Titta

UR Samtiden - The Conference 2019

UR Samtiden - The Conference 2019

Om UR Samtiden - The Conference 2019

Vad händer i den digitala världen och hur påverkar det oss? Programmerare, konstnärer, designers, marknadsförare, forskare och företagsledare från hela världen ger oss en bild av nuet och en glimt av framtiden. Inspelat den 27-28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The Conference 2019 : Gud i maskinenDela
  1. Förutom att de hade slitits i stycken-

  2. -hade delar av dem ätits upp av lejonet
    och blivit en del av dess kropp.

  3. Skulle Gud då återuppväcka lejonet,
    eller skulle martyrens kött stötas upp?

  4. Hur skulle det gå till?

  5. Förra månaden höll Elon Musk
    en lansering för hans företag Neuralink-

  6. -som under de senaste åren
    har varit ett hemlighetsfullt projekt.

  7. Företaget arbetar med BCI,
    hjärna-dator-gränssnitt-

  8. -med mycket tunna elektroder
    som implanteras i hjärnan.

  9. En sak som Musk avslöjade-

  10. -var att en apa med hjälp av tekniken
    kunnat styra en dator med sin hjärna.

  11. Kortsiktigt kan tekniken komma att få
    pragmatiska användningsområden-

  12. -som att hjälpa människor med
    degenerativa sjukdomar som parkinson.

  13. Men visionären Musk har antytt att
    han har mer ambitiösa långsiktiga mål.

  14. Han har pratat om hur Neuralink kan ge
    oss övermänskliga kognitiva förmågor-

  15. -och låta oss ladda upp information
    till hjärnan och ge oss perfekt minne.

  16. I en uppmärksammad intervju i fjol-

  17. -sa han att Neuralink kan låta människor
    skapa en kopia av sig själva-

  18. -så att medvetandet kan fortsätta leva
    efter att kroppen dött.

  19. Det här är ett direkt citat:

  20. "Om ditt biologiska jag dör
    kan du ladda upp dig till en ny enhet."

  21. Hjärnuppladdning, digital odödlighet och
    sammankopplande av hjärnor och AI-

  22. -är idéer som har cirkulerat
    under flera årtionden-

  23. -men tills nyligen
    har de varit främst teoretiska.

  24. Ofta kopplas de idéerna samman
    med transhumanister-

  25. -som i vår kultur
    ses som en sorts samtida profeter.

  26. Visionärer som med esoterisk kunskap
    och spekulation kan spå om framtiden.

  27. Snarare än att tala om själva tekniken-

  28. -vill jag gå tillbaka till teorin
    bakom praktiken-

  29. -och tala om transhumanismen och
    dess rötter i västerländsk idéhistoria.

  30. Vi brukar se "transhumanism" som ett
    modernt ord kopplat till samtida teknik-

  31. -men ordet "transhuman"
    användes redan på 1300-talet.

  32. Inte i en vetenskaplig utan en religiös
    skrift, Dantes "Den gudomliga komedin".

  33. I bok ett i "Paradiso"
    närmar sig Dante himlen med Beatrice-

  34. -och ju närmare Gud han kommer
    märker han att hans kropp förvandlas.

  35. Språket räcker inte till för att
    beskriva detta som ingen har upplevt.

  36. Dante beskriver det
    med ordet "trasumanar".

  37. Han hittade på ett helt nytt ord
    som aldrig använts i nåt språk-

  38. -för att understryka
    upplevelsens egendomlighet.

  39. När boken översattes till engelska 1814-

  40. -valde översättaren Henry Francis Cary
    att översätta det till "trans-human".

  41. Så raden lyder "ord kan inte beskriva
    denna transhumana förvandling".

  42. Det är första gången "transhuman"
    används på engelska.

  43. I texten dramatiserar Dante
    uppståndelsen-

  44. -när de döda enligt kristna profetior
    ska uppstå ur sina gravar-

  45. -och de levande ska bli odödliga.

  46. I det ögonblicket ska människor
    i princip upphöra att vara människor-

  47. -och bli nåt annat, mer som gudar.

  48. Det här är Moody Bible Institute
    i Chicago.

  49. Om jag ska gå in på min bakgrund
    innan jag blev författare-

  50. -så ville jag läsa till präst
    och studerade teologi där i två år.

  51. I den evangelikala världen kallas Moody
    inofficiellt för kyrkans West Point-

  52. -efter officershögskolan.

  53. Tanken var att vi var soldater
    som skulle tränas att strida för Gud.

  54. Johanna sa att religion
    är nåt i privat i Sverige.

  55. För oss var det inte det. För oss var
    det en plikt att missionera på gatorna.

  56. Det finns många kristna i USA
    och förstås i hela världen-

  57. -som läser Bibeln
    som en samling metaforer och myter.

  58. Så var det inte på Moody.

  59. När det stod i Första Moseboken
    att världen skapades på sex dagar-

  60. -tolkade vi det bokstavligen
    som sex 24-timmarsperioder.

  61. Uppenbarelsebokens ord om att Kristus
    ska återvända och de döda uppväckas-

  62. -tog vi en bokstavlig beskrivning av vad
    som ska ske på den yttersta dagen.

  63. Enligt den kristendom
    som jag fick lära mig-

  64. -var historien ett enhetligt förlopp
    på väg mot en slutlig frälsning.

  65. Tiden ända sen skapelsen
    fram till vår tid-

  66. -kunde delas upp i stadier
    som vi kallar dispensationer-

  67. -under vilka Gud
    uppenbarar sin sanning.

  68. Det finns en "oskuldens tid" från Edens
    trädgård, "samvetets tid" och så vidare.

  69. Det var en kumulativ historia
    där varje tid byggde på den föregående.

  70. Vi trodde att Gud avslöjade mer och mer
    av sin plan för varje successiv period.

  71. Vi trodde att vi levde i "nådens tid",
    den näst sista perioden-

  72. -som skulle följas av Kristi återkomst
    och uppståndelsen.

  73. För oss som kristna var uppståndelsen
    vårt främsta hopp.

  74. Jag borde klargöra vad jag menar. Det
    finns nog en spridd missuppfattning-

  75. -om att kristna själar ska stiga
    till himlen direkt efter döden.

  76. Det är faktiskt bibliskt inkorrekt.

  77. Enligt Nya testamentet sker
    uppståndelsen en gång, vid tidens slut.

  78. Så i sekler trodde kristna
    att alla som nånsin dött-

  79. -befann sig i en skendöd i sina gravar
    i väntan på att väckas till liv igen.

  80. Inte bara skulle de döda uppstå.

  81. Levande troende skulle uppryckas till
    molnen och få upphöjda kroppar.

  82. Paulus trodde att den dödliga mänskliga
    skepnaden skulle förvandlas-

  83. -till nåt som liknade Guds kropp.

  84. Augustinus skrev att efter uppståndelsen
    ska vi få övermänsklig intelligens-

  85. -och tillgång till "universell kunskap"-

  86. -alla fakta och all information
    utan ansträngning.

  87. Jorden skulle också återuppstå och
    återgå till sitt ursprungliga tillstånd.

  88. Alla förbannelser från syndafallet,
    död, smärta och förfall-

  89. -skulle upphävas, och Kristus skulle
    härska över jorden i tusen år.

  90. Det vi kallar tusenårsriket.

  91. Alla skulle kunna äta från livets träd
    och bli odödliga.

  92. Det har varit en stark
    och inflytelserik tanke i västerlandet-

  93. -och bland annat
    påverkat begravningsseder.

  94. I sekler trodde man
    att man behövde begrava människor-

  95. -med fötterna riktade mot öster-

  96. -för att hälsa Gud vid uppståndelsen.

  97. I England fram till 1800-talets början
    var det olagligt att dissekera lik-

  98. -även i vetenskapliga syften,
    eftersom kroppen behövde vara intakt-

  99. -för att kunna uppväckas.

  100. De enda kroppar som fick dissekeras
    lagligen var dömda mördares.

  101. Antagligen var resonemanget
    att de ändå skulle till helvetet.

  102. Kristna, från och med Paulus
    och det första århundradet-

  103. -har varit övertygade om att profetiorna
    skulle besannas inom deras livstid.

  104. Det gällde också mig
    och de flesta studenter på Moody.

  105. Vi trodde att vi skulle få uppleva det
    under vår livstid.

  106. Att vi skulle bli odödliga
    och aldrig känna döden.

  107. Efter två års studier på Moody-

  108. -upplevde jag det
    som ibland kallas troskris.

  109. Jag började tvivla på historien
    och dess giltighet-

  110. -och efter en tids kämpande-

  111. -lämnade jag Moody och bibelstudierna
    och slutade tro på Gud.

  112. För mig var det till en början
    en väldigt mörk period.

  113. Jag levde ensam i Chicago
    och jobbade i en bar på kvällarna-

  114. -och hade svårt att finna nån sorts
    mening utan den kristna berättelsen.

  115. Jag hade trott hela livet att min kropp
    var ett heligt kärl vigt åt evigheten.

  116. Om jag inte var odödlig, vad var jag då?

  117. Vem var jag? Och vart leder historien?

  118. Det svåraste för mig att förlikas med-

  119. -till och med mer än att Gud inte fanns
    var att historien var meningslös.

  120. Vi var inte på väg mot en frälsning.

  121. Vi var bara offer för entropi,
    inväntande döden.

  122. Då gav en vän mig Ray Kurzweils bok
    "The age of spiritual machines".

  123. Jag visste inget om boken i förväg.

  124. Jag visste inte att Kurzweil
    var en ledande transhumanist-

  125. -eller vad transhumanism var.

  126. Jag hade läst teologi och hermeneutik
    i två år och visste inget om teknik.

  127. Men jag började läsa boken och blev
    helt uppslukad och besatt av den.

  128. I efterhand tror jag att en sak
    som drog mig så mycket till boken-

  129. -var att Kurzweil också hade
    en så bred, summerande historiesyn.

  130. Han delade upp evolutionen
    i successiva epoker:

  131. Fysik- och kemiepoken,
    -biologiepoken, hjärnepoken...

  132. Han menade att vi lever
    i den femte epoken-

  133. -där mänsklig intelligens
    börjar smälta samman med maskiners.

  134. Och snart uppnår vi singulariteten när
    beräkningskraften blir så avancerad-

  135. -att det leder
    till en intelligensexplosion.

  136. En radikal förvandling
    bortom det vi kan föreställa oss.

  137. Kurzweil tror att det sker cirka 2045.

  138. Då, om vi antar att vi människor
    smälter samman med tekniken-

  139. -genomgår vi också en radikal
    förvandling och blir "posthumana".

  140. Med Kurzweils ord "andliga maskiner".

  141. Då kommer vi att kunna överföra
    vårt medvetande till superdatorer-

  142. -så vi kan leva för evigt. Våra kroppar
    blir immuna mot sjukdomar och förfall.

  143. Vi kan återuppväcka de döda
    som digitala avatarer-

  144. -och med nanoteknik
    göra jorden till ett paradis.

  145. Till slut ger vi oss ut i rymden
    och terraformar andra planeter.

  146. Visst låter det ganska bekant?

  147. I efterhand känns det märkligt att jag
    inte var mer skeptisk till de löftena.

  148. Det är ju den kristna uppståndelse-
    berättelsen iklädd teknisk jargong.

  149. Jag tror att ett skäl
    till att jag övertygades av den-

  150. -är att det fanns så mycket vetenskap,
    data och diagram bakom den.

  151. Detaljerad information om nervbanor
    och nanobotar-

  152. -och icke-biologiska substrat.

  153. Den kristna uppståndelseberättelsen
    byggde på gamla profetior-

  154. -men transhumanismens spekulationer
    åberopar ofta Moores lag-

  155. -som framstår som en obeveklig
    naturlag om ökande beräkningskraft-

  156. -och en exponentiell teknisk utveckling,
    som tycks svår att säga emot.

  157. Ett annat skäl till att jag missade
    de religiösa konnotationerna-

  158. -är att de flesta transhumanister jag
    läste var orubbliga, ivriga ateister.

  159. De hävdade att de byggde
    på arvet efter upplysningen-

  160. -att deras ideologi byggde
    på empirism och förnuft.

  161. Många transhumanister har hävdat
    att religioner, särskilt kristendomen-

  162. -är det största hindret för deras idéer.

  163. Zoltan Istvan, som grundade
    transhumanistpartiet i USA-

  164. -skrev en hel roman,
    "The transhumanist wager"-

  165. -där det är religiösa fundamentalister
    som motsätter sig en cyberrevolution.

  166. Det här blev början för en årslång
    besatthet av transhumanism-

  167. -och andra spekulativa teknikteorier.

  168. Först många år senare insåg jag
    att det i grunden var kristna idéer.

  169. För några år sen började jag skriva
    en essä om min erfarenhet.

  170. Jag blev nyfiken
    på transhumanismens idéhistoria-

  171. -och huruvida likheterna med
    kristen teologi var en tillfällighet.

  172. Faktum är att det sen medeltiden
    har funnits en kristen tradition-

  173. -om att bibliska profetior kan infrias
    genom vetenskap eller teknik.

  174. Det fanns alltså kristna som inte såg
    uppståndelsen som en metafor-

  175. -och som trodde att människor
    skulle hjälpa till att infria dem.

  176. De första försöken gjordes av alkemister
    varav en hette Roger Bacon-

  177. -enligt många den första västerländska
    vetenskapsmannen.

  178. Han var munk och levde på 1200-talet.

  179. Bacon ägnade många år
    åt att försöka blanda ihop ett elixir-

  180. -som skulle framkalla uppståndelsens
    effekt som beskrevs i Nya testamentet.

  181. Han tänkte att medlet
    skulle göra den som tog det odödlig-

  182. -och ge de fyra gåvor
    som uppståndelsen skulle ge.

  183. Lyskraft, hastighet, förmågan att tränga
    igenom materia och smärtfrihet.

  184. Självfallet lyckades han inte-

  185. -men många andra alkemister, främst
    benediktiner- och franciskanermunkar-

  186. -inspirerades också av kristna profetior
    att försöka skapa ett livselixir.

  187. Nästa tänkare jag vill ta upp är Nikolaj
    Fjodorov, en ryskortodox asket.

  188. I slutet av 1800-talet kom han fram
    till att det var mänsklighetens plikt-

  189. -att åstadkomma uppståndelsen
    av alla som dött.

  190. Han kallade det
    "den gemensamma uppgiften".

  191. Han skrev mycket om hur vetenskap
    och teknik kan få det till stånd.

  192. Han skrev: "Den dagen blir gudomlig
    och formidabel, men inte mirakulös"-

  193. -"för uppståndelsen kommer att uppnås
    genom kunskap och arbete."

  194. Det är gemensamt
    hos de tänkare jag ska ta upp.

  195. Alla har trott att uppståndelsen
    kan ske naturalistiskt-

  196. -utan mirakel
    eller gudomligt ingripande.

  197. I fråga om vetenskap
    var Fjodorovs idéer rätt primitiva-

  198. -men också förutseende på många sätt.

  199. Han menade att universum
    var fullt av stoft efter våra förfäder-

  200. -och han trodde att forskare skulle
    samla och uppväcka de döda med det.

  201. Många har påpekat att det är mycket likt
    vår förståelse om DNA.

  202. Transhumanister har ofta menat
    att vi kan komma att uppväcka döda-

  203. -med hjälp av genetisk information
    de lämnat efter sig.

  204. Fjodorov fick många anhängare
    under sin livstid.

  205. Både Tolstoj och Dostojevskij
    brevväxlade med honom-

  206. -och efter hans död inspirerade hans
    tankar en rörelse kallad rysk kosmism-

  207. -som blomstrade
    under 1900-talets första hälft-

  208. -och skulle inspirera
    det sovjetiska rymdprogrammet.

  209. Jag vill också ta upp
    Pierre Teilhard de Chardin.

  210. Han var en fransk jesuitpräst
    och paleontolog-

  211. -och trodde att utvecklingen,
    särskilt teknikutvecklingen-

  212. -skulle leda till Guds rike.

  213. På 1950-talet hävdade han-

  214. -att i framtiden skulle alla maskiner
    vara kopplade till ett globalt nätverk-

  215. -och förutspådde i princip
    internet på 1950-talet.

  216. Han menade att nätverket skulle låta
    alla mänskliga medvetanden bli ett.

  217. Den sammanslagningen skulle leda till
    en intelligensexplosion, omegapunkten.

  218. Då skulle mänskligheten
    bryta igenom tid och rum-

  219. -och gå upp i det gudomliga.

  220. Omegapunkten är en uppenbar
    föregångare till Kurzweils singularitet.

  221. För Teilhard var det så
    uppståndelsen skulle ske.

  222. Han trodde att Kristus ledde
    utvecklingen till denna slutpunkt-

  223. -så att människan skulle kunna
    uppgå i Gud i en sorts evig fulländning.

  224. Efter omegapunkten är människan
    inte längre människa, trodde Teilhard.

  225. Det skulle inte innebära
    ett slut för det ultramänskliga-

  226. -utan ett inträdande
    i ens sorts transhumanitet.

  227. Prästen kunde uppenbarligen sin Dante.

  228. Här blir det intressant.

  229. Den brittiska evolutionsbiologen Julian
    Huxley var nära vän med Teilhard.

  230. Han fascinerades av prästens idéer,
    men Huxley var en sekulär humanist.

  231. Han trodde inte på Gud
    eller uppståndelsen.

  232. Senare på 50-talet byggde Huxley vidare
    på prästens idéer i sina egna skrifter-

  233. -men helt utan religiöst sammanhang
    och religiösa anspelningar.

  234. I en föreläsning 1957 la Huxley fram en
    icke-religiös version av omegapunkten.

  235. Han sa: "Vi behöver ett namn på denna
    nya tro, kanske duger transhumanism."

  236. Om man läser om transhumanismens
    historia eller etymologi-

  237. -pekar de flesta ut Huxleys föredrag som
    den första gången ordet användes.

  238. Ibland nämns Teilhard i förbigående-

  239. -men de flesta struntar helt i Dante-
    referensen och de ideologiska rötterna.

  240. Jag menar att transhumanisterna
    avsiktligt undertryckt det ursprunget-

  241. -för att den innebär att deras filosofi
    har sitt ursprung i kristen eskatologi.

  242. Varför är det relevant? Mycket sekulär
    filosofi har ett religiöst ursprung.

  243. I det hänseendet är transhumanismen
    inte särskilt unik.

  244. Jag tycker att historien är viktig
    av flera skäl.

  245. Dels finns nåt särskilt förföriskt
    i transhumanismen-

  246. -långt utöver
    den underliggande vetenskapen-

  247. -som gör människor som annars är
    rationella och vetenskapligt sinnade-

  248. -beredda att skriva under på spekulativa
    scenarier som digital odödlighet-

  249. -som ligger långt ifrån vår tids syn på
    medvetande och maskiners kapacitet.

  250. Precis som jag kände en djup förlust
    när jag lämnade min tro-

  251. -tror jag att alla i väst på nåt sätt
    brottas med sekulariseringens effekter.

  252. I sekler trodde vi
    att vi bar på en gudomlig potential-

  253. -och skulle bli odödliga,
    och plötsligt slutade vi tro det.

  254. I alla fall i USA har det skett
    på anmärkningsvärt kort tid-

  255. -under de senaste hundra åren.

  256. Nu säger vetenskapen
    att våra kroppar är inerta maskiner.

  257. Filosofer som Daniel Dennett
    säger gärna-

  258. -att vårt medvetande
    är en samling agenter utan medvetande.

  259. Att vår identitet och vårt subjektiva
    medvetande bara är en illusion.

  260. Jag vet hur svårt det är att ta in såna
    idéer efter att ha trott nåt annat-

  261. -och hur man kan längta efter en ny
    ideologi som kan ersätta den gamla.

  262. Jag tror att i viss mån är alla i den
    moderna världen i samma situation.

  263. Jag tror att det som gör
    transhumanismen så förförisk-

  264. -är att den lovar
    att med vetenskapens hjälp-

  265. -återupprätta det hopp om transcendens
    som vetenskapen själv utplånade.

  266. Jag tror också
    att längtan efter transcendens-

  267. -och det gör också historien viktig:

  268. Längtan efter transcendens
    som i grunden är en religiös impuls-

  269. -färgar ofta våra vetenskapliga teorier-

  270. -och de metaforer vi väljer när vi
    gör observationer i forskningen.

  271. Som vi såg
    med Elon Musks företag Neuralink-

  272. -integreras transhumanistiska idéer
    redan i nuvarande och ny teknik.

  273. De har också påverkat
    teorier om medvetandet.

  274. Den senaste månaden har jag läst en
    hög med nya böcker om medvetandet.

  275. Mer än hälften av författarna har menat
    att hjärnuppladdning snart är möjligt.

  276. Vissa hävdar att det kan ske om 30 år.

  277. Saken med hjärnuppladdning är att det
    bygger på medvetande-kropp-dualism-

  278. -och att medvetande kan existera
    oberoende av kroppen-

  279. -eller kan överföras till ett icke-
    biologiskt substrat som en superdator.

  280. Kurzweil hävdar att medvetandet
    bara är ett mönster av information-

  281. -och att det teoretiskt
    kan programmeras in i en dator.

  282. Enligt andra teorier uppstår medvetande
    ur komplexitet-

  283. -och fullständiga hjärnsimuleringar-

  284. -kommer att uppnå
    den nivån av komplexitet-

  285. -och då kommer medvetande på nåt sätt
    att uppstå ur de nätverken.

  286. Ingen hävdar att vi har en odödlig själ,
    åtminstone inte i forskningsvärlden-

  287. -men teorierna tillfredsställer samma
    religiösa längtan efter transcendens.

  288. Även att säga att medvetandet
    är ett mönster-

  289. -antyder att det nånstans i det
    köttsliga finns en väsentlig gnista-

  290. -som inte fördärvas med åldern och som
    kanske till och med kan överleva döden.

  291. Det här är inte min unika kritik
    av transhumanismen.

  292. Många har kritiserat att idéerna bygger
    på nån sorts kartesiansk dualism.

  293. Tanken på en ande i maskinen.

  294. Nån sorts immateriell essens inom oss
    som kan överleva döden.

  295. Det intressanta är att samtalet
    om hjärnuppladdning och dualism-

  296. -nästan exakt speglar kyrkofädernas
    teologiska debatter om uppståndelsen.

  297. Under kristendomens första sekler-

  298. -diskuterade teologer fram och tillbaka
    om uppståndelsen bara gällde anden-

  299. -eller om hela kroppen
    skulle återuppstå.

  300. Gnostikerna och andra nyplatoniker
    trodde att bara själen överlever döden.

  301. Sen fanns de som menade
    att hela kroppen måste återuppstå.

  302. Det var faktiskt de senare
    vars tolkning blev den vedertagna.

  303. Till skillnad
    från den hellenistiska filosofin-

  304. -som menade att livet efter detta
    var andligt och okroppsligt-

  305. -kom kristna att kropp och själ
    var en intakt, oskiljaktig enhet.

  306. Tertullianus skrev i sin kända
    avhandling om uppståndelsen:

  307. "Om Gud inte uppväcker hela
    människan uppväcks inte de döda."

  308. "Därför ska köttet finnas kvar
    även efter uppståndelsen."

  309. Den doktrinen ledde dock till mycket oro
    och mer debatt-

  310. -om hur Gud egentligen
    skulle uppväcka kroppar.

  311. Mycket av debatterna försiggick
    under en tid av förföljelse av kristna.

  312. Vissa teologer
    ställde den oundvikliga frågan:

  313. Vad händer med kristna
    som slukats av lejon?

  314. Förutom att de hade slitits i stycken
    hade delar slukats av lejonet-

  315. -och blivit en del av lejonets kropp.
    Skulle Gud då uppväcka lejonet?

  316. Eller skulle martyrens kött stötas upp?
    Hur skulle det gå till?

  317. Det är underbart att läsa gamla texter.

  318. På den tiden var teologer mer tekniskt
    och logistiskt sinnade än de är nu.

  319. Det här kallas återsamlandeproblemet.

  320. Det var ett identitetsproblem.

  321. Frågan var om den uppväckta kroppen
    var densamma som den som levde-

  322. -och om det fanns en kontinuitet
    i medvetande och identitet.

  323. När man fått sin nya kropp i himlen-

  324. -skulle man ha kvar sina minnen
    och sitt subjektiva medvetande?

  325. Det finns stora likheter med
    diskussionen om hjärnuppladdning-

  326. -och de filosofiska problemen med det.

  327. Om dina medvetandemönster överförs
    till en dator, är det mönstret du?

  328. Eller är det bara en simulering
    eller ett helt nytt medvetande?

  329. Och om du överför ditt medvetande
    till en android eller en digital avatar-

  330. -medan du fortfarande lever, finns du då
    på två platser, eller hur fungerar det?

  331. Vissa transhumanister
    har undvikit dualismproblemet-

  332. -och fokuserat på helkroppsupp-
    väckande, som de tidiga kyrkofäderna-

  333. -genom kryoteknik och bionik-

  334. -och ersättande av kroppsdelar
    med teknik för att förlänga livet.

  335. Men även med bionik
    finns kontinuitetsproblem.

  336. Det finns ett känt problem:

  337. Om man skulle byta ut alla organ
    i kroppen inklusive medvetandet-

  338. -med syntetiska versioner, när bryts
    det kontinuerliga medvetandet?

  339. När blir man nån annan än en själv?

  340. För mig som läst teologi är det svårt
    att inte känna viss déjà vu.

  341. Ofta diskuterar transhumanisterna
    frågorna som om de var först med det.

  342. Sammanfattningsvis menar jag att det
    finns mer än ett tillfälligt samband-

  343. -mellan kristendom och transhumanism.

  344. Båda bygger på en summerande,
    linjär och progressiv historiesyn-

  345. -och båda utlovar att ett subjektivt
    medvetande kan finnas kvar efter döden.

  346. Förhoppningsvis
    har likheterna övertygat-

  347. -för nu blir förhållandet
    ännu mer sammanvävt.

  348. Transhumanister har till och med en
    kosmologi som liknar skapelsemyter.

  349. När jag var nybliven ateist
    och läste Ray Kurzweil-

  350. -läste jag Nick Bostroms artikel "Are
    you living in a computer simulation?".

  351. Bostrom är en filosof i Oxford.
    2003 publicerade han en artikel-

  352. -som med sannolikhetsargument menar-

  353. -att det är sannolikt att vi lever i en
    Matrix-lik simulering av det förflutna-

  354. -skapad av våra posthumana ättlingar.

  355. På ett sätt sammanfaller teorin
    med upptäckter inom kvantfysik.

  356. Enligt den holografiska principen-

  357. -uppstår allt vi upplever
    ur ett tvådimensionellt fält.

  358. Här finns uppenbara kopplingar till hur
    datorspel och virtual reality fungerar.

  359. Elon Musk, Neil deGrasse Tyson
    och andra har sagt att de gillar teorin-

  360. -eller att de till och med tror
    att vi lever i ett simulerat universum.

  361. Så teorin har uppmärksammats mycket
    på senare år i media.

  362. Men i grunden
    är det ett design-argument.

  363. Liksom transhumanismen är den
    naturalistisk, matematiskt motiverad-

  364. -och kräver inte mirakel
    eller nåt övernaturligt.

  365. Men det är en sorts kreationism.
    Bostrom menar i sin artikel-

  366. -att de programmerare som sköter
    simuleringen är som gudar-

  367. -i förhållande till oss i modellen.

  368. Han talar också om hur teorin
    möjliggör ett liv efter detta.

  369. Om vi bara är mjukvara kan vi efter
    döden överföras till en ny simulering.

  370. Eller så kan programmerarna om de vill-

  371. -upphöja oss till deras
    verklighetsskikt, basverkligheten.

  372. Under mina bibelstudier läste jag
    bland annat om teodicéproblemet.

  373. Oftast formuleras problemet-

  374. -så att om Gud är god och allsmäktig,
    varför finns ondska?

  375. Därför undrade jag hur problemet skulle
    fungera i ett simulerat universum.

  376. Kan vi anta att programmerarna
    är allvetande, allsmäktiga och goda?

  377. Datorer har ibland buggar
    som undgår programmerarna.

  378. Är ondska bara en glitch i Matrix?

  379. Det visade sig att teorins anhängare
    redan hunnit före mig.

  380. En rad författare och akademiker
    med religiös eller filosofisk bakgrund-

  381. -har skrivit om "simuleringsteologi"-

  382. -som utforskar traditionellt religiösa
    frågor ur ett simuleringsperspektiv.

  383. Enligt författaren Eric Steinharts
    argument för dygdiga ingenjörer-

  384. -i princip ett teodicéresonemang-

  385. -kan vi anta att de som sköter
    simuleringen är dygdiga-

  386. -för att sofistikerad teknik
    kräver långsiktig stabilitet-

  387. -och långsiktig stabilitet kan bara
    uppnås i en kultur med social harmoni-

  388. -och social harmoni
    bygger på att människor är dygdiga.

  389. Jag kan prata på om simuleringsteologi-

  390. -men den huvudsakliga poängen-

  391. -är att vi har gått varvet runt
    som kultur.

  392. Hela upplysningsarbetet har fört oss
    tillbaka till religiösa spekulationer.

  393. Det har diskuterats mycket utanför
    transhumanismen och det jag talat om.

  394. Jag tänker särskilt
    på James Bridles bok "New dark age"-

  395. -där han menar att vetenskap och teknik
    som skulle göra oss upplysta-

  396. -faktiskt har gjort världen mer opak och
    lett till vidskeplighet och blind tro.

  397. Jag vill tillägga
    att i mörka, osäkra tider-

  398. -söker vi oss vanligtvis till de
    metaforer som känns mest bekanta.

  399. Innan jag rundar av vill jag bara nämna-

  400. -att inte bara den sekulära vetenskapen
    är intresserad av de här idéerna.

  401. I en historisk rundgång har kristna
    börjat intressera sig för transhumanism.

  402. I USA finns för närvarande
    Christian Transhumanist Association-

  403. -som består av evangelikaner
    som tror att Bibelns profetior-

  404. -kommer att uppnås
    genom vetenskap och teknik.

  405. Jag träffade en av styrelsemedlemmarna
    när jag gjorde research för min artikel.

  406. Han utbildades vid det framstående
    Princeton Theological Seminary.

  407. Hans avhandling hette "The eschaton is
    technological". Det tyckte jag var bra.

  408. Det finns en mormonsk
    transhumanistförening.

  409. De mormonska transhumanisterna är
    faktiskt större och mer välorganiserade.

  410. Mormonerna har i sin doktrin-

  411. -föreställningen om att människor
    när de har dött kan bli som gudar.

  412. Där finns uppenbara paralleller
    med transhumanismen.

  413. Jag är nyfiken på hur religioner
    kommer att påverkas av de här idéerna.

  414. Det är oundvikligt att mycket teknik
    och idéer tas upp i religioner.

  415. Jag nämnde att jag skrev en essä
    om min erfarenhet av transhumanism.

  416. Den publicerades i tidskriften n+1
    och senare i Guardian-

  417. -där den nådde en större publik.

  418. En bisarr följd var att jag fick
    ett mejl från Ray Kurzweil-

  419. -som hade läst och uppskattat artikeln.

  420. Han skrev en sak
    som verkligen fastnade.

  421. Jag ska citera ett utdrag.

  422. Han skrev att både vetenskap
    och religion behöver metaforer-

  423. -och att existentiella frågor
    alltid kräver metaforer-

  424. -eftersom de handlar om begrepp
    bortom materia och energi-

  425. -som vi kan greppa som människor.

  426. Han skrev att skillnaden mellan ateister
    och gudstroende är valet av metafor.

  427. Vi kan inte leva utan att välja
    metaforer för frågor om transcendens.

  428. Jag gillar att han betonar att även
    vetenskapen använder metaforer.

  429. Vi säger att hjärnan är som en dator-

  430. -eller att medvetandet
    är som vårt datorskrivbord-

  431. -och så har vi gjort under historien.

  432. För Newton var universum en väldig
    mekanisk klocka, den tidens nya teknik.

  433. Vi brukar prata om kosmos som
    en enorm informationsprocessor.

  434. Metaforer är uppenbart användbara
    och kanske nödvändiga för att tänka-

  435. -och kommunicera sinsemellan.
    Vi kan inte forska utan metaforer.

  436. Nu skriver jag en bok om förhållandet
    mellan ny teknik och religion och myter.

  437. Ett tema i boken
    är metaforers roll i vetenskapen.

  438. Jag har tänkt mycket på sistone om
    när en metafor slutar vara en metafor.

  439. När glömmer vi
    att vi använder metaforer?

  440. Min erfarenhet av religion har lärt mig
    att bokstavstro eller fundamentalism-

  441. -är ett förväxlande av metaforer
    och bokstavlig sanning.

  442. Jag tror att en liknande fara
    finns i vetenskapen-

  443. -som i sig kan bli en fundamentalism när
    vi glömmer att vi använder metaforer-

  444. -eller när vi glömmer
    att vi kan välja metaforer.

  445. Med det vill jag avsluta.
    Tack så mycket.

  446. Jag har så många frågor
    och reflektioner.

  447. Jag tar gärna en fråga från publiken
    också, så jag ska försöka begränsa mig.

  448. Jag reagerade mycket
    på att folk föreställer sig-

  449. -att avancerad teknik
    skulle hänga samman med dygdighet.

  450. Antagandet där är
    att ju mer högteknologisk du är i dag-

  451. -eller ju mer i framkant du ligger,
    desto dygdigare är du.

  452. Att tro på det är ganska
    självförhärligande, tycker jag.

  453. Det bekymrar mig,
    liksom tanken på en simulering.

  454. Det kanske är
    min internaliserade kristendom.

  455. Om slutet redan är förbestämt
    har jag inget ansvar.

  456. Då kan jag ju bara överlåta allt åt
    programmerarna. Det verkar oklokt nu.

  457. Det finns absolut ett stråk
    av teknologisk determinism.

  458. Tanken att framtiden är förutbestämd.

  459. Det tror jag är en likhet med
    transhumanistiska förställningar-

  460. -och kristendomen:
    att historien håller en fast kurs-

  461. -och vad vi än gör slutar vi där.

  462. Det argumentet, i mindre extrem form,
    används ofta om ny teknik.

  463. När Google Glass kom
    oroades folk över integritetsfrågor.

  464. Vad händer när vi får samma sak
    i hjärnan?

  465. Ofta var argumentet:
    Det är dit historien är på väg.

  466. Det är inget att diskutera.
    Det här är nästa grej.

  467. Det var visst inte nästa grej, men det
    ser jag mycket av i kulturen i stort.

  468. Det du har berättat visar hur fast vi är
    i tron att allt kommer att bli bättre.

  469. Mycket har blivit bättre så det är svårt
    att tro att vi kan misslyckas som art-

  470. -vilket fortfarande är
    ett möjligt resultat.

  471. Vi tar en fråga från publiken
    om nån känner sig manad.

  472. Tack, det här var fantastiskt.
    Vilken metafor tror du på nu?

  473. Du har förlorat den kristna
    och synat den transhumanistiska.

  474. Vilket läger tillhör du nu? Inget alls?

  475. Jag tänker att jag som författare
    har tillgång till alla metaforer.

  476. Jag vet inte. Det är en bra fråga.

  477. Jag vet inte om jag personligen
    har nån annan metafor.

  478. Men jag har blivit medveten om hur den
    kristna historien inpräntats i kulturen.

  479. Bara tanken på framsteg
    och att historien är på väg nånstans.

  480. Många menar att den föreställningen
    kommer från kristendomen-

  481. -som introducerade messianismen.

  482. Före messianismen-

  483. -sågs historien som nåt cirkulärt.

  484. Jag vet inte om vi kan undgå metaforer
    även om man överger kristendomen.

  485. Det finns fortfarande rester
    och efterklanger i världen i stort.

  486. Det jag intresserar mig för som
    författare är att peka på såna saker.

  487. Men frågan är vad vi ersätter dem med
    om metaforerna är problematiska.

  488. Vad är nästa steg?

  489. Det är en diskussion som jag hoppas
    att vi som kultur kan föra.

  490. Ett svar är väl att vi kan få
    en bra utgång om vi arbetar för det.

  491. Om människor hänger sig åt en sak
    är en bra berättelse en bra metafor.

  492. Att kämpa för rättvisa, till exempel.
    Så det är bara...

  493. Jag är nog inte den enda
    som fick hjärnan helt omskakad.

  494. Vi hinner nog inte med fler frågor, men
    du kanske kan stanna ett tag i pausen?

  495. Tack så mycket, Meghan O'Gieblyn.

  496. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gud i maskinen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Religionskunskap > Kristendom, Teknik
Ämnesord:
Industri, Kommunikationer, Religion, Religionshistoria, Teknik, Teknikutveckling, Transhumance, Uppståndelse
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - The Conference 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Internets banbrytande mormödrar

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Gud i maskinen

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Diskret automatisering

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Valsystemet som är både spännande och sexigt

Vettig information om valsystem kan vara roliga, spännande och sexiga. Det hävdar komikern Abie Philbin Bowman som förklarar det lite annorlunda irländska valsystemet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det som är bra med nätverkande

Det är lätt att kritisera sociala medier, men vi måste börja tänka på vad som fortsatt är bra att bygga vidare på. Charles Broskoski, medgrundare till Are.na, vill bygga sociala verktyg som får människor att skapa istället för att konsumera. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Twitter designar för bättre kommunikation

Lisa Ding arbetar som produktdesigner på Twitter och berättar hur de vill justera och ändra kommunikationsflödet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Sociala lösningar för socialt nätverkande

Darius Kazemi, internetkonstnär, uppmanar oss att skapa mindre nätverk. Våra nätverk behöver inte växa, även om plattformsjättarna tycker så. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det finns inte tid för framtid

E-marknaden Taobao förvandlar den kinesiska landsbygden till en stark motpol och konkurrent till Amazon och andra jättar. En rörelse från landsbygd mot stad, men inte utan konflikter. Xiaowei Wang, creative director på Logic magzine, berättar. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Konsten att laga

Vem bestämmer vilken digital information som ska sparas? Paul Soulellis, konstnär och grundare av Library of the printed web, använder publicering som en form av mostånd. Han tar oss med på en resa genom bortkastade dokument, både online och offline. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Människosonen

Vad gjorde Jesus från att han försvann från sin hemstad vid 12 års ålder tills han återvände som 30-åring? När skedde omvandlingen till människosonen och hur gick det till när Jesus skrev sin Bergspredikan? Här ger författaren till romanen "Människosonen", Lennart Hagerfors, sina svar. Samtalsledare: Eric Schüldt. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Weyler förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.