Titta

Briljanta forskare

Briljanta forskare

Om Briljanta forskare

Briljanta forskare tar upp aktuell forskning som belyser samhällsutmaningar globalt och hur vi söker lösningar på problemen.

Syfte

Syftet med serien är att belysa aktuella forskningsområden inom fysik, kemi och biologi.

Till första programmet

Briljanta forskare : GensaxenDela
  1. Tänk dig sommaren,
    med alla miljoner irriterande myggor.

  2. Tänk om du absolut inte fick
    bli biten.

  3. Om ett myggbett gav dig
    hög feber och värk.

  4. Eller om ett bett kunde döda dig.

  5. I vissa delar av världen är det så.

  6. Malariamyggan sprider skräck
    i Asien och Afrika.

  7. Och när jorden blir varmare
    kan den komma ända hit.

  8. Vem kan hjälpa oss - och hur?

  9. Malaria är en parasitsjukdom
    som myggor överför mellan människor.

  10. Om en mygga biter en smittad person
    och sen biter en osmittad-

  11. -kan den smitta
    den nya värden med parasiten.

  12. Parasiten tar sig in i blodet, i de röda
    blodkropparna, och orsakar hög feber.

  13. Den kan ta sig in i andra organ-

  14. -som hjärnan, vilket gör den dödlig.

  15. Det finns lösningar och skydd.
    Man kan förebygga infektion med nät.

  16. Det finns läkemedel,
    men de räcker inte till.

  17. Malaria orsakar
    en halv miljon dödsfall om året.

  18. De flesta är barn under fem
    i subsahariska Afrika.

  19. Det är oroväckande att myggorna
    blir resistenta mot insekticider.

  20. Det kan leda till fler malariafall i områden
    där vi sett konstant förbättring.

  21. Malaria dödar.
    Varannan minut dör ett barn i malaria.

  22. Det är ett stort problem, och vi behöver
    verktyg för att bekämpa malariamyggan.

  23. Att bekämpa malaria
    är en extrem utmaning.

  24. Det finns många idéer
    om hur vi ska kunna gå tillväga.

  25. En typ av forskning är genmodifiering
    och upptäckten av gensaxen-

  26. -som fått namnet CRISPR/Cas9.

  27. CRISPR-metoden är ett otroligt sätt
    att förändra organismers arvsmassa.

  28. Man styr en klippning på den biten
    av arvsmassan man vill förändra.

  29. En genmodifiering är när människor
    ändrar på bokstäverna i DNA-koden.

  30. Man brukar säga att CRISPR/Cas9
    är ett molekylärt maskineri.

  31. Man kan använda maskineriet-

  32. -för att modifiera arvsmassan,
    vårt DNA-

  33. -genom att klippa bort eller
    stoppa in bitar. Det är häftigt.

  34. Ett treårsexperiment tar nu tre timmar.

  35. På grund av det förändrades
    hela det biomedicinska fältet i ett slag.

  36. 2015 fick vi CRISPR att funka-

  37. -på ett sätt ingen hade sett förut.

  38. Vi modifierade inte bara myggan-

  39. -utan vi gjorde så att modifikationen
    spreds genom arten av sig själv.

  40. Det var ett genombrott.
    Vi använde drivande gener.

  41. Till skillnad från hanar behöver honor
    protein från vårt blod för att bilda ägg.

  42. Vi kan sikta på genen
    som gör myggan honlig-

  43. -eller så kan vi sikta på sperman
    så att de bara skapar y-spermier.

  44. Då får de bara hanliga avkommor.

  45. Om vi kan göra så att myggornas barn-

  46. -nästan bara är hanar
    kan vi krascha, minska myggbeståndet.

  47. Jag upptäckte att det funkade
    när jag parade-

  48. -en modifierad mygga med en vanlig.

  49. Om det inte fungerade skulle hälften
    ha modifikationen och lysa rött.

  50. Jag såg på dem. En var röd, två.
    Det var bra!

  51. Tre, fyra, fem...tjugo, och alla var röda.

  52. Jag blev uppspelt och började skrika.
    Min handledare kom in-

  53. -och vi insåg att vi hade ett genombrott.
    Det kunde eliminera malaria i Afrika.

  54. Vad händer om vi förändrar naturen?

  55. Om vi går in och ändrar
    eller till och med utrotar en art?

  56. Om vi använder en sån teknik i naturen
    måste vi vara hundra på det vi gör.

  57. Man tror att somliga varelser inte spelar
    någon roll, men det tvivlar jag på.

  58. Näringskedjor är komplicerade. Vi vet
    inte vad som händer om vi utrotar en art.

  59. Det etiska dilemmat är ju
    att man utrotar en art, en mygga...

  60. Vilken roll har den i ekosystemet?
    Vad händer om man tar bort den?

  61. Vilka följdeffekter får det
    för andra arter?

  62. Det är viktigt att komma ihåg
    att CRISPR-metoden är så kraftfull.

  63. Vi måste vara vaksamma på de negativa
    potentiella effekterna av metoden-

  64. -och påminna oss
    om de etiska aspekterna.

  65. Vi behöver nya verktyg mot malaria.

  66. Vi har studerat vad som äter myggor.

  67. Vi är ganska säkra på att malariamyggan
    inte behövs för nån arts överlevnad.

  68. Det är högt troligt att det blir
    ytterst få följder i ekosystemet-

  69. -av att utrota eller reducera
    malariamyggans bestånd.

  70. Det är ett mycket exaktare verktyg-

  71. -än de bredspektrumbekämpningsmedel
    vi använt i generationer.

  72. Vi vet att de är dåliga. Såna medel har
    enorma konsekvenser för ekosystemet.

  73. Vi borde vara väldigt försiktiga med dem.

  74. Vi har en chans att, med exakta verktyg-

  75. -att hantera en mygga
    som bär på sjukdom-

  76. -och som inte har nån stark
    ekologisk interaktion, så vitt vi kan se.

  77. CRISPR har utvecklats oerhört
    sen dess upptäckt 2012.

  78. Det tar lång tid att utveckla nya terapier.

  79. Jag tror att vi ser de första studierna
    inom fem år.

  80. CRISPR har nog
    en stor medicinsk påverkan inom 20 år.

  81. Många hävdar att nu när vi skulle kunna
    rädda hundratusentals liv-

  82. -borde vi göra det.

  83. Kom ihåg att vetenskapen
    inte per definition är god.

  84. Olika upptäckter kan användas
    för att göra gott eller skada.

  85. Det här är genmodifikationens tidsålder.

  86. Med nya verktyg, som drivande gener,
    kan vi ändra hela arter.

  87. Vi måste ta ställning till balansen
    mellan att förhindra lidande-

  88. -och de okända effekterna metoden
    har på ekosystemet-

  89. -och människorna som bor där.

  90. Jag vill inte att nån ska vara rädd
    för att gå utomhus.

  91. Ett myggbett borde inte vara en fråga
    om liv och död.

  92. Det finns så mycket forskning.
    Det kommer alltid nya, bättre idéer.

  93. Det gäller bara att fortsätta, så att
    alla får möjlighet att vara utomhus-

  94. -utan att vara rädda.

  95. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur, Biologi > Genetik och genteknik, Miljö > Hållbar utveckling, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genteknik, Global uppvärmning, Insekter, Klimatförändringar, Malaria, Medicinsk forskning, Myggor, Naturvetenskap, Ryggradslösa djur, Transgena djur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Briljanta forskare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Fusionskraft

Avsnitt 4 av 10

Samhället och hela länder har gjort sig beroende av miljöfarlig energi. Hur kan vi hitta alternativ till fossila bränslen? En forskning som det satsas på är fusion. Genom fusion skulle all världens energiproblem lösas. Just nu byggs världens största fusionskraftverk och forskare över hela världen samverkar intensivt för att lösa energifrågan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

CO2-dammsugaren

Avsnitt 5 av 10

Världen har feber. Vi måste bromsa de stora koldioxidutsläppen. Men det räcker inte med att minska koldioxidutsläppen, vi måste få bort koldioxiden från vår atmosfär. Framstående forskare på Island har upptäckt en CO2-dammsugare. Den kan suga ut koldioxid ur atmosfären och omvandla koldioxid till ett ofarligt mineral.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Marsresan

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Hudkameran

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur vet en om en är homosexuell?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Hur vet jag om jag är homosexuell?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Kärlek

Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta. Och vi ringer Amanda Schulman och ifrågasätter hennes digitala drömparadis i sociala medier.