Titta

Rättighetsbärarna

Rättighetsbärarna

Om Rättighetsbärarna

Barnkonventionen firar 30 år och blir dessutom lag i Sverige 1 januari 2020. Att barn har egna rättigheter låter så självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till dem? I Rättighetsbärarna lyssnar vi till barns erfarenheter och berättelser utifrån barnkonventionens olika artiklar. Vi låter även makthavare och experter lyssna, kommentera och ge vägledning.

Till första programmet

Rättighetsbärarna : Alla barns lika värdeDela
  1. Det låter så självklart-

  2. -det som FN slog fast
    när barnkonventionen antogs 1989.

  3. Att ett barn
    är en individ med egna rättigheter-

  4. -inte någons ägodel som bara
    går och väntar på att fylla vuxen.

  5. Sen 1990 har konventionens
    54 artiklar varit bindande i Sverige-

  6. -med rättigheter för alla barn.

  7. Inte bara det friska
    eller det svenskfödda barnet-

  8. -eller det smidiga
    eller lilla barnet.

  9. Kanske var det där
    polletten inte trillade ner-

  10. -samt att folk inte tog en konvention
    på samma allvar som en lag.

  11. Men från och med januari 2020
    är barnkonventionen även svensk lag.

  12. Nu är det upp till oss att förstå
    dess innebörd och leva upp till den.

  13. Jag ska läsa artikel 2
    ur barnkonventionen för dig.

  14. "Konventionsstaterna ska respektera
    och tillförsäkra varje barn"-

  15. -"/.../ de rättigheter
    som anges i denna konvention"-

  16. -"utan åtskillnad av nåt slag"-

  17. -"oavsett barnets eller dess
    förälders eller vårdnadshavares ras"-

  18. -"hudfärg, kön, språk, religion,
    politisk eller annan åskådning"-

  19. -"nationella,
    etniska eller sociala ursprung."

  20. "Alla barn är lika mycket värda
    och har samma rättigheter."

  21. "Ingen får diskrimineras."

  22. Ja... Alla barn måste ha rättigheter.

  23. Men just nu är det inte så.

  24. Jag har aldrig varit
    som ett svenskt barn.

  25. Andra kanske bara tänker att...

  26. De kanske bara går i skolan och bara
    tänker på skolan och framtiden.

  27. Men jag har mycket att tänka på.

  28. Om jag blir utvisad
    - vad ska jag göra?

  29. Om jag ska till Frankrike, vad ska
    jag göra? Eller om polisen tar mig?

  30. Det är inte bara en grej att tänka
    på. Det är mycket att tänka på.

  31. Jag minns när du kom.

  32. Det hade varit nån incident då.

  33. Du var jätteledsen-

  34. -men vågade inte visa
    att du var ledsen.

  35. Det var inte förrän jag
    kramade om dig-

  36. -och berättade att fast
    man är kille och 14 år-

  37. -så får man faktiskt gråta.

  38. Och då grät vi båda två.

  39. -Du svimmade två gånger i mina armar.
    -Jag kommer ihåg.

  40. Det är fruktansvärt att du ska behöva
    känna så. Du är ju bara ett barn.

  41. -Men du vet att vi älskar dig.
    -Ja.

  42. Och att vi ställer upp för dig
    så mycket vi bara kan.

  43. -Ni försöker göra det bästa.
    -Alltid. Det vet du.

  44. Och att du kan höra av dig när du
    vill, även om det är mitt i natten.

  45. -Tack.
    -Vi har en plan, vad som än händer.

  46. Det kommer att bli bra.
    Jag älskar dig.

  47. Jag har ett utvisningsbeslut-

  48. -och Emma har skickat in ett yttrande
    där hon yrkar på i första hand...

  49. Hon skrev "1, 2, 3". I första hand
    var det permanent uppehållstillstånd.

  50. Och i andra hand, om de inte vill
    ge dig permanent uppehållstillstånd-

  51. -då ska du få en egen prövning.

  52. Vi kan inte göra nåt.

  53. Vi kan bara vänta och lida.

  54. Och ha ont i magen varenda dag.

  55. Intervjun var en halvtimme.
    De frågade inte: "Varför kom du hit?"

  56. "Vad hände i Afghanistan?"

  57. De bara frågade två-tre frågor
    och sen var intervjun klar.

  58. Det tycker jag är lite otäckt.
    Man har inte lyssnat på Ramesh.

  59. Han har inte fått berätta vad han
    känner och vad han har varit med om.

  60. Den första intervjun
    är allt han fått.

  61. Sen gick hans pappa under jorden och
    han har inte fått nån egen prövning.

  62. Ingen har frågat hur han mår-

  63. -eller hur han ställer sig till att
    bli utvisad eller vad som har hänt.

  64. De ifrågasätter att han inte berättat
    hur situationen med pappan har varit-

  65. -men det är som Ramesh säger:
    "Hur ska jag våga berätta det"-

  66. -"om jag ska tillbaka med min pappa
    sen? Vad händer med mig då?"

  67. Jag är hela tiden rädd. När kommer
    polisen och tar mig? Det är överallt.

  68. Hemma är jag också rädd.
    Och de kan ta mig från skolan.

  69. Överallt. Jag är aldrig lugn.

  70. Jag är rädd
    att de kommer när som helst.

  71. De vet var jag bor,
    vilken skola jag går i...

  72. Polisen och Migrationsverket
    vet allt. Man kan aldrig vara lugn.

  73. Jag är nervös varje dag
    att polisen ska knacka på dörren.

  74. -Det blir en oro.
    -Ja.

  75. Vi har ju vårt kodord
    som jag ska ropa till dig då-

  76. -och du vet vart du ska och vilken
    väg du ska springa i skogen.

  77. Hela tiden vara redo. De jobbiga är
    att man kanske inte får ett avslut.

  78. Att jag bara ska ropa det här ordet
    och sen ska du bara försvinna.

  79. Man måste vänta och vänta.

  80. Jag har blivit trött på
    att vänta så mycket.

  81. Ibland tänker jag att jag inte orkar
    längre. Jag undrar varför jag lever.

  82. För ingenting. Det har gått fyra år.
    Jag vet inte vad det ska bli.

  83. Får jag stanna i Sverige eller inte?

  84. Vad tänker du?

  85. Jag tänker att det var
    ett oerhört starkt inslag och att...

  86. Det är grundläggande rättigheter som
    han ger uttryck för att han vill ha.

  87. Och egentligen har han rätt till allt
    om man tittar på det utifrån.

  88. I barnkonventionen och lagstiftningen
    är det sånt man har rätt till.

  89. Barn har rätt att bli lyssnade på
    när man ska fatta beslut som rör dem.

  90. Det här är verkligen ett beslut som
    påverkar dem, men de blir inte hörda.

  91. Nej, det är det vi jurister
    kallar "normkonflikt".

  92. Utlänningslagens bestämmelser
    krockar med barnkonventionen.

  93. I lagstiftningen säger man att barn
    ska höras om det inte är olämpligt.

  94. Det är inte en allmän rättighet för
    barn att alltid höras i asylärenden.

  95. Sen har vi som sagt
    vårdnadshavarens starka rättigheter.

  96. De kan säga nej, och då gör
    Migrationsverket på olika sätt.

  97. Migrationsverket har ingen vägledning
    just kring barns egna asylskäl.

  98. För det första...
    Ett barn som är 14 år-

  99. -har absolut en egen asylutredning.

  100. Det kanske handlade mer om asylskälen
    som bedömningen grundades på.

  101. En utmaning när barnkonventionen
    blir lag är att myndigheter-

  102. -och de olika offentliga organen-

  103. -har en samsyn kring vad det betyder
    och hur man jobbar för barnets bästa-

  104. -i den situation barnet befinner dig.

  105. Sen finns det hinder, som sekretess-
    bestämmelser mellan myndigheter...

  106. ...för att bevara
    den sökandes integritet.

  107. Det finns en hel del hinder-

  108. -som bland kan motverka att man gör
    saker i barnets bästa intresse.

  109. Där behöver vi
    bli mycket bättre framöver.

  110. "Alla barn är lika mycket värda
    och har samma rättigheter."

  111. "Ingen får diskrimineras."
    Vad tänker du om det?

  112. Den artikeln är en av konventionens
    grundläggande principer.

  113. Den ska alltid finnas med-

  114. -när frågor som rör barn
    ska utredas eller diskuteras.

  115. Utmaningar gällande diskriminering av
    barn är att dela in dem i kategorier-

  116. -och inte se att alla har rättigheter
    och att ingen ska diskrimineras.

  117. Oavsett om du har uppehållstillstånd,
    är svensk eller är här tillfälligt.

  118. Det första som jag reagerar på
    är det att alla är lika mycket värda.

  119. Samhället sätter inte samma värde
    på mitt barn som på ett friskt barn.

  120. Man sätter henne i ett fack
    och tänker att hon förstår ändå inte.

  121. Man ser bara henne som ett skal.

  122. Det är vår dotter som känner och vill
    vara med om saker, precis som andra.

  123. Hon har en annan känsla än andra.

  124. Hon kan inte prata och inte gå
    och är annorlunda mot andra-

  125. -men det finns nåt annat hos henne
    som är på ett djupare plan.

  126. Hon läser av folk
    som ingen annan gör som jag känner.

  127. Man ser hennes ögonspel
    när hon träffar nån ny.

  128. Hon är jättefin.
    Hon ger oss jättemycket.

  129. Elin är åtta. Hon har utvecklings-
    störning, epilepsi, synnedsättning.

  130. Hon har inget talat språk.

  131. Hon har behov av ständig tillsyn.

  132. Alla grundläggande behov
    behöver hon hjälp med.

  133. Augusti 2017
    var Elin sex och ett halvt.

  134. Då kände vi att hennes hjälpbehov
    hade ökat sen vi gjorde vår ansökan.

  135. Vi träffade då den första
    inhyrda handläggaren av fyra-

  136. -om jag inte minns fel.

  137. Och man minskade på hennes assistans
    i stället för att öka den.

  138. Det gjorde oss chockade att man drog
    ner timmar i stället för att öka dem.

  139. Man tar risker med hennes liv som man
    inte skulle göra med ett friskt barn.

  140. Man får inte aktiv tillsyn om man
    inte är till skada för någon annan.

  141. Elin är en risk för sig själv,
    men det bryr man sig inte om.

  142. Bara hon inte
    är till risk för nån annan.

  143. Jag tycker inte
    att man ser hennes värde.

  144. Vi tar en hel grupp i samhället
    och stoppar undan dem i en låda.

  145. De ska förvaras på hem.
    Vi ska inte få vara en familj längre.

  146. Behöver vi avlastning så ska Elin
    vara på ett boende. Aldrig.

  147. Elin ska bo här. Hon är lika älskad
    som vår andra flicka-

  148. -oavsett hennes förutsättningar och
    handikapp. Jag släpper henne aldrig.

  149. Alla barn är lika mycket värda men
    det sitter en prislapp på mycket-

  150. -som barn med funktionsnedsättning
    behöver, och det vet de ofta om.

  151. Även små barn känner till
    att de är dyra, helt enkelt-

  152. -och inte minst då det har blivit
    svårare att få personlig assistans-

  153. -men även andra insatser man behöver.

  154. Barnen, föräldrarna och familjerna
    känner av det här väldigt starkt.

  155. Alla barn är lika mycket värda
    på papperet, men inte i verkligheten.

  156. Man ska kunna vara barn, leka,
    utvecklas och vara med kompisar.

  157. Ens föräldrar ska kunna jobba och
    allt det familjer har i sin vardag.

  158. Det är inte lika självklart när
    barnet har en funktionsnedsättning.

  159. Det är självklart en bra artikel, men
    jag har inte fått den behandlingen-

  160. -som kanske utlovats.

  161. Jag har blivit diskriminerad då mitt
    kön inte matchar det jag föddes som.

  162. Både i skolan och av vänner
    och av folk på gatan-

  163. -har jag fått kommentarer
    angående mitt kön som...

  164. ...inte stämmer med artikeln. Man ska
    inte diskrimineras på grund av kön.

  165. Jag har diskriminerats
    för att jag är trans.

  166. Alla barn har inte samma rättigheter
    oavsett ras, religion eller så.

  167. Jag vet att om jag blir förföljd på
    gatan är de saker som kommer upp:

  168. Är han islamofob? Rasist? Förstår du?

  169. Jag har så mycket att tänka på.
    Jag måste kolla över axeln-

  170. -när jag sitter på tåg, buss, på väg
    hem från skolan, till skolan...

  171. Det är inte de rättigheter som sägs.

  172. Vi är från ett socioekonomiskt utsatt
    område som pekas ut som riskområde.

  173. Vissa vuxna tycker att vi
    är de som inte borde vara där vi är.

  174. Ofta lägger de in "invandrare".
    Det är ingen svensk ungdom.

  175. Det är alltid nån fördom som följer
    med. Det är "vi" och "dom".

  176. Det skapar segregation i samhället-

  177. -och gör att många ungdomar
    i vårt område tappar tron på-

  178. -att de har samma rättigheter.

  179. Det är nåt jag har växt upp med. Min
    ensamstående mamma har alltid sagt-

  180. -att när andra barn går ska jag
    springa. För jag ligger alltid efter.

  181. Jag har lärt mig att springa
    när andra går. Jag pluggar extra.

  182. Bara för att visa för läraren att jag
    brinner för det och vill ha betyg-

  183. -så att han inte tror...
    "Vad ska jag med utbildningen till?"

  184. Jag har normaliserat det. Det är
    ingen grej längre. Det är normalt.

  185. Min lillebror frågar om det
    är skillnad på honom och andra.

  186. Nån har sagt n-ordet,
    nån har sagt "gå härifrån, svarting".

  187. Det ska inte behöva hända. Min bror
    ska kunna leka utan att nån säger så-

  188. -eller
    "din mamma lever på min skatt".

  189. Vi har en stark, ensamstående mamma
    som har gjort allt hon kan.

  190. Det ger en sån ångest i så ung ålder.

  191. Det ska inte finnas sånt i barndomen.

  192. Det ska vara självklart-

  193. -oavsett om min lillebror kommer från
    Tjärna ängar eller Skräddarbacken.

  194. Det ska vara samma förutsättningar i
    skolbänken eller när man söker jobb-

  195. -och samma förutsättningar
    när man leker ute. Båda är barn.

  196. Vad är din reflektion?

  197. Jag tänker
    att det är väldigt ledsamt-

  198. -att vi har barn i Sverige i dag
    som tror att de inte har samma värde-

  199. -och brist på framtidstro.

  200. Som inte tror att de har
    samma möjligheter som andra, och...

  201. ...så ska inget barn behöva känna.

  202. Ingen barn ska sakna framtidstro-

  203. -eller tro att hon eller han
    har ett annat värde än andra barn.

  204. Det här att man har samma rättigheter
    och lika värde är bara skitsnack.

  205. Det är bara ett sätt för politiker-

  206. -att få människor att tro att de
    gör nånting för oss. Förstår du?

  207. För mig är det bara bullshit.

  208. De vill få in det i lagen för att det
    ska se ut som om Sverige bryr sig.

  209. De agerar inte på det.
    Det är bara nånting de matar oss med-

  210. -för att vi ska känna
    att alla barn är lika mycket värda.

  211. Men det är inte så.

  212. Vad tänker du om det du har hört?

  213. Ja, det är både hopp och förtvivlan.

  214. Det är brutalt att det ska behöva
    vara så. Att vi ska sitta här alls-

  215. -och höra på en sån reflektion,
    en sån berättelse om Sverige i dag.

  216. Och det är ju på ett sätt en tragedi,
    om man börjar i den ordningen-

  217. -att barn och unga
    som växer upp i Sverige i dag-

  218. -som är en del av samhället
    och har rättigheter...

  219. Bara för att man är den man är eller
    bor där man bor måste man kämpa-

  220. -för att de rättigheter man redan har
    ska finnas på riktigt.

  221. Som om man inte tillhörde samhället
    man faktiskt tillhör. Det är sjukt.

  222. Självklart är alla barn lika mycket
    värda. Det är en mänsklig rättighet.

  223. Den är inte förhandlingsbar.

  224. Det är en rättighet de har,
    nånting vi måste leva upp till.

  225. Ett tips: sätt barnet i centrum.

  226. Här har vi det individuella barnet.
    Vad behövs för goda uppväxtvillkor?

  227. För att få trygghet och skydd?

  228. Sätter man barnet i centrum
    är det egentligen ganska lätt.

  229. Men det handlar om viljan att sätta
    in de insatser som behövs hela vägen.

  230. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver ständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Flyktingbarn, Invandrarbarn, Invandringspolitik, Jämlikhet, Politik, Samhällsvetenskap, Socioekonomiska grupper, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Rättighetsbärarna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Rätten att komma till tals

Avsnitt 1 av 6

Det låter så lätt, men hur gör man för att faktiskt låta ett barn komma till tals på bästa sätt? Vi träffar Jenny och Lowa som båda varit med om polisförhör. Hur lyssnar man på barn inom rättsväsendet? Ger man barnen bra förutsättningar för att kunna komma till tals i till exempel ett polisförhör? Vi träffar även Hanna som kämpat för elevdemokrati i sin skola, men upplever att skolledningen inte tog eleverna på allvar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver ständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vi träffar Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.