Titta

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Om UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Föreläsningar om hur universitet, forskare, lärare och studenter kan bidra till att uppfylla FN:s 17 mål för hållbar utveckling. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning : Social rättvisa och jämlik hälsaDela

  1. Det som driver BNP-tillväxten
    leder inte till ett bättre samhälle-

  2. -om ni håller med mig om att hälsa
    är ett mått på ett bra samhälle.

  3. Det krävs mycket för att jag
    ska gå med på att jobba en lördag.

  4. Men samma sak
    som fick hit er på en lördag-

  5. -fick hit mig på en lördag.

  6. Dels att få dela scen med
    och inspireras av Helen Clark-

  7. -dels vikten av denna agenda
    och vikten av tvärvetenskapligt arbete.

  8. Jag är läkare, men min bok
    "The Health Gap" inleds med:

  9. "Varför ska man bota folk"-

  10. -"och skicka tillbaka dem
    till samma sits?"

  11. Folk blir sjuka. Det blir vi alla.

  12. Och när vi blir det behöver vi
    tillgång till högkvalitativ vård.

  13. Allmän hälso- och sjukvård.

  14. Men vi måste ta itu med
    omständigheterna till sjukdomen.

  15. Det jag vill göra nu är
    att illustrera tillvägagångssättet-

  16. -som sociala orsaker har på hälsan
    med en samtida problemformulering.

  17. Jag fick ett exemplar
    av Hans Roslings bok-

  18. -vid två tillfällen i går.

  19. Det blir bättre, menar Hans Rosling.
    Och det blir det. För det mesta.

  20. Så här ser det ut i mitt hemland.

  21. Vi har studerat hälsojämlikhet
    och sociala bestämningsfaktorer-

  22. -sen jag gjorde min engelska rapport.

  23. Vi är vana vid
    att allt blir bättre hela tiden.

  24. Sen slutet
    av första världskriget 1921-

  25. -har medellivslängden ökat
    med ungefär ett år vart fjärde år.

  26. Det är otroligt! Sex timmar varje dygn!

  27. Är ni här i sex timmar
    får ni det gratis.

  28. Ni har lika långt kvar att leva
    som när vi började. Fantastiskt!

  29. Men 2011 stannade utvecklingen.

  30. Den stannade av.

  31. Regeringen blev lite orolig.

  32. Folk sa:
    "Kan det vara nedskärningarna?"

  33. Jag sa försiktigt: "Kanske."

  34. "Jag vet inte om så är fallet,
    men vi måste undersöka saken."

  35. Efter publiceringen av artikeln
    vi nyss såg har nyare data visat-

  36. -att medellivslängden i England
    i stort sett har slutat öka.

  37. I Nordirland har den sjunkit för män.

  38. I Wales och Skottland
    har den sjunkit för män och kvinnor.

  39. Om ni håller med om tesen
    att en befolknings hälsotillstånd-

  40. -säger nåt väsentligt
    om hur väl det samhället-

  41. -tillgodoser befolkningens behov-

  42. -så är det nåt
    som går fruktansvärt fel.

  43. I Sverige är ni övertygade om
    att ni har god hälsa.

  44. Allt är som det ska.
    Förutom att hälsoojämlikheten ökar.

  45. Utgår man från folks utbildningsnivå-

  46. -ökar medellivslängden snabbare
    för dem med eftergymnasial utbildning.

  47. Den ökar något mindre
    för dem med gymnasial utbildning.

  48. Och mycket mindre, om alls,
    för dem med bara grundskoleutbildning.

  49. Och tittar vi på Storbritannien...

  50. Dessa data publicerades nu i veckan.

  51. Här ser vi förväntad medellivslängd
    vid födseln...

  52. ...för män och kvinnor
    i deciler utifrån förutsättningar.

  53. För de fattigaste tio procenten,
    särskilt kvinnorna-

  54. -sjunker medellivslängden.

  55. Vad håller vi på med?

  56. År 2019, i ett rikt samhälle!

  57. För tillfället begår det harakiri
    när det gäller brexit...

  58. Men det där är inte brexit.

  59. Medellivslängden sjunker gradvis.

  60. Ju större rikedom,
    desto högre förväntad medellivslängd.

  61. Och ojämlikheterna ökar.
    Är det unikt för Storbritannien?

  62. Jag tittar på USA
    och undrar om det här är vår framtid.

  63. När jag förberedde den här bilden
    i november-

  64. -kom nyheten att medellivslängden
    i USA hade sjunkit tre år i rad.

  65. Tre år i rad! Var har vi sett det?

  66. Vi har sett det i de kommunistiska
    länderna i Central- och Östeuropa-

  67. -efter kommunismens fall.

  68. Men det här är en katastrof
    och en hälsokris-

  69. -i ett av världens rikaste länder.

  70. Och den stora ökningen är oförutsedda
    skador, inklusive drogöverdoser.

  71. När jag gjorde den här grafen
    var det 63 600 dödsfall.

  72. Förra året var det 70 000.

  73. 70 000 dödsfall på grund av
    överdosering av droger, opioidkrisen.

  74. Men skulden för opioidkrisen ligger
    inte bara hos läkemedelsföretagen-

  75. -eller läkarna som skriver ut recept,
    för dödsfallen sker inte slumpvis.

  76. De är vad mina kollegor kallar
    förtvivlans dödsfall.

  77. Och vad har hänt
    med ojämlikheten i USA?

  78. Här är medellivslängd för 50-åringar
    efter födelseår.

  79. Så folk som föddes 1920
    är 50 år 1970.

  80. Och ni ser gradienten
    utifrån inkomstdeciler.

  81. Det är inte bara fattiga
    med dålig hälsa. Det är en gradient.

  82. Folk som föddes 1950 är 50 år 2000.

  83. Det här är för män.

  84. För den lägsta decilen
    ökade medellivslängden väldigt lite.

  85. För nästa decil ökade den lite mer.
    Sen mer och mer.

  86. Gradienten blir brantare
    och ojämlikheten blir mycket större.

  87. Jag vill inte förstöra er lördag.

  88. Och jag kanske borde be om tillåtelse
    innan jag visar nästa bild.

  89. Känner ni er starka?

  90. Det är för kvinnor.

  91. Det är fruktansvärt.

  92. Medellivslängden sjunker
    för lägsta decilen.

  93. Den sjunker för näst lägsta decilen.
    Och för den tredje!

  94. För kvinnor med de 30 % lägsta
    inkomsterna sjunker medellivslängden.

  95. Är det här vår framtid?

  96. Vi kan inte slappna av
    och säga att allt går bra.

  97. Accepterar ni tesen
    att folkets hälsotillstånd-

  98. -säger nåt viktigt
    om hur vi organiserar vårt samhälle-

  99. -och inte bara om tillgången
    till sjukvård-

  100. -måste vi prata om
    hur vi organiserar vårt samhälle.

  101. Och det var uppgiften-

  102. -för WHO:s kommission för sociala
    bestämningsfaktorer för hälsa-

  103. Rapporten heter "Utjämna
    hälsoskillnaderna inom en generation".

  104. På omslaget står:

  105. "Social orättvisa gör
    att många människor dör i onödan".

  106. Hälsoojämlikheter
    inom och mellan länder-

  107. -som går att undvika
    med rimliga metoder, är orättvisa.

  108. Att lösa det
    är en fråga om social rättvisa.

  109. Efter kommissionen bjöds jag in
    av den brittiska regeringen-

  110. -för att svara på:
    "Hur tillämpar vi lärdomarna"-

  111. -"och råden från din globala
    kommission i vårt land?"

  112. Min rapport heter
    "Fair society, healthy lives".

  113. För Europa skrevs "Review of social
    determinants and the health divide".

  114. Här är de sex områdena
    för rekommendationer till England.

  115. Ge varje barn
    bästa möjliga start i livet.

  116. Utbildning och livslångt lärande.

  117. Anställning och arbetsförhållanden.

  118. Den fjärde är väldigt radikal.

  119. Alla bör ha minst den minimiinkomst
    som krävs för ett hälsosamt liv.

  120. Hälsosamma och hållbara platser
    för liv och arbete.

  121. Den sjätte utgår
    från sociala bestämningsfaktorer.

  122. Vill vi förbättra hälsa
    och minska ojämlikhet-

  123. -måste utbildning om hälsa-

  124. -omfatta alla sex punkter
    genom hela livet.

  125. Jag deltog i Panamerikanska
    hälsoorganisationen-

  126. -kring rättvisa och hälsoojämlikhet.

  127. Vår rapport heter "Just societies:
    Health equity and dignified lives".

  128. Sammanfattningen publicerades
    vid PAHO:s möte i september.

  129. Vi sammanställde just den slutgiltiga
    rapporten som bör komma i sommar.

  130. En sak vi tittade på
    knyter an till det Helen Clark sa.

  131. I ett fattigt land
    hjälper lite mer pengar väldigt mycket.

  132. Och jämför man BNP per capita
    med medellivslängden...

  133. Haiti är väldigt fattigt.
    Om Haiti vore lite rikare-

  134. -och om Bolivia vore lite rikare-

  135. -skulle nog medellivslängden öka.
    Pengar ger möjligheter.

  136. Utan pengar... Att ha pengar
    ger länder, samhällen och individer...

  137. För dem utan pengar skulle pengar
    göra nytta, även för hälsan.

  138. Men när man når Costa Ricas nivå...

  139. Det här är BNP med köpkraftsparitet.

  140. När man når Costa Ricas, Kubas
    och Chiles nivå och tittar här borta...

  141. Costa Rica har faktiskt
    högre medellivslängd än USA.

  142. Vid den här nivån-

  143. -ungefär 19 000 dollar i BNP
    per capita med köpkraftsparitet-

  144. -är inte ökad rikedom som land
    vägen till bättre folkhälsa.

  145. Det som driver BNP-tillväxten
    leder inte till ett bättre samhälle-

  146. -om ni håller med mig om att hälsa
    är ett mått på ett bra samhälle.

  147. Och jämför vi Costa Rica och USA-

  148. -utifrån dödlighet i förhållande
    till socioekonomisk status...

  149. Där är USA.

  150. En väldigt skarp social gradient.
    Där är Costa Rica.

  151. Så USA
    vid hög socioekonomisk position-

  152. -har lägre dödlighet än Costa Rica.

  153. Men vid den lägre nivån
    har fattiga i USA högre dödlighet-

  154. -än fattiga i Costa Rica.
    Kan ni tänka er?

  155. Inte konstigt att medellivslängden
    i USA slutade öka-

  156. -och nu kanske sjunker
    p.g.a. ojämlikheterna.

  157. Hur får man en ökning av medelvärdet
    när det går så uselt här nere?

  158. Och ojämlikheten är större i USA än
    i medelinkomstländer som Costa Rica.

  159. Här är det konceptuella ramverket
    för PAHO-kommissionen.

  160. Det liknar det konceptuella ramverket
    för sociala bestämningsfaktorer.

  161. Vi har strukturella drivkrafter.
    Mer om dem snart.

  162. Vardagsförhållanden,
    hälsorättvisa och ett värdigt liv.

  163. Vi tror att tanken om att skapa
    förutsättningar för ett värdigt liv-

  164. -är fundamental.

  165. Det rör intersektionalitet,
    ekonomisk ojämlikhet, genus-

  166. -sexualitet, etnicitet,
    funktionshinder och migration.

  167. Under handling ser vi på besluts-
    fattande och mänskliga rättigheter.

  168. Strukturella drivkrafter.
    Vi tar upp ojämlikhet-

  169. -inom politiska, sociala, kulturella
    och ekonomiska strukturer.

  170. Här är förhållandet mellan inkomster
    i högsta och nedersta kvintilen.

  171. I Kanada är det sexdubbelt,
    Sverige ligger under det femdubbla.

  172. Vi tror att USA har stora skillnader,
    och det stämmer.

  173. Högsta kvintilen i Kanada
    har sex gånger den lägsta inkomsten.

  174. I USA är det gånger tio.

  175. Men titta på resten av Amerika.

  176. Argentina, Mexiko, Ecuador
    och Brasilien.

  177. Rika i Brasilien,
    utom fåtalet miljardärer-

  178. -är inte så annorlunda
    jämfört med rika i USA.

  179. Fattiga i Brasilien-

  180. -är mycket fattigare
    än fattiga i USA eller Kanada.

  181. Den här inkomstfördelningen
    betyder mycket.

  182. Så det är jättetrevligt
    att vara rik i Colombia.

  183. Man har privata vakter som skyddar en
    från de fattiga som inte har nåt.

  184. Man anställer privata vakter,
    chaufförer och hushållerskor.

  185. Man anställer folk
    från de lägsta 20 procenten.

  186. Strukturella drivkrafter.
    Miljö, klimatförändring och mark.

  187. Jag ska inte gå in så mycket på det.

  188. Men vi var oroliga
    för ursprungsfolkens hälsa-

  189. -alla olika ursprungsfolk, i Amerika.

  190. Förhållandet till marken
    är jätteviktigt.

  191. Men titta här.
    Energiproduktion i Centralamerika.

  192. I Costa Rica år 2016-

  193. -kom majoriteten av elen
    från förnybara källor.

  194. Helen Clark berättade att det är
    möjligt. Det görs redan i Costa Rica.

  195. Med den politiska viljan hon nämnde
    kan såna inspirerande siffror-

  196. -bli mycket större.

  197. Också strukturella drivkrafter:

  198. Hälsoeffekterna av pågående
    kolonialism och strukturell rasism.

  199. Jag går inte in på det nu.

  200. Sen har vi förhållanden i vardagen.

  201. Jämlikhet från början.

  202. Jag vill hoppa tillbaka
    till England ett slag.

  203. När jag gjorde den rapporten,
    apropå det Clark sa om ansvar-

  204. -och universitetens roll där...

  205. Vi har producerat två rapporter
    ungefär vart tredje år.

  206. Vi har studerat hälsojämlikhet
    och de sociala bestämningsfaktorerna.

  207. Så vi har lagt stor vikt
    vid barns tidiga utveckling.

  208. Titta först på de blå prickarna
    och bortse från de röda.

  209. De blå prickarna är genomsnittet.

  210. De klassificeras
    av lokala myndigheter-

  211. -baserat på nivå av social utsatthet.

  212. Till höger har vi de minst utsatta,
    till vänster de mest utsatta.

  213. De blå prickarna är procent
    av femåringar som utvecklas väl-

  214. -kognitivt, språkligt, socialt,
    emotionellt och beteendemässigt.

  215. Ni ser att ju rikare område,
    desto högre andel femåringar-

  216. -med en god utvecklingsnivå.

  217. Ett sätt att få större jämlikhet
    i barns tidiga utveckling-

  218. -är att minska fattigdom
    och utanförskap.

  219. Gör områdena mindre utsatta.
    Flytta dem närmare mitten-

  220. -så kommer andelen femåringar
    med god utveckling att öka.

  221. Jag börjar med tidig barndom
    då den predicerar skolprestationen-

  222. -och skolprestationen avgör
    vad som händer senare i livet.

  223. Vilket jobb man får,
    ekonomi, boende och hälsa.

  224. Och allt börjar med tidig barndom.

  225. Ni ser utspritt kring linjerna,
    vid olika nivåer av utsatthet-

  226. -att vissa områden
    klarar sig bättre än andra.

  227. Aha! Kanske kan en annan strategi
    bryta sambandet-

  228. -mellan utsatthet
    och barns tidiga utveckling.

  229. Titta nu på de röda prickarna.

  230. De röda prickarna är barn som är
    berättigade till gratis skolmat.

  231. Det är de fattigaste.
    Det är en behovsprövad förmån.

  232. Först avskydde jag det jag såg.

  233. Varför?
    Jag hade förutspått det motsatta.

  234. Jag hatar att ha fel.
    Och jag hade hopplöst fel.

  235. Jag trodde att fattiga barn
    skulle lyckas sämre i fattiga områden.

  236. Allt tydde på det.

  237. Och som alla som får resultat
    de ogillar ville jag bli av med dem.

  238. Man avvisar inte en bra teori
    på grund av jobbiga data.

  239. Men jag blev inte av med resultaten.
    Vi analyserade om och provade allt.

  240. Men där var de. Så jag fick ändra
    uppfattning. Mycket frustrerande.

  241. Men det är faktiskt ganska bra.

  242. För det visar att ju fattigare område-

  243. -desto bättre klarar sig
    de fattiga barnen. Mycket intressant.

  244. Så jag åkte till östra London
    för att se vad som pågick.

  245. Nationellt sett hade 60 % av barnen
    en god utveckling vid fem års ålder.

  246. Knappt 45 %
    hade rätt till gratis skolmat.

  247. Klyftan var strax under 16 %.

  248. I Hackney,
    en fattig del av östra London...

  249. ...klarar sig de fattiga lika bra
    som genomsnittet nationellt.

  250. Klyftan mellan de fattiga och
    genomsnittet i Hackney är bara 4 %.

  251. De bröt kopplingen mellan fattigdom
    och dålig utveckling hos små barn.

  252. Jag frågade dem i Hackney
    vad de gjorde.

  253. De sa: "Vi kliver upp varje dag"-

  254. -"och intalar oss
    att fattigdom inte är ödet."

  255. "Det är vårt jobb att bryta länken
    mellan en fattig bakgrund"-

  256. -"och dålig utveckling hos små barn."

  257. "Regeringen borde minska fattigdomen,
    men till dess får vi göra skillnad."

  258. Jag åkte till Bath och North East
    Somerset. Ljuva Bath i sin lantidyll.

  259. Jag tog tåget mot Wales,
    och i Bath ropade jag:

  260. "Hur hjälper ni fattiga barn i Bath?"

  261. Jag hörde inget,
    men jag tror att svaret löd:

  262. "Fattiga barn? Har vi såna?"

  263. Aha. Det kanske är svaret.

  264. Det här är bättre än raketforskning.

  265. Man kan göra skillnad
    om man anstränger sig.

  266. Men fattigdom spelar roll.

  267. Här jämförs barnfattigdom.
    Och fattigdom definieras-

  268. -som ett hushåll med under 60 %
    av medianinkomsten.

  269. Det skiljer sig mellan länderna.

  270. Danmark, Island, Norge och Finland.
    Ni brukade vara här nere, Sverige.

  271. Vad i hela världen håller ni på med?

  272. Ni brukade vara där med de bra
    länderna och nu är ni på 15 %.

  273. Varför ligger ni inte på 10 %?

  274. Men jag kan inte skryta.
    Storbritannien är strax under 20 %.

  275. USA ligger på 29 %.
    Strax under Mexiko.

  276. Det är ett politiskt beslut!

  277. Finansministern kan minska
    barnfattigdomen om han vill!

  278. Vore det en hon kanske hon hade
    gjort det, men han tycks aldrig vilja.

  279. Och vi får inte bara tänka på bristen
    på de bra delarna i att stödja-

  280. -kognitiv, språklig, social
    och emotionell utveckling-

  281. -utan även på traumatiska upplevelser
    som drabbar barn. Engelska data igen.

  282. Alla dessa traumatiska upplevelser
    följer den sociala gradienten.

  283. Ju mer utsatthet,
    desto högre risk att en förälder-

  284. -fängslas, missbrukar, förgriper sig
    på barnet sexuellt eller fysiskt m.m.

  285. Alla dessa upplevelser blir vanligare
    längre ner i den sociala hierarkin.

  286. Minskad fattigdom ger färre trauman.

  287. Ökad jämlikhet ger färre
    traumatiska upplevelser hos barn.

  288. Och de får effekter på hela livet.

  289. Folk som upplevt fyra eller fler
    traumatiska upplevelser i barndomen-

  290. -är 33 % mer troliga
    att ha en tidig sexualdebut-

  291. -få oplanerade tonårsgraviditeter,
    röka, supa... Titta!

  292. Våldsutövning. Hälften av förövarna
    av våld i nära relationer-

  293. -hade minst fyra traumatiska
    barndomsupplevelser.

  294. Och än mer skrämmande: Hälften
    av offren för våld i nära relationer-

  295. -hade upplevt fyra eller fler
    traumatiska barndomsupplevelser.

  296. Minska utsattheten och ojämlikheten-

  297. -så minskar antalet
    traumatiska upplevelser i barndomen.

  298. Åter till PAHO-kommissionen. Bra jobb.

  299. Här ser vi unga
    som varken studerar eller arbetar-

  300. -uppdelade
    efter afrikansk härkomst och kön.

  301. Titta på Colombia, till exempel.
    Män utan afrikansk härkomst.

  302. 20 % varken studerade eller arbetade.
    Unga människor.

  303. Män av afrikansk härkomst
    hade högre sannolikhet-

  304. -än män utan afrikansk härkomst.
    För kvinnor...

  305. Det är högre sannolikhet för kvinnor
    än män att vara arbetslösa.

  306. Mycket högre för kvinnor
    av afrikansk härkomst.

  307. Så ni ser intersektionaliteten,
    flera olika hinder.

  308. Kön och afrikansk härkomst.

  309. Och arbetsmiljöns kvalitet
    spelar roll, så klart.

  310. Ett värdigt liv vid högre ålder.
    Vi hade mycket att säga om det.

  311. Jag sa att tidig barndom
    är väldigt viktigt.

  312. Men det finns mycket man kan göra
    senare i livet också.

  313. Inkomst och sociala skyddsnät.

  314. Jag visade siffrorna
    över inkomstklyftor i Latinamerika.

  315. Jag återvänder till Storbritannien
    för ett exempel.

  316. Barnfattigdom i London.

  317. Definierad som under 60 %
    av medianinkomsten.

  318. Räknat innan boendeutgifter
    är det 17 % av barnen-

  319. -som växer upp i fattigdom.

  320. Räknar man efter boendeutgifter
    är det 37 %.

  321. Bostäder är en fattigdomsfråga.
    Fattigdom är en bostadsfråga.

  322. Boendekostnaderna gör folk fattiga.
    Fattiga har inte råd med bra boende.

  323. Och vi har haft ett enormt skifte
    från allmännytta till privata värdar.

  324. Det är sällsynt att kunna säga
    att policy A ledde till resultat B.

  325. Men utförsäljningen av allmännyttan
    och rätten att köpa sin bostad-

  326. -samt förbud mot återinvestering
    i allmännyttan har gett en bostadskris.

  327. Det har förvärrat fattigdomen avsevärt.

  328. Arbete är väl vägen ut ur fattigdom?

  329. Enligt politikerna är fattiga människor
    moraliskt förtappade.

  330. Det är deras fel, eftersom de
    inte vill gå ur sängen och arbeta.

  331. Är det sant? Bevisen är väldigt viktiga.

  332. När man möts av fördomar är bevisen
    viktiga. Det här är från England.

  333. Åren 2016-2017
    var det här arbetslösa familjer.

  334. Så bland fattiga familjer-

  335. -var en minoritet
    hushåll där ingen arbetade.

  336. Majoriteten bodde i hushåll
    där i alla fall nån arbetade.

  337. De var inte fattiga för att de var
    moraliskt förtappade eller svaga-

  338. -utan på grund av låga löner. De är
    för låga för att motverka fattigdom.

  339. Den mesta fattigdomen
    i Storbritannien är bland arbetande.

  340. Och vi säger åt folk:
    "Det är ditt ansvar! Ät hälsosamt!"

  341. "Ta hand om dig själv!
    Frukt och grönsaker!"

  342. Mina kollegor har räknat ut
    att om folk följde kostråden i England-

  343. -så skulle de
    i den lägsta inkomstdecilen-

  344. -behöva spendera 74 % av inkomsten
    på mat, för att äta hälsosamt.

  345. Bor de i Skottland blir det 67,6 %.

  346. Över två tredjedelar av inkomsten.

  347. Hur kan man vänta sig
    att de ska följa råden?

  348. "Du måste ta hand om dig!"

  349. "Det skulle jag gärna göra
    om jag hade råd."

  350. Och lägger man de summorna på mat,
    vem betalar då hyran?

  351. Och om man lägger så mycket
    på hyra och mat-

  352. -så får man sitta och frysa
    eftersom man inte har råd med värme.

  353. Bostadsfrågan är en kostfråga.

  354. Och vi måste se bortom individen.

  355. Skatteparadis ökar ojämlikheten.

  356. 50 % av pengarna i skatteparadis-

  357. -tillhör den översta 0,01 % av
    befolkningen i avancerade ekonomier.

  358. Pengarna motsvarar 5 % av global BNP.

  359. De ultrarika smyger undan
    5 % av världens BNP i skatteparadis.

  360. När jag var i Panama tänkte jag
    på såna här associationslekar.

  361. Om man säger "Panama", vad är
    nästa ord? "Kanalen", tänkte man.

  362. Nu blir det: "Panama". "Dokumenten".

  363. Man ser framför sig dessa stora hus.
    Det är stulna pengar som göms undan.

  364. Skattesmitning i massiv skala.

  365. För att inte tala om multinationella
    företags skattesmitning.

  366. 600 miljarder euro
    skickas årligen till skatteparadis-

  367. -av multinationella företag.

  368. 350 miljarder euro hamnar
    i europeiska skatteparadis.

  369. Jag var i Luxemburg för första gången
    och tittade på folk där.

  370. Jag tänkte: "Vem bedrar du?"
    Och de tänkte nog samma sak om mig.

  371. Starbucks fick förklara för brittiska
    parlamentet varför de inte skattade.

  372. De sa: "Vi gör ingen vinst."

  373. Så trevligt. Ett Starbucks i varje
    gathörn som en form av välgörenhet.

  374. Är det inte fint? Det värmer i hjärtat.

  375. "Hur kan ni inte göra vinst?"
    "Kaffebönorna är dyra."

  376. "Varifrån är de?"
    "Nederländerna."

  377. Har ni varit där? De odlar tulpaner
    i Nederländerna, inte kaffebönor.

  378. De odlar revisorer i Nederländerna.

  379. Och så nån skum bokföring.
    De skattar inte!

  380. Och Storbritannien går miste om
    12,7 miljarder euro per år.

  381. På bussarna står det att vi ger
    Bryssel 350 miljoner pund i veckan-

  382. -som hade kunnat betala vårdsystemet.
    Skitsnack!

  383. Utan all skattesmitning hade vi
    kunnat finansiera vårt vårdsystem.

  384. Minskat våld. Vi pratar om miljö
    och bostadssituation, hälsosystem-

  385. -styrning och mänskliga rättigheter.

  386. Bara en sak om mänskliga rättigheter.

  387. Var tredje kvinna globalt sett...

  388. ...utsätts för fysiskt
    eller sexuellt våld av en partner-

  389. -eller sexuellt våld av en icke-partner.
    En fundamental kränkning.

  390. Det här borde engagera oss alla-

  391. -oavsett kön, sexualitet eller annat.

  392. Men... Hoppsan.

  393. Jag blir inte deprimerad.
    Jag läser inte heller svenska.

  394. Men Malmö tog till sig
    av WHO-kommissionen och sa:

  395. "Det här kan vi göra i Malmö."

  396. För såna som är som jag...

  397. De satte ihop Kommissionen
    för ett socialt hållbart Malmö.

  398. Linköping och Norrköping
    har gjort det.

  399. Nu kommer jag skämma ut mig.
    Östergötland och Göteborg.

  400. Tack.

  401. Och så vidare. Sveriges kommuner
    och landsting har tagit på sig det här.

  402. Jag råkade hoppa över en bild.

  403. Vi har startat HENA, the Health
    Equity Network of the Americas-

  404. -för att jobba med rekommendationerna
    från PAHO-kommissionen.

  405. I England har Coventry tillkännagivit
    att de är en Marmot-stad.

  406. Så trevligt.

  407. Jag sa till Helen Clark i går
    att jag hade fått mejl från Manchester.

  408. De vill jobba med oss.
    Borgmästaren Burnham sa-

  409. -att Manchester
    borde bli en Marmot-region. Trevligt.

  410. Med andra ord kommer staden-

  411. -och Sverige har en nationell
    kommission ledd av Olle Lundberg-

  412. -att titta på sociala
    bestämningsfaktorer för hälsa.

  413. Jag hittade det här citatet.
    Varifrån kan det komma?

  414. "Välfärdsmetoden kan beskrivas som
    att ge folk resurserna de behöver"-

  415. -"för att kunna leva meningsfulla
    och balanserade liv."

  416. Varifrån är det taget?

  417. Kan det vara Amartya Sen? Kanske.

  418. Men det var inte där jag hittade det.

  419. Det är
    från Nya Zeelands finansdepartement.

  420. De har en tradition av fantastiska
    kvinnliga premiärministrar.

  421. Både förr och nu.
    Och det här är finansdepartementet-

  422. -som pratar så här.

  423. Mina två budskap
    i en värld av postfaktisk politik-

  424. -är evidensbaserad politik
    som förs i en anda av social rättvisa.

  425. Kom ihåg WHO-kommissionens rapport:

  426. "Social orättvisa gör
    att många människor dör i onödan".

  427. Vi behöver bevisen.

  428. Men vi måste hålla fast
    vid vår tro på social rättvisa.

  429. Nu ska jag göra nåt oförlåtligt
    och citera mig själv-

  430. -ur slutsatserna i PAHO-rapporten.

  431. "Kärnan i kommissionens syfte
    är att värna"-

  432. -"rätten för alla i Amerika att leva
    värdiga liv med bästa möjliga hälsa."

  433. "Vi uppmanar alla regeringar
    att agera."

  434. Tack.

  435. Översättning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Social rättvisa och jämlik hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I England har ökningen av medellivslängden upphört. I USA har medellivslängden rentav minskat tre år på raken. Om befolkningens hälsa är ett mått på ett bra samhälle så håller alltså något på att gå fruktansvärt fel, säger Michael Marmot, professor i epidemiologi vid University College London. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Hälsa, Livslängd, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Kraftfullt samarbete för hållbar utveckling

Utarmningen av vår jord hotar de hälsovinster som har gjorts det senaste århundradet. Dagens samhälle där snabba förändringar har blivit normalt kräver utbildningar som är tvärvetenskapliga och inte är isolerade silor. Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland och tidigare chef för UNDP, berättar. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Social rättvisa och jämlik hälsa

I England har ökningen av medellivslängden upphört. I USA har medellivslängden rentav minskat tre år på raken. Om befolkningens hälsa är ett mått på ett bra samhälle så håller alltså något på att gå fruktansvärt fel, säger Michael Marmot, professor i epidemiologi vid University College London. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.