Titta

The great debate

The great debate

Om The great debate

I många engelskspråkiga länder finns en stark och lång tradition av att engagera sig i debattlag, tala inför publik och att medverka i stora debatturneringar. Nu tar vi fenomenet till Sverige! I fyra avsnitt får sex svenska gymnasieungdomar i två olika lag, lag blå och lag röd, chansen att lära sig att debattera med hjälp av två amerikanska retorikexperter. De möts sedan i fyra rafflande debatter på scen framför publik och en välrenommerad jury. Vi följer ungdomarna från att de för första gången får höra ämnet de ska debattera, tills att de spänt väntar på juryns slutgiltiga besked.

Till första programmet

The great debate : Focus on the coreMaterialDela
  1. Debattlag, föredrag
    och nationella debattmästerskap-

  2. -är vanligt i engelskspråkiga länder.

  3. I det här programmet tar vi spänningen
    med scendebatter till Sverige.

  4. Sex gymnasieelever får öva upp
    sina debattfärdigheter med två proffs.

  5. Man måste tala med övertygelse om
    varför man har rätt och den andra fel.

  6. Var självsäker, samlad och närvarande.

  7. Billy McCormac från Kalifornien-

  8. -har lång erfarenhet av opinionsarbete,
    tankesmedjor och politik.

  9. Han har utbildat politiker, företagsledare
    och statschefer i konsten att hålla tal.

  10. Elizabeth Walentin från Boston är en
    föredragscoach och politisk kommentator-

  11. -som driver pr-byrå och arbetade
    med Obamas kampanjer 2008 och 2012.

  12. Billy har hand om det röda laget:
    Jacob, Elinor och Zeyad.

  13. Elizabeth har hand om det blå laget:
    Erik, Najma och Amanda.

  14. I fyra avsnitt ska de två lagen
    debattera mot varandra...

  15. Det går bra.

  16. Djurförsök är lika med djurplågeri.

  17. ...på scen inför publik och en expertjury.

  18. Vem vinner? Det får vi se.

  19. -Är ni beredda?
    -Absolut.

  20. -Definitivt, till hundra procent.
    -Vi ska kämpa!

  21. Det här är "The great debate".

  22. Välkomna till "The great debate".
    I dagens debatt inför vi faktapunkter.

  23. Det innebär att talarna får avbrytas
    under sitt anförande-

  24. -och sen välja
    om de vill bemöta kommentaren.

  25. Dagens debattfråga är:
    Bör vi avskaffa monarkin i Sverige?

  26. BÖR VI AVSKAFFA MONARKIN
    I SVERIGE?

  27. Historien och sagorna har lärt oss att
    länder styrs av kungar och drottningar.

  28. Sveriges monark
    representerar vårt land som statschef.

  29. Han eller hon har dock ingen formell makt
    i vår konstitutionella monarki.

  30. Man kan hävda att monarkin är bakåt-
    strävande och befäster klassprivilegier-

  31. -och dessutom oetisk mot kungafamiljen
    eftersom den omöjliggör deras valfrihet.

  32. Men den kan även gynna maktbalansen
    och avpolitisera länders anseende.

  33. Dessutom kan kungafamiljen
    stärka gemenskapen hos medborgarna.

  34. Vi får se vem som vinner kungligt.

  35. Kom ihåg att varje sida väljer ut fakta
    och statistik som stöder deras hållning.

  36. I dag ska vi röra om i grytan
    med så kallade faktapunkter.

  37. Det innebär att det andra laget
    får avbryta ert anförande.

  38. Då säger de "faktapunkt", följt av
    ett argument som kan undergräva ert.

  39. De kan komma med flera punkter,
    och ni måste bemöta minst en.

  40. Ni behöver vara kvicktänkta
    och kunna hantera ett avbrott.

  41. Ni måste kunna svara på frågan
    och sen fortsätta där ni blev avbrutna.

  42. ATT HITTA RÄTT ARGUMENT

  43. Ni är nej-sidan
    den här gången.

  44. Frågan är: Bör vi
    avskaffa monarkin i Sverige?

  45. Intressant.

  46. -Ert lag vill avskaffa monarkin.
    -Det funkar för oss.

  47. Det finns gott om argument för att
    avskaffa den, men den har folkligt stöd.

  48. Därför har jag tagit med mig de här.

  49. -Min farmor läser såna där.
    -Jag skickar runt dem.

  50. Vad kommer det andra laget att säga?

  51. Jag tror att de kommer att säga att det är
    en del av vår kultur och en tradition.

  52. Och att de är
    viktiga representanter för Sverige.

  53. Vi har lite utskrivna bilder här
    på diverse ledare för olika länder.

  54. -Okej...
    -Steffe!

  55. Tänk på skillnaden mellan
    en kungafamilj och folkvalda ledare.

  56. Hur uppfattas Sverige
    i jämförelse med exempelvis Ryssland-

  57. -utifrån landets ledare?
    Det är väldigt talande för landet.

  58. Om ni bara tänker högt nu,
    vad skulle ni använda för argument?

  59. Jag tänker främst på kostnaden.

  60. -De får väl en krona per medborgare?
    -Av skattemedel.

  61. Vad tror ni att de andra kommer att ha
    för argument, förutom kostnaden?

  62. Genom alla tider har samhället i stort
    velat göra uppror mot monarkin.

  63. Vissa kan se monarkin
    som en symbol för det förflutna-

  64. -som utgör ett hinder för utveckling.

  65. Kungligheter har inte åstadkommit nåt,
    de bara föds in i det.

  66. De har inte förtjänat sin position.

  67. Vi måste förstå deras argument lika bra
    som våra egna för att bemöta dem-

  68. -och tänka oss in i deras perspektiv
    och övertygelse.

  69. Är ni beredda på det? Heja blå laget!

  70. Dags för första omgången,
    där varje talare får två minuter på sig.

  71. Juryn består av Nadine Jazzar,
    Paida Mangondo och Sue Tennander.

  72. Amanda är först ut för ja-sidan.

  73. Monarkin strider mot grundläggande
    demokratiska principer.

  74. Ingen familj ska få högre status
    än andra-

  75. -för demokrati bygger på jämlikhet,
    inte på klasshierarkier.

  76. Vår position i samhället ska baseras
    på vårt hårda arbete-

  77. -men i en monarki är det vissa
    som föds privilegierade och förmögna.

  78. Hur kan det sägas vara demokratiskt?

  79. Vidare har vi ingen möjlighet
    att påverka vem som är vår statschef.

  80. I en äkta demokrati ska ingen position
    komma med en arvsrätt.

  81. Genom att avskaffa monarkin kan vi
    närma oss en rättvis, jämlik demokrati.

  82. -Monarkin tjänar inget egentligt syfte...
    -Faktapunkt.

  83. Är det inte orättvist att påstå att Sverige
    är odemokratiskt p.g.a. statsskicket-

  84. -när statschefen saknar formell makt?

  85. Nej, eftersom kungens uppgift är
    att representera oss utomlands.

  86. Att vi saknar rätt att välja representant
    gör systemet odemokratiskt. Tack.

  87. Monarkin tjänar inget egentligt syfte.

  88. Kungafamiljen kan inte påverka oss,
    våra liv eller vår framtid.

  89. Dessutom skulle kungafamiljens
    alla uppgifter kunna övertas av ministrar.

  90. Det finns otaliga exempel på länder
    där ministrar har statschefens roll.

  91. Avslutningsvis: Varför ska
    skattebetalares surt förvärvade pengar-

  92. -bekosta en kungafamiljs utsvävningar?

  93. -Kostnaden för en monarki är skyhög...
    -Faktapunkt.

  94. Riksdagen beslutar hur kungafamiljen
    får spendera pengarna.

  95. Vad säger du om det?

  96. Må så vara, men kungen är inte skyldig
    att redovisa sina utgifter. Tack.

  97. Kostnaden för en monarki är skyhög.

  98. Cirka 1,1 miljarder kronor tas varje år
    från våra fickor och läggs i deras.

  99. Dessa pengar kan bekosta
    2 500 nya sjuksköterskor.

  100. Dessa pengar kan bekosta
    en välförtjänt löneökning för lärare.

  101. Dessa pengar kan bekosta investeringar
    för att främja ungas psykiska hälsa.

  102. Pengarna kan göra mycket mer nytta.

  103. Monarkin slösar bort våra pengar
    i detta nu. Tack.

  104. Dags för nej-sidans första talare.
    - Jacob, scenen är din.

  105. Kära jury. Det vore ett kungligt misstag
    att avskaffa den svenska monarkin-

  106. -en politiskt neutral ambassadör för
    Sveriges kultur, diplomatiska intressen-

  107. -och nationella gemenskap
    i egenskap av kultursymbol.

  108. Ett exempel på det
    är kungafamiljens egentliga roll.

  109. -De marknadsför svensk kultur...
    -Faktapunkt.

  110. Om priset för en symbol är 1,1 miljarder
    kronor, är det verkligen värt det?

  111. Priset per medborgare för att ge världen
    en positiv bild av Sverige-

  112. -motsvarar bara cirka 15 kronor.

  113. Kungen och hans familj marknadsför
    Sverige och vår kultur-

  114. -och träffar även ledare för andra länder.

  115. De bedriver välgörenhetsarbete
    med pengarna-

  116. -exempelvis genom drottningens
    stiftelse Childhood, som hjälper barn.

  117. Men vad åstadkommer man egentligen?

  118. För det första sprider kungen
    en positiv bild av Sverige utomlands-

  119. -genom att visa sig beredd att interagera
    med andra länder utan politisk agenda.

  120. Kalla det diplomati, om ni så vill.

  121. För det andra säkerställer monarkin
    att statschefen saknar politisk koppling.

  122. Faktapunkt. Är det inte även positivt
    när folket har valt sin representant?

  123. Jag kommer till det alldeles strax.

  124. De ska vara en kulturell, inte politisk,
    representant för landet.

  125. -Ha i åtanke...
    -Faktapunkt.

  126. -Varför ska en symbolisk...
    -Faktapunkt.

  127. Det kostar... Det kostar en miljard
    kronor. Är det verkligen värt det?

  128. Som jag sa när frågan ställdes förut:

  129. Är det inte värt att sprida
    en positiv bild av Sverige i världen-

  130. -för cirka 14 kronor per person?

  131. Varför ska en position utan formell makt
    innehas av en folkvald politiker?

  132. Det visar att monarkin är viktig
    för att värna icke-politiska intressen-

  133. -från ett icke-ideologiskt perspektiv.

  134. Francesco Crispi,
    som förenade Italien, sa:

  135. "Republiken söndrar, monarkin förenar."

  136. Därför bör den svenska monarkin
    inte avskaffas!

  137. Väldigt teatralt. Extremt.

  138. Det gick jättebra,
    och faktapunkterna blev svåra.

  139. Om man bortsåg från det teatrala
    så hade de inga riktiga svar.

  140. -Känns det bra?
    -Ja.

  141. -Är du beredd?
    -Ja.

  142. Avfärda det här med 1,1 miljarder direkt,
    för att få det ur vägen-

  143. -som en vild gissning och partsinlaga.

  144. -Kan jag säga så?
    -Ja, ifrågasätt sifferuppgiften.

  145. Utan den faller resten.

  146. -Men vi måste vara försiktiga.
    -Ja.

  147. MÖT PUBLIKEN PÅ DERAS NIVÅ

  148. Vi ska jämföra två politiker.

  149. Honom känner ni igen:
    Obama.

  150. Han kan jämföras med en kunglighet
    i USA, för han var så omtyckt.

  151. -Sen tittar vi på den här mannen.
    -Trump.

  152. Trump och Obama. Vi pratar mycket
    om Obamas tal, av uppenbara skäl.

  153. Men Trumps talstil är också intressant.

  154. Det han gör i debatter är att använda
    enkla argument och hålla sig till dem.

  155. Folk verkar ha lättare
    att identifiera sig med honom, trots att...

  156. Den här mannen var en skicklig talare,
    men han hade problem i vissa miljöer.

  157. Han skrev många tal själv, och de var
    ofta så akademiska och komplicerade-

  158. -att det var svårt att förstå
    de mångbottnade resonemangen.

  159. Många frågor är så nyanserade att det är
    lätt att fastna i sidospår och undantag-

  160. -men Trump kör på det enkla.

  161. De representerar två olika debattstilar
    och sätt att argumentera övertygande.

  162. Det är en ganska intressant kontrast.

  163. Det finns många retorikinriktningar
    och lika många talstilar som människor.

  164. Men alla skickliga talare har gemensamt-

  165. -att de till fullo behärskar
    sina resonemangs kärna.

  166. Med fokus på och argument utifrån
    ämnets kärna står man stadigt-

  167. -och kan lättare parera genmälen
    och faktapunkter.

  168. Det är lika viktigt att veta vad kärnan
    i motståndarens resonemang är.

  169. Om man både förstår det
    och kan ens egna argument utantill-

  170. -får motståndaren mycket svårare
    att få en ur balans.

  171. VAR KVICKTÄNKT

  172. Vi har tagit fram en övning
    som ska göra er mer kvicktänkta.

  173. Varsågod. - Varsågod.

  174. -Då så. Har ni använt en sån förut?
    -Ja.

  175. -Jag har jättedålig balans.
    -I så fall blir det här kul.

  176. Ni kan väl testa att ställa er på dem.

  177. -Inte så farligt.
    -Det känns som om jag ska ramla av!

  178. Så här går det till: jag ställer frågor till er.

  179. Jag säger ert namn,
    och sen ställer jag en fråga.

  180. Då måste ni tänka snabbt. Ni får några
    sekunder på er innan jag går vidare.

  181. Zeyad, säg tre amerikanska flicknamn.

  182. Amanda, Ashley...

  183. Jag vet inte! Jag får panik.

  184. -Ett till.
    -Jag kan inte.

  185. Jacob,
    säg två av dina favoritfilmer från USA.

  186. "Nyckeln till frihet" och "Star wars".

  187. Jag gillar den första.

  188. Elinor, säg tre professionella ballerinor.

  189. Anneli Alhanko, Svetlana Zacharova
    och Sergej Polunin.

  190. Säg tre Broadway-pjäser.

  191. "Hamilton"...

  192. "Fantomen på Operan".
    Sen kan jag inte.

  193. Zeyad, säg namnet på en vicepresident.

  194. Vänta, jag har det på tungan...

  195. Elinor, säg nån
    som har tilldelats Nobels fredspris.

  196. Malala Yousafzai.

  197. Jacob, säg nån som har tilldelats
    Nobelpriset i litteratur.

  198. Vad är det han heter, han fransmannen?

  199. -Fransmannen?
    -Ni vet, fransmannen.

  200. Det gäller alltså att tänka snabbt, bemöta
    frågan och återgå till resonemanget-

  201. -så att man bibehåller fokus och
    inte hamnar ur balans under debatten.

  202. Det är dags för andra omgången,
    där varje talare har en minut på sig.

  203. Elinor är nej-sidans andra talare.

  204. Mina damer och herrar.
    För det första vill jag fråga er följande:

  205. Varför avskaffa nåt
    som inte gör nån skada?

  206. För det andra ska jag ge er ett exempel.

  207. Monarkin kostar inte lika mycket
    i skattemedel som många tror.

  208. Att ha en republik eller liknande lösning
    funkar inte i den svenska demokratin.

  209. För det tredje vill jag förklara-

  210. -att kostnadsuppgiften på 15 kronor
    per år och svensk medborgare-

  211. -bygger på siffror från hovets
    egen webbsida, en förstahandskälla.

  212. Uppgiften om 1,1 miljarder-

  213. -är vilda gissningar
    och en partsinlaga från en lobbygrupp.

  214. Dessutom har vi inte
    majoritetsröstning i Sverige.

  215. Om nån från vår nuvarande regering
    skulle bli statschef-

  216. -skulle de bara ha stöd
    av högst 28 % av folket.

  217. Däremot är 65 % av folket
    mycket positivt inställda till monarkin.

  218. Avslutningsvis: monarkin är varken
    odemokratisk eller dyr-

  219. -och den tjänar ett syfte i samhället.
    Så varför avskaffa den? Tack.

  220. Det är dags för debattens sista talare.
    - Najma, scenen är din.

  221. Vi på ja-sidan
    har inget emot själva kungafamiljen.

  222. Det vi vänder oss emot och vill bekämpa
    är korruptionen som monarkin medför-

  223. -och den orättfärdiga och oförtjänta
    status som ges dessa individer.

  224. Vidare är det inte bara vi medborgare
    som drabbas av monarkins ojämlikhet.

  225. Även kungligheterna själva drabbas.

  226. Det kanske låter löjligt,
    men se det på det här sättet:

  227. Den här familjen berövas
    sin religionsfrihet.

  228. De berövas sin yttrandefrihet.

  229. Dessa är grundläggande
    mänskliga rättigheter.

  230. De tvingas upprätthålla en fasad för att
    de lever under ständig övervakning-

  231. -och har inget utrymme att göra misstag.

  232. Människor måste ju göra misstag
    för att kunna lära sig och utvecklas.

  233. Hur mycket eller lite pengar
    som än läggs på dessa onödiga saker-

  234. -skulle dessa pengar kunna göra
    riktig nytta, som Amanda nämnde.

  235. Vi bör avskaffa monarkin. Tack.

  236. Vad duktiga de var! De två från ja-sidan
    var väldigt övertygande.

  237. Stilistiskt sett, ja.

  238. Men vad gäller innehållet tycker jag
    att nej-sidan hade bättre argument.

  239. Ja. Ja-sidan var bättre i fråga om stil.

  240. Nej-sidan var bättre
    på strategi och innehåll.

  241. Jag tycker
    att de paketerade sina argument-

  242. -på ett sätt som skyddade dem
    från ja-sidans angrepp.

  243. -Har vi bestämt oss?
    -Jag tror det.

  244. RESULTAT

  245. Juryn har nått ett slutgiltigt beslut-

  246. -och i kväll är vi inte eniga.
    Det var verkligen jämnt.

  247. Jag tycker att ni alla var övertygande.

  248. Ni ägde scenen,
    stod raka i ryggen-

  249. -och behandlade frågan
    med tillbörligt allvar.

  250. Stilistiskt sett var det många ljuspunkter.

  251. Ståndpunkterna var tydliga-

  252. -och nej-sidan avslutade med
    ett citat som knöt ihop säcken.

  253. Alla svarade utan omsvep
    på faktapunkterna.

  254. Men fokusera på publiken.

  255. Strunta i motståndarna
    när de sagt sitt.

  256. Tack för era utmärkta anföranden.

  257. Vi har i huvudsak pratat om två saker.
    Den första var monarkins kostnad.

  258. Den andra var huruvida
    den är demokratisk eller ej.

  259. Ja-sidan hävdade att kungligheter inte är
    folkvalda och inte representerar folket.

  260. Nej-sidan pekade på att Sveriges system
    inte bygger på majoritetsröstning-

  261. -men 65 % av folket är
    för monarkin som statsskick.

  262. Så det uppstod en spänning
    mellan lagens synsätt.

  263. Vinnarna i kvällens debatt är...

  264. ...röda laget!

  265. Gratulerar. Bra jobbat.
    - Bra jobbat.

  266. Bra jobbat. Det var så nära.

  267. Hörni! Jag tycker att ni förtjänade
    att vinna. Ni var ju bäst.

  268. Den här gången... Ni hörde ju att det var
    jämnt, men jag håller inte med juryn.

  269. Era anföranden var fantastiska.

  270. Jag tror att det bara gäller att tänka mer
    på vilka argument de kan komma med.

  271. Ni var beredda
    på många av deras motargument-

  272. -och kunde införliva dem
    med era anföranden på ett snyggt sätt.

  273. Det funkade jättebra.

  274. ETT SISTA RÅD

  275. Förklara och prata om dina källor-

  276. -så att du inte blir ställd
    av ett genmäle eller en faktapunkt.

  277. Om du tappar bort dig, ta det lugnt.

  278. Börja om på en punkt
    som du känner dig trygg med.

  279. Använd gärna starka ord när du pratar
    om motståndarnas argument.

  280. Uttryck som "vilda gissningar" skapar lite
    spänning, och tvivel om motståndarna.

  281. Knyt ihop era anföranden
    och hänvisa till varandras argument.

  282. Det gör resonemanget mer
    sammanhängande, och det gillar juryn.

  283. Översättning: Sofia Sundqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Focus on the core

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en debatt är det av yttersta vikt att ha stenkoll på själva kärnan av sina egna, och motståndarens, argument. Lag blå och lag röd övar på detta och får även lära sig om "points of information". I förberedelserna får lag röd svara på lätta och svårare frågor - samtidigt som de försöker hålla sig kvar på varsin balansplatta. Lag blå diskuterar skillnaden mellan de amerikanska presidenterna Barack Obama och Donald Trumps olika taltekniker. När juryn ska meddela sitt beslut är de inte eniga.

Ämnen:
Engelska
Ämnesord:
Debatt, Engelska språket, Muntlig framställning, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i The great debate

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaThe great debate

Rhetoric 101

Avsnitt 1 av 4

Grunderna i retorik kan dateras långt bak i tiden, nästan 400 år f.Kr. då den grekiska filosofen Aristoteles formulerade grundpelarna ethos, pathos och logos. Lag blå och lag röd övar på att bygga sina argument med dessa som grund, och även med hjälp av den så kallade "SEAL"-metoden. Tillsammans med coacherna Elizabeth Walentin och Billy McCormac möts de i programmets första debatt där nerverna minst sagt sitter på utsidan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaThe great debate

Confidence, presence and poise

Avsnitt 2 av 4

Debatten om huruvida marijuana ska legaliseras eller inte går varm, och lag röd får i uppdrag att argumentera för en legalisering och testar tillsammans med coachen Billy McCormac hur olika kläder påverkar uppfattningen om den som talar. Lag blå ska argumentera emot motionen och övar med hjälp av sin coach Elizabeth Walentin på hållning och hur "power poses" kan hjälpa till att peppa inför en debatt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaThe great debate

Focus on the core

Avsnitt 3 av 4

I en debatt är det av yttersta vikt att ha stenkoll på själva kärnan av sina egna, och motståndarens, argument. Lag blå och lag röd övar på detta och får även lära sig om "points of information". I förberedelserna får lag röd svara på lätta och svårare frågor - samtidigt som de försöker hålla sig kvar på varsin balansplatta. Lag blå diskuterar skillnaden mellan de amerikanska presidenterna Barack Obama och Donald Trumps olika taltekniker. När juryn ska meddela sitt beslut är de inte eniga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaThe great debate

Ace your case

Avsnitt 4 av 4

Lag blå och lag röd möts i en rafflande debatt om flygkvotering i Sverige. Lag blå övar på att våga ta konstpauser och att ha ögonkontakt med publiken med hjälp av kända tal från historien. Lag röd finner sig själva i en ovanlig situation när de med varsin potatis i munnen övar på sammanbindande ord, uttal och artikulering. På scenen kämpar lagen näst intill för sina liv i debatten, som både är personlig, emotionell och fängslande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & engelska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amira Time

The bear

Amira är sen som vanligt. Den här gången har hon varit i skogen och stött på en björn.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna The Cambria

A spade's a spade

Året är 1845. Frihetskämpen Frederick Douglass reser under falskt namn från USA till Irland för att söka asyl. Ombord på skeppet finns flickan Matilda och hennes pappa, herr Dodd, som är slavägare. Där finns också Solomon, som arbetar med de andra svarta arbetarna under däck. Plötsligt får Solomon syn på "herr Johnson" och känner igen Douglass. Radiodrama på engelska för gymnasiet och högstadiet.