Titta

UR Samtiden - The Conference 2019

UR Samtiden - The Conference 2019

Om UR Samtiden - The Conference 2019

Vad händer i den digitala världen och hur påverkar det oss? Programmerare, konstnärer, designers, marknadsförare, forskare och företagsledare från hela världen ger oss en bild av nuet och en glimt av framtiden. Inspelat den 27-28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The Conference 2019 : Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktetDela
  1. I princip innebär det att vi gav
    en viss grupp människor gratis pengar-

  2. -och sen såg vi vad som hände.

  3. Hej, allihopa. Vad kul att se
    så många av er här i dag.

  4. Och vad fint att vara här.

  5. Jag är i Malmö för första gången.
    Jag förvånades över värmen.

  6. Jag har bara svarta kläder.
    Det var redan höst i Finland.

  7. Men det är fint att ha sommar igen.
    Jag kommer alltså från Finland.

  8. Jag jobbar på Demos Helsinki, Nordens
    största oberoende tankesmedja.

  9. Vi är ett hybrid-konsultföretag
    och tankesmedja.

  10. Så vi forskar, men konsulterar också
    för andra och tredje sektorn-

  11. -och regeringar över hela världen.

  12. Så i dag ska jag prata med er
    om basinkomstexperimentet-

  13. -vi gjorde i Finland. Det är ett exempel
    på hur demokratier kan tänkas om-

  14. -och stärkas, nu och i framtiden.

  15. Vi gjorde modellen bakom experimentet
    åt den finska regeringen.

  16. Det var ju den finska regeringen
    som sen utförde experimentet.

  17. Det jag försöker göra i dag
    är också att ta ett steg framåt-

  18. -från själva experimentet,
    och se vad konceptet universalism-

  19. -skulle innebära
    för demokratins framtid.

  20. Innan jag gör det ska jag se
    var vi är nu och hur vi hamnade här.

  21. Här ser ni ett diagram.

  22. Det kommer från en undersökning
    från Pew Research Center 2015.

  23. Det visar att människor
    i Europa och Nordamerika-

  24. -inte tror att nästa generation kommer
    att få det bättre än den nuvarande.

  25. I Latinamerika, Afrika och Asien
    tror folk fortfarande-

  26. -att deras barn
    kommer att bli rikare än de själva.

  27. Vad innebär det? Varför är vi
    så pessimistiska om framtiden?

  28. Har vi tappat hoppet för västvärlden?

  29. Jag tror att två utvecklingar
    ligger bakom det här.

  30. De förändrar våra liv grundligt.

  31. De är klimatförändring
    och digitaliseringen av livet.

  32. Kanske är dagens konferens
    ett bra exempel på det här.

  33. Konferensens motto var "att utforska
    komplexitet i en digital värld".

  34. Så allt vi har pratat om här
    i dag och i går-

  35. -kretsar kring de här två fenomenen
    som vi ser.

  36. Men den viktigaste frågan
    är inte att vi är här den här veckan-

  37. -och att vi tänker på fenomenen,
    utan vem saknas?

  38. Vem är det som inte kommer
    till den här sortens konferenser?

  39. Vem känner inte att det här är viktiga
    saker som förändrar deras identiteter?

  40. Vem saknar vi?
    Och hur ser deras värld ut?

  41. Det har nåt att göra med uppdelningen
    vi ser i västerländska samhällen.

  42. Både i och mellan samhällena.

  43. Det finns motsägelser mellan dem
    som bor i "teknologisk utopi"-

  44. -och människor som bor på ställen
    som exkluderats.

  45. Vi ser också uppdelningen ta skepnad
    politiskt i många europeiska länder-

  46. -och USA. Varför inte i Brasilien,
    med dess nuvarande regering?

  47. Men det här är inte helt nytt för oss.

  48. Vi har faktiskt varit här förut.

  49. Jag ska förklara.

  50. Vi måste gå tillbaka till industriella
    revolutionen på 17- och 1800-talet.

  51. Vi kommer ihåg den uppåtgående
    kurvan från industriella revolutionen.

  52. Tidens tekniska framgångar höjde
    produktiviteten och effektiviteten-

  53. -till en aldrig tidigare upplevd nivå.

  54. Det gav ekonomisk tillväxt,
    och därmed högre levnadsstandard-

  55. -och välstånd till de flesta.

  56. Men vi brukar inte minnas att vi
    på den tiden också genomlevde en fas-

  57. -där bruttonationalprodukten växte
    utan att arbetarnas reallöner växte.

  58. Det är det rosa området på bilden.

  59. Diagrammet visar hur reallönerna
    växte med BNP:n först på 1840-talet.

  60. Det här är en fas som historiker kallar
    Engels paus.

  61. Föreställ er att ni är här, på Gin Lane.

  62. Det här är i princip hur konsekvenserna
    av Engels paus såg ut.

  63. Gin Lane är ett välkänt slumområde
    i industriella London på 1700-talet.

  64. Mycket var annorlunda då,
    för 250 år sen.

  65. Det som beskriver livet då bäst är
    kanske att arbetarna drack gin ur stop-

  66. -för att kunna överleva
    och gå till arbetet nästa dag.

  67. Tänk på det. Hur är ens liv-

  68. -om man behöver liter på liter
    av sprit för att återhämta sig?

  69. Brittisk litteratur från den tiden
    fokuserar på att beskriva-

  70. -det usla livet i Londons slumområden.

  71. Ändå var det en tid då produktiviteten-

  72. -och välståndet ökade exponentiellt
    för första gången i historien.

  73. Frågan är om vi bevittnar
    samma slags situation just nu.

  74. För många delar verkar passa ihop.

  75. Både då och nu har medianlönerna
    och levnadsstandarderna stagnerat.

  76. Inkomstojämlikhet har stigit.
    Det finns otrolig ny teknik-

  77. -som omvälver
    de nuvarande finansstrukturerna.

  78. Och folk har negativa förväntningar
    på framtiden-

  79. -som ni såg i den första bilden
    jag visade.

  80. Ser vi tillbaka ser vi att lösningarna
    på problemen inte var lätta.

  81. Vi ser också att det var
    den industriella revolutionen-

  82. -som föranledde de flesta strukturer
    våra samhällen är baserade på.

  83. Med det menar jag att de här nya
    institutionerna uppstod på 1800-talet-

  84. -för att lösa problemen jag beskrev.

  85. De här institutionerna är
    de här små, lätta grejerna-

  86. -som välfärdssamhället,
    grundskola för alla-

  87. -stadsplanering, fackföreningar
    och representativ demokrati.

  88. I dag verkar vi ta de här
    demokratiska institutionerna för givet.

  89. Men det var inte lätt att ta fram dem
    under den industriella eran.

  90. De var väldigt radikala, otänkbara,
    nya sociala innovationer-

  91. -som folket på den tiden uppfann.

  92. Vi känner till de industriella
    institutionerna. Många var framgångar-

  93. -som gav oss välstånd och välmående.

  94. Men eftersom världen
    har förändrats på 250 år-

  95. -tror vi att de här institutionerna
    inte är ändamålsenliga längre.

  96. Just nu ser vi uppkomsten av det
    vi kallar överbryggande institutioner.

  97. I mitten av bilden ser ni variationer
    på industriella institutioner-

  98. -exempelvis samskapad public service,
    öppna data-initiativ och basinkomst.

  99. Men det mest intressanta
    är det vi inte har än.

  100. Institutionerna från nästa era.

  101. De är inte bara justerade versioner,
    utan nåt som kan lösa-

  102. -de problem och utmaningar
    vi står inför i dag.

  103. Så de måste vara nya och radikala
    på nåt vis-

  104. -inte bara successiva reformer
    av det förra systemet.

  105. Men utmaningen är inte bara att
    uppfinna institutionerna.

  106. Tiden spelar också roll.

  107. Om vi befinner oss i en liknande
    situation som på 1800-talet-

  108. -måste vi skynda oss.

  109. Den här gången vill vi inte förlora
    två, tre generationer till Gin Lane.

  110. Vi måste skynda på förändringen.

  111. Jag ska ge exempel
    på nästa eras institutioner-

  112. -som vi pratat om på ett abstrakt plan.

  113. Hur kan de se ut i praktiken?

  114. Jag kommer från Finland,
    där vi gjorde ett basinkomstexperiment-

  115. -under 2017 och 2018.

  116. Vi på Demos Helsinki
    arbetade med statsrådet-

  117. -för att bygga experimentets modell,
    som jag nämnde.

  118. Det fanns också problem
    med implementeringen-

  119. -så det var inte
    ett helt lyckat experiment.

  120. Experimentet har många sidor.
    Jag återkommer till det.

  121. Poängen är att vi tror att experimentet
    kan vara en början-

  122. -på nåt som senare kan bli
    en extern institution-

  123. -eller ett helt nytt socialt kontrakt.

  124. Basinkomstexperimentet
    var en nationell pilotstudie från 2017.

  125. Det varade i två år. Man tog
    2 000 slumpmässigt utvalda deltagare-

  126. -som var arbetslösa finnar
    i östra Finland.

  127. De fick en garanterad inkomst
    på ungefär 600 dollar i månaden.

  128. Och testgruppen fick den här inkomsten
    även om de arbetade-

  129. -eller fick nån annan inkomst
    under tiden.

  130. Kontrollgruppen var 5 000 människor
    som fick sin a-kassa som vanligt.

  131. I princip innebär det att vi gav
    en viss grupp människor gratis pengar-

  132. -och sen såg vi vad som hände.

  133. Experimentets främsta resultat var
    att arbetslösheten inte gick ner.

  134. Men folk kände sig
    allmänt hälsosammare och gladare.

  135. En sak vi kritiserat är att experimentet
    fokuserade på att se-

  136. -om basinkomst
    leder till mindre arbetslöshet.

  137. Det var så regeringen
    definierade experimentet.

  138. Arbetslösheten minskade inte. När de
    jämförde test- och kontrollgruppen-

  139. -skiljde sig nivåerna inte så mycket.

  140. På det sättet var inte experimentet
    vad regeringen ville.

  141. Men det som förändrades var
    att testgruppens hälsa och stressnivåer-

  142. -var mycket bättre än kontrollgruppens.

  143. Volontärarbete och obetalt arbete
    ökade också under experimentet.

  144. Så det verkar som att folk kände sig
    lyckligare under den tiden.

  145. Men detta resultat påverkade inte
    det ekonomiska systemet-

  146. -som traditionell anställning
    hade gjort, som regeringen ville.

  147. Efter det här experimentet har vi
    faktiskt börjat ta ett steg tillbaka.

  148. Vi går tillbaka till helhetsbilden.
    Nu har vi gjort experimentet.

  149. Vi har sett att det är en liten lösning,
    ett första steg, men det räcker inte.

  150. Det löser inte västvärldens problem-

  151. -som åldrande befolkning
    och knappa offentliga resurser och sånt.

  152. Vi tog ett steg tillbaka.

  153. Vi har undersökt vad universalism
    innebär i dag, ur helhetssynvinkel.

  154. Här kan ni se
    universalismens tre initiativ-

  155. -som finns på olika ställen på jorden.

  156. Först ut är basinkomsten,
    som ni känner till.

  157. Den handlar om att ge
    ekonomisk flexibilitet i gigekonomin.

  158. Den andra är initiativet
    för universalvälfärd.

  159. Det diskuteras särskilt
    i Storbritannien.

  160. Tanken är att det ger folk tillgång
    till de funktioner-

  161. -som organiseras
    genom offentliga institutioner.

  162. Det tredje initiativet,
    som vi är mest intresserade av just nu-

  163. -är allmänna bastillgångar.
    Det innehåller delar av de två andra-

  164. -men det går ett steg längre
    mot att förnya ägandestrukturerna.

  165. Och det ger folk
    nya slags tillgångar också.

  166. De här förstås bäst genom två narrativ.
    Det första är inkomstnarrativet.

  167. Det utgår helt ifrån kassaflöde.

  168. Alltså, arbete och den inkomst
    man får från det.

  169. Basinkomstexperimentet passar förstås
    i den här kategorin.

  170. Men vi ser att ett stadigt kassaflöde,
    nuförtiden-

  171. -inte garanterar framgång i livet.

  172. Istället behöver vi flera tillgångar,
    som inte alltid kan köpas för pengar.

  173. Digitaliseringen har förändrat
    produktionssystemen.

  174. Inte alla tillgångar
    kan köpas för pengar-

  175. -och inte alla produceras ens
    med pengar.

  176. Det för oss till det andra narrativet.

  177. I det är människor innehavare
    av olika tillgångar.

  178. Pengar är bara en sorts tillgång.

  179. Det som är bra är att det här narrativet
    erkänner mångfalden hos tillgångar-

  180. -som bidrar till människors välmående.

  181. Vi bör inte bara prata om hur vi bäst
    organiserar offentliga tjänster-

  182. -utan utvidga debatten och inkludera
    privata och gemensamma tillgångar.

  183. Det här är cirkeln i mitten.

  184. Vi hävdar att vi bör hitta ett sätt
    att diskutera och omdefiniera-

  185. -hur de här olika tillgångarna...

  186. Hur vi delar upp dem i samhället.

  187. Tänket med bastillgångar gör det möjligt
    att ta fram nya modeller och lösningar-

  188. -för produktion och ägande
    av värdefulla tillgångar.

  189. Det är obundet till dagens politiska
    agenda och kan förändras med tiden.

  190. Även om det finns tillgångar vi i dag
    inte värderar, i dagens ekonomi-

  191. -låter det här oss tillskriva dem värde
    i framtiden.

  192. Med andra ord
    handlar det inte om vem som äger vad-

  193. -utan hur vi ger människor tillgång
    till tillgångar som är viktiga för dem.

  194. Det handlar om vad vi vill göra
    tillgängligt för alla.

  195. Här står det på emojispråk:
    Är det pengar? Är det tjänster?

  196. Eller är det tillgångar,
    ur ett bredare perspektiv?

  197. Tillgångsnarrativet kanske känns svårt
    att förstå, men det är inte omöjligt.

  198. De här, och andra exempel,
    är ju redan införda.

  199. De nya bastillgångarna
    är till exempel en 3d-skrivare-

  200. -eller verktyg lånade från biblioteket,
    gratis Wi-Fi-kiosker i New York-

  201. -gratis kollektivtrafik som i Estland,
    eller öppen data från staden.

  202. Universalism har varit nyckeln
    till framgång i Norden på 1900-talet.

  203. Vi tror att det är det som ger
    känslan av tillhörighet-

  204. -till de flesta människor i samhället.

  205. Vi måste vara lika modiga
    som våra föräldrar-

  206. -för att uppfinna
    2000-talets universalism.

  207. För att hacka demokratin behöver vi
    lösningar som enar människor-

  208. -ökar ömsesidigt förtroende,
    uppmuntrar deltagande-

  209. -och på så vis bygger
    ett rättvisare samhälle.

  210. Att återuppväcka konceptet universalism
    kan vara ett sätt att åstadkomma detta.

  211. Jag vill lämna er med en tanke.

  212. Det är viktigare än att debattera
    hur många euro folk ska få i månaden.

  213. Universalism kan vara ett sätt
    att återställa hopp och rättvisa-

  214. -och stärka demokratin för framtiden.

  215. Vill du veta mer om vårt arbete,
    kolla in de här tidskrifterna-

  216. -om ny universalism och vår vision
    för den offentliga sektorn.

  217. De hittas på vår hemsida,
    demoshelsinki.fi.

  218. Jag är kvar över lunchen.

  219. Om du är intresserad av det här,
    kom och snacka med mig. Tack.

  220. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Demokrati, Finland, Jämlikhet, Jämlikhetspolitik, Medborgarlön, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - The Conference 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Internets banbrytande mormödrar

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Gud i maskinen

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Diskret automatisering

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Valsystemet som är både spännande och sexigt

Vettig information om valsystem kan vara roliga, spännande och sexiga. Det hävdar komikern Abie Philbin Bowman som förklarar det lite annorlunda irländska valsystemet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det som är bra med nätverkande

Det är lätt att kritisera sociala medier, men vi måste börja tänka på vad som fortsatt är bra att bygga vidare på. Charles Broskoski, medgrundare till Are.na, vill bygga sociala verktyg som får människor att skapa istället för att konsumera. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Twitter designar för bättre kommunikation

Lisa Ding arbetar som produktdesigner på Twitter och berättar hur de vill justera och ändra kommunikationsflödet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Sociala lösningar för socialt nätverkande

Darius Kazemi, internetkonstnär, uppmanar oss att skapa mindre nätverk. Våra nätverk behöver inte växa, även om plattformsjättarna tycker så. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det finns inte tid för framtid

E-marknaden Taobao förvandlar den kinesiska landsbygden till en stark motpol och konkurrent till Amazon och andra jättar. En rörelse från landsbygd mot stad, men inte utan konflikter. Xiaowei Wang, creative director på Logic magzine, berättar. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Konsten att laga

Vem bestämmer vilken digital information som ska sparas? Paul Soulellis, konstnär och grundare av Library of the printed web, använder publicering som en form av mostånd. Han tar oss med på en resa genom bortkastade dokument, både online och offline. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.