:
    Hur kan vi lyckas göra svåra uppgifter?

  463. Hur får vi miljarder av människor
    att samarbeta?

  464. FN utformades av nödvändighet
    till en organisation för regeringar.

  465. Nationer mötte nationer,
    och regeringar mötte regeringar.

  466. Men, och det här vet ni,
    vi lever alltmer-

  467. -i en värld där personer möter personer.

  468. I den världen finns många problem
    och lösningar-

  469. -utanför regeringarnas
    och institutionernas domän.

  470. Det krävs en dramatisk förändring
    i vårt tankesätt och vårt handlande-

  471. -för att nå de här målen.

  472. UN Live är en NGO i uppstartsfasen.
    Vi är ett mycket litet team.

  473. Idén kläcktes i Köpenhamn, men den
    kunde ha kläckts var som helst.

  474. Ingen äger idén.

  475. Vi står nära, men är inte en del av FN.

  476. Vi har fått tillstånd
    från generalsekreteraren-

  477. -att använda FN:s namn och varumärke
    i samband med vårt arbete.

  478. Jag vet bara en annan organisation
    i världen som har det privilegiet.

  479. Tidigt i projektet identifierade folk
    behovet av en ny sorts plattform-

  480. -som kunde få folk från olika sektorer
    att samarbeta kring viktiga saker.

  481. Även de som inte var från museivärlden
    tyckte att ett museum kunde bli-

  482. -den sortens
    sammanstrålande plattform.

  483. Vi har ett uppdrag,
    och nu djupdyker jag i det.

  484. Vi startar nåt nytt, och definitionen
    av uppdraget är viktigt.

  485. Clay Shirky beskriver institutioner
    som frusna beslut.

  486. En arbetsstyrka eller en rörelse
    kan inte varje morgon-

  487. -återuppfinna organisationens principer.

  488. Man måste låsa fast några idéer,
    och de idéerna måste vara kraftfulla.

  489. Så här har vi gjort: Vi vill
    "sammankoppla människor överallt"-

  490. -"med FN:s arbete och värderingar".
    "Sammankoppla" är ett bra verb.

  491. Vem? Människor. Vilka människor?
    Människor överallt.

  492. Det är det första projektet
    som jag jobbat med som alla i världen-

  493. -har rätt, i egenskap av människa,
    att delta i och få ta del av.

  494. Vi ska inte koppla ihop dem med FN,
    utan med FN:s arbete och värderingar.

  495. Det handlar inte om att marknadsföra
    FN, utan om arbetet och värderingarna.

  496. Och! Ett stort "och". Uppdraget
    är inte komplett utan nästa del.

  497. "Och katalysera globalt agerande
    för att uppnå målen."

  498. Det måste handla om handlingarna.

  499. Målen om hållbar utveckling
    är mitt framför ögonen på oss.

  500. Klimatförändringarna med.
    Vi kan inte bara se utmaningen.

  501. Vi måste uppnå nåt. Alltså: agerande.

  502. Vi ska katalysera agerande
    för att uppnå målen.

  503. Vi säger ofta att vi drömmer om
    att dramatiskt öka-

  504. -antalet människor som aktivt deltar
    i att lösa globala problem.

  505. Nedifrån och uppåt, i sin vardag.

  506. När man har ett sånt uppdrag-

  507. -börjar man se hur folk reagerar
    och hur de åstadkommer svåra saker.

  508. Då ser man att vissa saker återkommer.

  509. Som nedifrån-och-upp-processer.

  510. Om man skapar en karta
    där man placerar alla projekt-

  511. -som skapats för att katalysera agerande
    för att nå målen-

  512. -hamnar många i det som jag ser
    som det översta vänstra hörnet.

  513. De skapas från mitten-

  514. -och deltagarna förväntas följa
    skaparnas planer.

  515. Det är inte alls som Wikipedia.

  516. Såna handlingar är bra och behövs.

  517. Men vi tror
    att det finns större potential-

  518. -om man vänder på perspektivet
    och börjar med folk och deras vardag.

  519. Bara genom att höra era historier
    om målen för hållbar utveckling-

  520. -tror jag att det här
    är rätt angreppssätt.

  521. Vem riktar sig
    den här institutionen till? Vi säger:

  522. Museet UN Live riktar sig till dem
    som är öppna för större perspektiv.

  523. För dem som vill tillhöra
    ett större sammanhang-

  524. -och använda sin förmåga
    till nåt som de bryr sig om-

  525. -och som vill åstadkomma en förändring.

  526. Först utgick vi från demografi.
    "Vi riktar oss till tonåringar här."

  527. Men det är mer konstruktivt
    att prata om psykografi och inställning-

  528. -än att prata om folks konsumtion,
    var de bor eller deras ålder.

  529. Vi ser också en relation
    mellan det globala och det lokala.

  530. En av våra största utmaningar
    de kommande tio åren-

  531. -är hur vi ska sammanföra
    lokal påverkan med globalt deltagande.

  532. Det här är också ett försök
    att få fler att engagera sig.

  533. Förr sa programmerare: "Med nog
    många ögon är alla buggar triviala."

  534. Med många personer är problem
    som verkar omöjliga lätta att lösa.

  535. Jag tänker på Joys lag. Bill Joy
    var medgrundare till Sun Microsystems.

  536. Han sa: "Oavsett bransch, så jobbar
    de flesta smarta för nån annan."

  537. Nån sa: "Jag har jobbat för Bill Joy,
    och det stämmer på Sun Microsystems."

  538. "De flesta smarta jobbade inte där."

  539. Vi pratar om att belysa
    människor och sammanhang.

  540. Vårt antagande är att många beteenden-

  541. -problemlösningar och idéer
    som vi vill se-

  542. -redan sker i vardagslivets struktur
    runtom i världen.

  543. Vi kan inte hitta det från mitten,
    men de kan hitta oss och varandra-

  544. -om vi börjar belysa
    de här fantastiska människorna.

  545. Och vi vill bygga en bro till handling.
    Jag ska prata mer om det snart.

  546. Genom att arbeta med
    hur vi skapar ett museum-

  547. -där miljarder människor vill nå ett mål
    har jag sett...

  548. Vi kallar det här ett ninjadrag.

  549. Oj! Hur backar jag? Så där ja.
    Vi kallar det här för ett ninjadrag.

  550. Många mönster som vi ser
    brukar folk tänka på-

  551. -som motsatser på ett spektrum.

  552. Vi kan lösa problemen med mer empati.
    Nej, vi löser dem med handlingskraft.

  553. Vi kan förena folk med känslor.
    Nej, vi gör det med intellektet.

  554. Uppifrån mot nedifrån, ung mot gammal.

  555. Vi har lärt oss att de är motsatser
    och att vi måste välja.

  556. Det vi inser gång på gång är
    att de här sakerna vill vara en cirkel.

  557. De vill vara ett system.
    Uppifrån och nedifrån fungerar ihop.

  558. Likaså digitalt och fysiskt,
    och ung och gammal.

  559. Våra idéer måste anpassas efter
    hur det passar in i vardagslivet.

  560. Vi är intresserade av snabbhet.
    Snabbt, snabbt, snabbt.

  561. Jag anspelar såklart på
    wiki wiki-bussen på Hawaiis flygplats.

  562. Som det stod
    i Andrew Lihs underbara bok:

  563. Det var inspirationen till namnet
    Wikipedia. Wiki betyder snabbt.

  564. Det är ont om tid.

  565. Jag anser att mänskligheten står inför
    utmaningar som inte anpassar sig-

  566. -efter vår vanliga förståelse för
    hur lång tid saker tar-

  567. -och hur mycket ansträngning det tar
    att lyckas.

  568. Bill McKibben i tidningen Rolling Stone-

  569. -citerar miljöaktivisten Stefan...

  570. Jag har glömt hans efternamn nu.

  571. "Att vinna långsamt är detsamma
    som att förlora." Okej, mr McKibben.

  572. "Om vi inte vinner klimatet snabbt,
    så vinner vi aldrig."

  573. "Det gör global uppvärmning
    till nåt helt annat än allt"-

  574. -"som våra politiska system
    har stått inför."

  575. Stefan Zweig.

  576. "Den plågsamma kraften i Zweigs
    memoarer ligger i att se tillbaka"-

  577. -"och se att det fanns ett fönster
    då man kunde agera."

  578. "Och sen upptäcka hur plötsligt och
    oåterkalleligt fönstret kan slå igen."

  579. Det här är från advokaten
    och arrangören Aditi Juneja:

  580. "Undrar du vad du hade gjort
    under slaveriet eller förintelsen?"

  581. "Du gör det just nu."

  582. Som sagt, vi ser oss själva
    som ett system med tre huvuddelar.

  583. Om hundra år, om vi lyckas-

  584. -och mina dagar med er bekräftar det-

  585. -om vi lyckas är det nätverket
    som gjorde skillnad. Människorna.

  586. Allt annat är ett verktyg
    för att nå det målet.

  587. Varför är vi ett museum?
    Varför gör man ett museum för det här?

  588. Museum är inte universellt älskade,
    det är jag väldigt medveten om.

  589. Jag har en hatkärlek för dem också.
    FN är inte heller universellt älskat.

  590. Jag höll i en workshop i Addis Abeba
    när nån sa:

  591. "Museer och FN är två av världens
    värsta saker. Är ni galna?"

  592. Men när vi pratade
    med den här personen sa hon:

  593. "Och ändå kom jag hit."

  594. Det är nåt med visionen inom FN
    och inom museer-

  595. -som för henne kändes
    värt att skydda eller undersöka.

  596. Hon sa också att ordet "live" i namnet
    var spännande, och därför kom hon.

  597. Det finns många fördelar med
    att vara ett museum.

  598. Museer skapar tillit, samlar makt
    och kan blanda olika erfarenheter-

  599. -med syfte att verka långsiktigt
    och ta ansvar för sina beslut.

  600. Men för mig kom en viktig insikt
    under en workshop-

  601. -med 10-14-åringar
    på den danska landsbygden.

  602. Vi gav dem en uppsättning legobitar.

  603. Jag ville fråga: "Ska vårt projekt vara
    ett museum? Hur ska det se ut?"

  604. Men man får sällan bra svar med
    raka frågor, så de fick bygga modeller.

  605. Inför den första modellen sa jag:

  606. "Bygg en modell som föreställer
    en bra dag med familjen."

  607. Okej. Klick, klick, klick, klick.
    Det blev musik när bitarna sattes ihop.

  608. De visade modeller
    där de gick till parken och köpte glass-

  609. -eller var på stranden
    eller på semester.

  610. Jag sa: "Nu ska ni bygga en modell
    av en plats där ni lär er om framtiden."

  611. "Det är en del av dagen med familjen."
    Klick, klick. De såg lite förvirrade ut.

  612. De byggde ett aktivitetshus som liknade
    en skola, men de var förvirrade.

  613. Jag vill inte säga "museum"
    eller "bibliotek".

  614. Jag ville att de skulle ta sig dit
    själva, men till slut sa jag:

  615. "Det är ett museum om framtiden."
    De blev så ledsna när jag sa "museum".

  616. De dog lite inombords. Leken var över.

  617. "Vi fantiserar om framtiden, men det
    är nåns museum." De tappade intresset.

  618. Vi försökte på olika sätt. Om vi inte sa
    vad det var, så såg de förbryllade ut.

  619. Om vi sa att det var ett museum om FN
    dog de lite inombords.

  620. Efter en workshop frågade jag:
    "Vart går ni i ert område?"

  621. "Vart går ni för att ha kul?"
    De sa: "Det finns ett ställe i stan!"

  622. "Vad gör ni där?"
    "Vi gör läxor och spelar spel."

  623. "Vad heter det?"
    De visste inte vad det hette.

  624. Läraren sa sen att det är biblioteket.
    De går till biblioteket.

  625. De visste inte att det var ett bibliotek
    men de gick dit varje dag.

  626. Det fick oss att förstå att folk
    inte tänker på museer och bibliotek-

  627. -på ett abstrakt sätt.
    De tänker på platser som de gillar.

  628. Platser där de upplever bra saker.
    Men idéerna-

  629. -om museer, bibliotek eller skolor
    krävs för att rama in situationen.

  630. Det signalerar vilka upplevelser
    som folk får och vad de förväntas göra.

  631. Men sen handlar det bara
    om själva aktiviteten.

  632. Okej.

  633. Huvud, händer och hjärta. Alltså.

  634. Vi har lärt oss här att-

  635. -om vi tar oss an utmaningarna
    endast med intellektet...

  636. Det finns en idé om
    att det krävs information för att agera.

  637. Att mer kunskap får en att agera.
    Vi har lärt oss att det inte fungerar.

  638. En sociolog kan berätta att en sån
    beteendeförändring aldrig sker.

  639. Ibland händer det motsatta.
    Ju mer du vet, desto mindre agerar du.

  640. På andra sidan har vi känslor.

  641. Om folk kan känna sig hopkopplade
    med målen om hållbar utveckling-

  642. -är det mer troligt
    att de ser problemet som sitt-

  643. -och börjar sträva mot att nå målet.

  644. Men vi har få bevis på att det händer.

  645. På tredje sidan
    har vi händernas kunskap.

  646. Folk är vana vid att göra och skapa
    i sin vardag.

  647. Det ses sällan som ett verktyg
    för att lösa stora problem.

  648. Jag har sett det i hotellobbyn,
    på hackaton och på konferenser här.

  649. Vanan av att göra, klara av och skapa.

  650. Det måste inkluderas. Vi skapar nåt
    för huvudet, händerna och hjärtat.

  651. Tillsammans, som en enhet.

  652. Vi föreställer oss festivaler och möten.
    Den fysiska närvaron är viktig.

  653. Det ska växa
    ur den lokala gemenskapen.

  654. Det här är en popup-festival som hölls
    i Leiden i Nederländerna förra månaden.

  655. Grannarna samlades för att prata
    om vad de gör och vad de tänker.

  656. Vi tror att globala videolänkar blir
    viktiga för att koppla ihop människor-

  657. Även deltagandets kroppsspråk
    och förändringskraft är viktigt.

  658. Och lek. Man märker
    hur viktigt vi tycker att leken är.

  659. När jag flög hit tänkte jag på Pippi
    Långstrump. Alla känner till henne.

  660. Pippi är en hjälte
    i Skandinavien och Sverige.

  661. Jag insåg att all bra barnlitteratur
    sker när de vuxna lämnar rummet.

  662. Eller hur? Var är Pippis föräldrar?

  663. Var är de vuxna i Harry Potter-böckerna?
    De vuxna i dem är hemska.

  664. Mycket bra barnlitteratur handlar om
    att de unga måste lösa saker själva.

  665. När FN, de komplicerade målen
    eller ett museum kommer-

  666. -är det som om mamma och pappa
    kommer hem.

  667. Mycket av den kreativa processen
    för att öppna det här museet för alla-

  668. -handlar om att få de vuxna
    att lämna rummet.

  669. Då kan ni tänka, leka och arbeta.

  670. Vi har skapat ett globalt...

  671. Vi skapar ett globalt rollspel-

  672. -för att öka intresset
    för klimatproblemen-

  673. -genom deltagande och lek.

  674. Okej. Nu ska jag avrunda.

  675. De kommande dagarna ska ni få höra
    om målen om hållbar utveckling.

  676. Ni som grupp vet mycket om
    hur man jobbar på global nivå.

  677. Snabbt och pålitligt.

  678. Och att uppnå
    häpnadsväckande resultat.

  679. Det är en kunskap som världen-

  680. -FN, det här museet
    och mänskligheten behöver.

  681. Men vi vet inte på vilket sätt än.

  682. Det jag ber er om,
    genom det jag har sagt-

  683. -om känslor, intellekt och deltagande-

  684. -är att ni tänker på oss
    under de kommande dagarna.

  685. Tänk på vad ni kan bidra med
    i arbetet med de globala målen.

  686. Jag avslutar
    med ett citat från Greta Thunberg.

  687. Hon säger: "Vuxna säger
    att de måste ge unga hopp."

  688. "Men jag vill inte ha ert hopp.
    Jag vill att ni får panik."

  689. "Jag vill att ni känner samma rädsla
    som jag känner varje dag."

  690. "Sen vill jag att ni agerar."

  691. Tack.

  692. Tack.

  693. Översättning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dela din berättelse om Agenda 2030

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det pratas mycket om FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, men det är lätt att diskussionen blir för abstrakt. Här berättar Michael Edson, medgrundare till ett nytt FN-museum i Köpenhamn, om hur Agenda 2030 kan bli mer personlig och hur du kan bidra. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Wikimania 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Wikimania Stockholm 2019

Tusentals människor bidrar dagligen med att skriva artiklar, fotografera och dokumentera världen. Här berättar Wikipedias Sverigechef, John Andersson, om hur organisationen jobbar med FN:s hållbarhetsmål. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Dela din berättelse om Agenda 2030

Det pratas mycket om FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030, men det är lätt att diskussionen blir för abstrakt. Här berättar Michael Edson, medgrundare till ett nytt FN-museum i Köpenhamn, om hur Agenda 2030 kan bli mer personlig och hur du kan bidra. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Vikten av att bevara minoritetsspråk

En förutsättning för att bevara minoritetsspråk i världen är att information finns tillgänglig på de språken. Här har Wikipedia, och andra plattformar där kunskaps delas, en viktig roll att spela säger professor Liv-Inger Somby. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Mötet mellan öppenhet och Agenda 2030

En föreläsning med Ryan Merkley, vd på Creative Commons, om hur fri tillgång till kunskap och möjligheter att dela kunskap kan leda till innovation och mer jämlika resultat. Ett effektivare kunskapsdelande kan också hjälpa till att driva arbetet med Agenda 2030 framåt. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Tillgång till vetenskap ger en mer hållbar livsstil

Många utmaningar måste lösas för att nå FN:s hållbarhetsmål till 2030. Vi behöver både producera mer, samtidigt som vi ska bevara och ta bättre hand om jordens resurser. Här berättar Karin Holmgren, rektor på SLU, om hur kunskapsdelande och kommunikation blir en viktig del av framtidens lösningar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Kartlägg världen

Miljontals människor har i dag ingen adress och bor i områden som på kartan bara är ett tomt fält. Projektet Humanitarian openstreetmap tar hjälp av volontärer för att kartlägga världens bortglömda områden. Här berättar vd Tyler Radford om varför det är så viktigt att synas på en karta. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Skydda våra kulturarv

John Cummings; Wikimedia, jobbar med FN-organet Unesco för att lokalisera och kartlägga världens kulturarv. Tanken är att det ska bli lättare att skydda dem i framtiden. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Journalistikens död och uppståndelse

Journalisten Emanuel Karlsten berättar om sin rapportering om en kontroversiell copyrightlagstiftning på EU-nivå. Han ser det som ett exempel på hur journalistiken kan överleva, även om gamla affärsmodeller inte fungerar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Att skapa universell tillgång till kunskap

All jordens kunskap ska vara tillgänglig för alla med bara några klick. Det är visionen för de som jobbar med Wayback machine och The internet archives. Här berättar vd Mark Graham om hur de jobbar. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Kunskapens roll i en demokrati

Annika Söder, kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet, talar om betydelsen av öppen och fri tillgång till kunskap och information för att bygga stabila demokratier. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Globala utmaningar för Wikipedia

Wikipedia samlar människor från hela världen, men utmaningarna de står inför skiljer sig från land till land. Här berättar fyra wikimedianer vilka utmaningar de står inför: Anna Torres, Wikimedia Argentina, Felix Nartey, Open foundation West Africa, Thomas Schallhart, Wikimedia LGBT group, och Li-Yun Lin, Wikimedia Taiwan. Moderatorer är Ulrika Eklund och Jenny Lindblad. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Wikimania 2019

Framtidens Wikipedia

Majoriteten av dem som skriver artiklar till Wikipedia är vita män och trots att rörelsen vuxit explosionsartat de senaste åren har långt ifrån alla tillgång till fri kunskap. Här berättar stiftelsen Wikimedias vd Katherine Maher om rörelsens utmaningar och mål fram till 2030. Inspelat den 16 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Wikimedia foundation och Wikimedia Sverige.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?