Titta

UR Samtiden - The Conference 2019

UR Samtiden - The Conference 2019

Om UR Samtiden - The Conference 2019

Vad händer i den digitala världen och hur påverkar det oss? Programmerare, konstnärer, designers, marknadsförare, forskare och företagsledare från hela världen ger oss en bild av nuet och en glimt av framtiden. Inspelat den 27-28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The Conference 2019 : Diskret automatiseringDela
  1. Fokuset på ikonisk arkitektur innebar
    att digital arkitektur på 2000-talet-

  2. -hamnade i en sorts digital nyformalism
    som gynnade saker-

  3. -som var subjektiva, symboliska
    estetiska, effektiva och figurativa.

  4. Hej, allihopa.

  5. Jag ska avsluta den första dagen
    på den här otroliga konferensen.

  6. Det har varit otroligt inspirerande-

  7. -och jag hoppas
    att jag kan göra det rättvisa-

  8. -med det jag ska prata om
    under mitt föredrag.

  9. Jag ska prata om ett nytt tänkesätt
    över hela disciplinen-

  10. -kring vad arkitektur är i grunden.

  11. Det sker i detta nu, framför allt
    bland grupper av akademiker-

  12. -i Europa, Nordamerika
    och längre österut.

  13. Det intressanta med arkitektur-

  14. -som kan hjälpa er förstå vad jag menar
    med det här nya tänkesättet-

  15. -är det sammanhang
    som jag specifikt verkar inom.

  16. Inom arkitektur,
    liksom många andra jobb-

  17. -placeras man i ett fack
    utifrån sin titel.

  18. Den skapar förväntningar
    på vilken sorts arbete man utför.

  19. En arkitekt ritar byggnader.
    En historiker skriver om det förflutna.

  20. En arkitekturteoretiker
    befinner sig i båda dessa spektrum.

  21. För mig är det, som ni kommer märka,
    dessutom ett politiskt val.

  22. Inte minst väcker det nyfikenhet.

  23. "Vad gör du egentligen?"

  24. Det är en fråga jag får oväntat ofta,
    speciellt av min mamma.

  25. Hon förstår inte varför jag studerade
    arkitektur och nu bara pratar om det.

  26. För att svara på det kan man prata
    om vad arkitekturteori var förr.

  27. Arkitekturteori har fått kritik för att
    ha varit en isolerad del av disciplinen-

  28. -och bara ha använts
    av och för arkitekter-

  29. -som ett sätt att försvara subjektiva
    beslutsprocesser inom design på.

  30. För mig har teori framstått som ett sätt
    att utöva makt och inflytande-

  31. -över hur skapade miljöer utformas
    och produceras-

  32. -och som en följd av det hur de bebos.

  33. En arkitekturhistorikers uppgifter-

  34. -är att tänka, ställa frågor, diskutera
    och spekulera kring arkitektur.

  35. Därför ska arkitekturteori gynna alla
    och inte vara ett sätt för arkitekter-

  36. -att försvara sina
    personliga preferenser och fördomar.

  37. Vi vistas ju alla i arkitektur -
    vi vistas i den i detta nu.

  38. Både på landsbygden och i städer vistas
    vi i nån sorts arkitektur varje dag.

  39. Jag undersöker hur våra antaganden
    om hur saker ska vara tar form-

  40. -och hur vi konstruerar, vistas i
    och producerar vår värld.

  41. Jag vill ta reda på hur vi
    kan finjustera våra värderingar bättre-

  42. -och göra produktionsprocesserna
    mer ansvarsfulla-

  43. -och bättre anpassade till mer jämlika
    och inkluderande produktionssätt.

  44. Jag är intresserad av hur vi kan använda
    arkitekturteori som ett verktyg-

  45. -för att vara kritiska
    och självmedvetna.

  46. Självmedvetna om vart vi måste ta oss
    och var vi befinner oss.

  47. I mitt arbete utgår jag,
    som ni nog kommer märka-

  48. -från post-work-accelerationism.

  49. Post-work är en vision om ett samhälle
    som har tagit sig bortom arbete.

  50. Mycket av det jag pratar om
    utgår från det-

  51. -och att fundera på saker-

  52. -som hur basinkomst skulle påverka
    vårt samhälle och våra beteenden.

  53. Det här är en del av allt jag pratar om.

  54. Accelerationism är också på sätt och vis
    en del av post-work-teorin.

  55. Det handlar om hur teknik kan föra oss
    mot en postkapitalistisk framtid.

  56. Nåt jag är särskilt intresserad av att
    avslöja är biaser i våra byggda miljöer-

  57. -och huruvida de handlar om data,
    om hur vi konstruerar utrymmen-

  58. -om hur vi använder teknik
    eller hur tekniken tar form-

  59. -eller hur vi rör oss genom och använder
    olika saker som verktyg eller socialt.

  60. Att vara arkitekturteoretiker är för mig
    att kämpa för en bättre framtid.

  61. En arbetsbefriad, accelerationistisk
    framtid.

  62. Jag har ett litet barn, som ni ser där.

  63. När jag fick honom för snart tre år sen
    förändrades min värld i grunden.

  64. Alla som är föräldrar vet-

  65. -att ens syn på världen förändras
    när man sätter ett barn till världen.

  66. Det visade mig att mitt arbete behövde
    bli mer av en sorts social rättvisa.

  67. Det handlar om att bygga miljöer
    och marken som de finns på.

  68. Den mark som mitt barn
    en dag i framtiden måste vistas på-

  69. -har blivit en av världens
    mest politiserade tillgångar.

  70. Det gäller såväl bränderna i Amazonas
    som Londons bostadskris.

  71. Det kan utforskas med datavisualisering,
    med London som exempel här.

  72. Ni kanske har sett det här.
    Jag beklagar upplösningen på bilden.

  73. I de flesta av dagens samhällen har bara
    de förmögna råd att köpa en bostad.

  74. De som har kapital.

  75. Den här bilden visar hur kapital
    påverkar hur våra städer befolkas.

  76. Den här Londonkartan skapades 2018
    av en kreditmäklare-

  77. -med det förtjusande namnet
    TotallyMoney.

  78. Rätt otroligt. Den visar inkomsten
    som krävs för att köpa en fastighet-

  79. -med hjälp av en karta
    över tunnelbanesystemet.

  80. Här ser man området
    där jag bodde i nästan tio år.

  81. Hackney i område 2,
    på den orange linjen.

  82. Man måste tjäna 60 000-80 000 pund
    om året för att kunna köpa en bostad.

  83. Mitt hushåll hade det året
    40 000 pund i inkomst-

  84. -betalade 500 pund i månaden
    för barnomsorg-

  85. -och hade över 70 000 dollar
    i studielån.

  86. Årsinkomsten i Hackney
    är i snitt 33 000 pund-

  87. -och det genomsnittliga huspriset
    ligger runt 575 000 pund.

  88. Det är här är ett bra
    personligt exempel-

  89. -på hur ägarskap av byggda miljöer
    inte är tillgängligt för invånarna.

  90. Exklusiviteten berövar människor makt.

  91. "Hyrgenerationen" som vi ständigt hör
    om kommer aldrig att äga en bostad.

  92. Så här är det överallt, från Hongkong
    till São Paulo och San Francisco.

  93. Jag är ju ingen politiker,
    men jag är definitivt aktivist.

  94. Jag hittar sätt att demontera
    maktstrukturer inom arkitektur-

  95. -som har bidragit
    till den materiella hegemonin.

  96. Nåt måste vara grundläggande fel med
    hur vi producerar våra byggda miljöer.

  97. Jag producerar arbete främst
    genom att undervisa i design och teori-

  98. -men även genom spekulativa projekt
    som nu är på väg att börja realiseras-

  99. -ihop med specialister
    från olika discipliner.

  100. Arkitekter, teknologer, mediebyråer,
    materialforskare, antropologer...

  101. Om du är intresserad av byggda miljöer
    så är jag intresserad av dig.

  102. Jag är chef på designlabbet på The
    Bartlett School of Architecture vid UCL.

  103. Jag leder det tillsammans med tre andra.

  104. Det intressanta med designlabbets
    upplägg är att det är ett politiskt val.

  105. Inom den brittiska akademin och på
    forskningscenter brukar man ha en chef.

  106. Vi är fyra, så det är ett horisontellt
    upplägg för beslutsprocesser.

  107. Alla närvarande är jämlika, och alla
    beslut ska bygga på att vi är överens.

  108. Vi fokuserar främst på att utveckla
    experimentella designmetoder-

  109. -för att utnyttja digital teknik
    och automatisering-

  110. -och hur vi kan designa
    och skapa byggda miljöer.

  111. Jag är specifik med termerna,
    och ni kommer märka varför senare.

  112. Jag är även chef
    för Automated Architecture.

  113. Vi jobbar som konsulter
    inom mjukvara och robotik.

  114. Vi arbetar gärna med alla
    som vill automatisera arkitektur-

  115. -vad det än innebär för er.

  116. Jag forskar om automatisering vid South
    West Creative Technology Network-

  117. -som finansieras av Research England
    där jag bor i Bristol.

  118. Jag vill visa er
    hur alla mina erfarenheter-

  119. -har visat mig hur digitala verktyg,
    och framför allt automatisering-

  120. -kan ge oss mer jämlika byggda miljöer,
    sett till hur de byggs och används.

  121. En av de huvudsakliga frågorna
    bakom vårt arbete är följande:

  122. Vad händer om vi förenklar processerna
    för byggnader med tusentals delar?

  123. Vilken sorts arkitektur behöver vi
    i en automatiserad tidsålder?

  124. Jag kallar det diskret automatisering,
    och mer om det sen.

  125. Jag menar inte "artig och försiktig",
    utan diskret i matematisk mening.

  126. Först pratar vi om automatisering.

  127. Jag kommer att visa bilder
    som inspirerar mig eller gör mig arg-

  128. -men också arbeten av mina studenter,
    även om jag inte går in på detaljer.

  129. De är bara illustrationer av idéer här
    och inget jag kommer gå in i detalj på.

  130. De finns ändå online.

  131. Jag kommer referera till den här boken,
    som publiceras i oktober av Detail.

  132. Den heter "Robotic Building", och jag
    skrev den med tre kollegor vid UCL.

  133. Automatiseringsrevolutionen.

  134. Den har de senaste 30 åren
    förändrat våra sociala beteenden.

  135. Hur vi kommunicerar med varandra,
    hur vi skapar och sprider kunskap-

  136. -och inte minst
    hur vi konsumerar materiella resurser.

  137. P.g.a. digitaliseringen har
    alla delar av vår planet kopplats ihop-

  138. -och förändrats av de apparater
    och plattformar vi använder-

  139. -liksom de algoritmer som utökar,
    minskar eller formar vår världsbild.

  140. Här är meddelanden
    från Cambridge Analytica-

  141. -som avslöjades för några dagar sen
    av Guardian, från Facebook.

  142. När vi granskar produktionen
    av byggda miljöer i dag-

  143. -framträder vissa självmotsägelser.

  144. Artificiell intelligens och
    maskininlärning är en del av vår vardag-

  145. -men delarna i en byggnad är sig lika
    sen den industriella revolutionen.

  146. De har inte förändrats
    av automatiseringsrevolutionen.

  147. Arbetsmodellerna som utvecklades då
    för arkitektur-

  148. -är fortfarande väldigt vanliga.

  149. De här modellerna är beroende
    av människor på plats på en byggplats.

  150. De nyttjar "outbildad" arbetskraft med
    tillfälliga och osäkra anställningar-

  151. -som det är ont om i världen i dag-

  152. -och som ofta utsätts för tråkiga,
    farliga och smutsiga arbetsförhållanden.

  153. I dag genomförs de flesta projekten
    med utförandeentreprenad som metod.

  154. Jag ska inte plåga er med diagrammet-

  155. -men det är en väldigt fragmenterad
    projektmetod med tusentals inblandade.

  156. Entreprenörer, konsulter,
    underentreprenörer-

  157. -och underunderentreprenörer.

  158. Därför krävs
    en väldigt noggrann samordning-

  159. -och en väldigt skiktad arbetskraft.

  160. Arbetarna brukar ledas av arkitekten,
    anställd av kunden-

  161. -eller av en projektledare,
    som har arkitekter anställda.

  162. Som ni nog förstår kan såna ramverk
    skapa en rätt fientlig atmosfär.

  163. Kostnader avgör ofta beslut
    som rör kvalitet.

  164. Ett känt exempel är MIT:s Stata Center,
    designat av Gehry Partners.

  165. Frank Gehry blev stämd
    på över 10 miljoner dollar-

  166. -för att det var fullständigt...
    Inte vattentätt.

  167. Den här processen inleddes 2007
    och slutade 2010.

  168. I en modell med utförandeentreprenad
    kan dessutom ansvar och transparens-

  169. -lätt bli hinder för ett effektivt
    samarbete mellan de involverade-

  170. -och orsaka överskridna budgetar,
    förseningar och sämre kommunikation.

  171. Alla de här projekten...

  172. Det blir värre längre ner.

  173. Så här mycket
    överskred de sin budget med.

  174. Big Dig Boston...
    Jag växte upp i Boston-området.

  175. Big Dig pågick
    under större delen av min barndom-

  176. -och det överskrev sin budget
    med 13 miljarder dollar.

  177. Det orsakade dessutom ett
    betydande antal dödsfall bland arbetare-

  178. -och trafikanter
    som bara körde genom området.

  179. Nånting måste vara fel här.

  180. En typisk produktionskedja,
    även för små projekt som hus...

  181. Har nån här byggt sitt eget hus?

  182. Vissa. Häftigt. Det gör mig glad.

  183. Också små projekt, som ni nog vet...

  184. Processerna som används
    kan bli väldigt otydliga.

  185. De kan bli väldigt utdragna, ineffektiva
    och kostsamma.

  186. Det är till stor del därför det byggs
    för lite bostäder i Storbritannien.

  187. Man tror att hälften av kommunerna
    kommer misslyckas med sina byggmål.

  188. I Bristol, där jag bor, lyckades man
    glädjande nog uppnå målet förra året.

  189. 10 000 personer behöver bostad,
    och man byggde över 2 000 hus.

  190. Man är inte i närheten av framme,
    men man närmar sig.

  191. Majoriteten av dem
    som genomför egna byggprojekt-

  192. -saknar kunskapen för att förstå
    hur komplexa processerna är-

  193. -bakom ett arkitekturprojekt.

  194. Därför är de ovetande om riskerna
    som kan få processerna att svälla-

  195. -vad gäller tid och kostnader.

  196. Det här är en aktuell nyhet,
    som jag tycker är helt absurd.

  197. "Grand Designs"
    är populärt i Storbritannien.

  198. Kevin McCloud
    är en berömd mediearkitekt.

  199. Det här huset överskred sin budget
    på 60 000 pund med 300 000 pund.

  200. Det här ska vara ett ekohus
    byggt av hampa.

  201. Jag vet inte vad som gick snett.

  202. Asymmetrin som uppstår av det här,
    extrapolerad till global skala-

  203. -bidrar till de orättvisor vi ser
    i de byggda miljöerna.

  204. Vem har tillgång till specialistkunskap
    inom arkitektur?

  205. Ingen.

  206. Hur osäker är gigekonomin?

  207. Oerhört.

  208. Datan är tydlig:
    Nåt är grundläggande fel.

  209. Jag menar att arkitekturen som disciplin
    är medskyldig till den här asymmetrin.

  210. Trots osäkerheten
    på den kapitalistiska marknaden-

  211. -och behovet att ta tag i globala frågor
    som bostadskrisen-

  212. -riktar vi vår uppmärksamhet
    åt fel håll.

  213. Behovet av innovationer sträcker sig
    från produktionsmetoder-

  214. -ända till vad byggnader består av.

  215. De arkitektoniska element
    i byggnaderna runt oss-

  216. -plattor, bjälkar, pelare och trappor -
    är sig också lika sen 1900-talet.

  217. Synen på de elementen är ofta rigid,
    och sättet de kombineras på-

  218. -tenderar att följa de sociopolitiska
    normer, traditioner och förväntningar-

  219. -som sen länge finns
    kring vad arkitektur ska vara.

  220. Vissa arkitekter skulle säkert hävda
    att det jag säger är absurt.

  221. De har rätt,
    men bara när vi tittar på design-

  222. -och de designverktyg
    som arkitekter använder.

  223. Disciplinen har gått vidare
    från de redskap-

  224. -som användes
    i 1900-talets fabriker med ritbord.

  225. Spridningen av digital mjukvara
    har gjort det möjligt-

  226. -för programmering, AI, och virtuell
    verklighet att tränga in i yrket-

  227. -och kommunicera vårt arbete
    på ett annat sätt.

  228. Det har fått en enorm påverkan på
    hur vi designar och vad vi kan designa.

  229. Det är i dag väldigt ont om byråer som
    inte involverar verktyg i stil med BIM.

  230. Många större byråer
    har investerat i forskargrupper-

  231. -som utvecklar kod,
    t.ex. Zaha Architectures ZHA-kod-

  232. -eller andra specialister
    på automatisering.

  233. När vi studerade den automatiserade
    teknik som utvecklas eller finns nu-

  234. -såg vi att det
    utvecklas väldigt mycket BIM-mjukvara-

  235. -och dessutom väldigt mycket mjukvara
    för projekthantering och logistik.

  236. Löftet som program för BIM,
    projekthantering och logistik ger-

  237. -är att de har potentialen att handskas
    med komplexiteten i stora projekt.

  238. De låter oss kommunicera
    på ett annat sätt.

  239. Det investeras mycket riskkapital i dem,
    som startup-företaget Procore-

  240. -som är det första bygg-startup
    som har klassats som en enhörning.

  241. Med tekniken kan de involverade i ett
    projekt bidra till en digital modell.

  242. De kan justera specifikationer,
    synkronisera kalendrar-

  243. -och uppdatera data
    över flera plattformar.

  244. Det kan ge ett projekt ökad transparens
    och öka designprocessens effektivitet-

  245. -men det väcker juridiska frågor
    kring upphovsrätt och ansvar.

  246. Juristerna har varit långsamma
    med att åtgärda bristerna-

  247. -och ta fram BIM-kompatibla kontrakt.

  248. Hur hamnade vi i den här röran?

  249. Nu tar jag på mig historikerhatten
    en stund.

  250. Arkitektur har ett ryktbart förflutet-

  251. -fullt av att historisera och överdriva
    sitt användande av digitala verktyg.

  252. Det har pratats
    om den digitala vändningen-

  253. -sen min kollega och handledare Mario
    Carpo gav ut sin bok på ämnet 2012.

  254. Den spårar början
    av den digitala vändningen till 1992.

  255. Andra historiker menar att den i själva
    verkat började på 1950- och 60-talen.

  256. I slutet av 80-talet
    och början av 90-talet-

  257. -började designmjukvara användas av
    arkitekter inom bil- och flygbranschen.

  258. Man använde dem för att tänka på form
    på ett annat sätt.

  259. Hur arkitekterna använde verktygen
    påverkades av andra discipliner-

  260. -som historia, biologi, kemi
    och filosofi.

  261. Det syns i Greg Lynns arbete
    från 90-talets början-

  262. -framför allt
    projektet Embryological House.

  263. Idéer om självliknande,
    självreplikation-

  264. -serialitet, variabilitet och olikhet-

  265. -blev en del av arkitekturens praktik
    via de här andra disciplinerna.

  266. Virtualitet möjliggjorde idén
    om flera objekt-

  267. -där man utan att förändra koden bakom
    kunde utforska dem-

  268. -eller förändra förhållandet
    mellan delar av dem.

  269. Man förändrade avstånd och form
    med spline-modellering.

  270. Det här är väldigt retro nu.
    Den som är designer förstår nog det.

  271. Nåt förändrades i grunden med den här
    tekniken, tagen från andra branscher.

  272. Digitala designverktyg automatiserade
    tidigare analoga processer-

  273. -ungefär som hur fabriker
    ersatte människor med industrirobotar-

  274. -som Unimate,
    som utvecklades på 1950-talet.

  275. Det här är
    den första industriella robotarmen.

  276. Animationsmjukvara, som i Greg Lynns
    Port Authority Triple Gateway-projekt-

  277. -kunde visa arkitektur som nåt
    som påverkades av olika krafter.

  278. Här var det människoströmmar-

  279. -som påverkade de former
    som uppstod av de här olika krafterna.

  280. Vi kunde också se på arkitektur som nåt
    som förkroppsligade nätverk och data-

  281. -och var i ett ständigt tillstånd
    av förändring och anpassning.

  282. Termen digital arkitektur
    blev ett verktyg-

  283. -för att beskriva
    de här arkitekternas arbete.

  284. På 1990-talet började de här digitala
    arkitekterna göra väldigt stora projekt-

  285. -som Guggenheimmuseet
    av Gehry Partners-

  286. -hamnen i Yokohama
    av Foreign Office Architects-

  287. -eller Mercedes-Benz-museet
    av UNStudio.

  288. Såna här projekt, speciellt Guggenheim-

  289. -visade digital arkitektur
    för en internationell publik.

  290. Det här bäckenet utvidgades
    för första gången.

  291. Guggenheim
    skapade en s.k. Bilbao-effekt.

  292. Tanken att ikonisk arkitektur
    kan vara ekonomiskt lönsam-

  293. -för en annars underutvecklad eller
    eftersatt plats, stad eller region.

  294. Jag kan se nu att fokuset på ikonisk
    arkitektur på 2000-talet ledde till-

  295. -att digital arkitektur hamnade
    i en sorts digital nyformalism-

  296. -som gynnade saker
    som var subjektiva, symboliska-

  297. -estetiska, effektiva och figurativa.

  298. Medan digitala verktyg
    och parametrisk mjukvara möjliggjorde-

  299. -att aspekter som miljö, struktur
    och kontext kunde kodas till form-

  300. -så nådde digitaliseringen
    inte konstruktionen.

  301. Det här är Heydar Center
    av ZHA Architects.

  302. Här ser ni en väldigt okomplicerad
    1900-talsbyggnad-

  303. -omsluten
    av en väldigt komplex exteriör.

  304. En diskontinuitet har uppstått-

  305. -mellan hur arkitekter designar med
    digitala verktyg och hur det realiseras.

  306. De här runda, komplexa formerna
    behövde rationaliseras i efterhand-

  307. -för att skapas med verktyg som varit
    sig lika sen industriella revolutionen-

  308. -och som var
    vad som fanns tillgängligt då.

  309. Rationaliseringen blev att man använde
    de tillgängliga resurserna effektivt-

  310. -i förhållande till
    de arkitektoniska formernas överdåd.

  311. De här komplexa, böljande formerna
    och problemen som de illustrerade-

  312. -beskrevs utmärkt av MIT:s
    arkitekturprofessor Skylar Tibbits.

  313. "Arkitekter har förflyttat gränserna
    för massanpassade komplexiteter"-

  314. -"och producerat
    tusentals unika komponenter"-

  315. -"som kräver timmar, dagar, månader
    eller år av manuell konstruktion."

  316. "Den energi och arbetstid som krävs har
    dock över lag inte tagits i beaktande."

  317. "De hyllas
    med imponerande simuleringar"-

  318. -"fina produktbeskrivningar,
    videor med CNC-maskiner"-

  319. -"och vackra foton
    som döljer monteringsproblemet."

  320. Därför får vi en diskontinuitet
    mellan hur arkitekter designar-

  321. -och hur sakerna realiseras.

  322. Långt ner i hierarkin fanns kritiskt
    tänkande kring arkitekturens element.

  323. Arkitekturens ben.

  324. Vad de består av, geometri, tektonik,
    hur de bör tillverkas-

  325. -och hur deras förhållande till miljön
    bör se ut vad gäller resursanvändning.

  326. Reduceringen av arkitektur till
    en ideologi där kapital har ikonstatus-

  327. -innebär att det som nu sågs
    som digital arkitektur-

  328. -blev beroende av sin förmåga
    att vara ett redskap för kapitalet.

  329. Jag menar att BIM bidrog till det här.

  330. Vid produktleverans är det i princip
    ett system för resurshantering.

  331. Det reducerar arkitektoniska metoder
    till kapital.

  332. Trots den snabba digitaliseringen
    inom nästan alla andra branscher-

  333. -har våra byggda miljöer
    knappt påverkats.

  334. Det blir tydligt
    när man tittar på produktionsnivåer.

  335. Det här är från 1994, men produktions-
    nivåerna från 1900-talets andra hälft-

  336. -visar att värdeökningen per arbetare
    har stått stilla sen andra världskriget.

  337. Det blir än mer uppenbart i McKenzie-
    institutets digitaliseringsindex.

  338. Byggbranschen ligger näst sist-

  339. -tillsammans med det västerländska
    jordbruk, som är väldigt automatiserat.

  340. Man ligger bara ovanför jakt.

  341. Byggbranschen är alltså i princip
    lika digitaliserad som jaktbranschen.

  342. Först nu börjar man avsätta resurser
    för att automatisera byggbranschen-

  343. -men det finns ett problem här också.

  344. Innovationer inom arkitektur
    och konstruktion-

  345. -kräver en kritisk omvärdering
    av arkitekturkulturen.

  346. Nick Srnicek förklarar det väldigt bra
    i sin bok "Platform Capitalism".

  347. "Fenomen som framstår
    som radikala nyheter"-

  348. -"är historiskt sett
    fortsättningar på andra saker."

  349. I mitt arbete försöker jag hela tiden
    bli medveten om-

  350. -vilka verktyg och tekniker
    som är fortsättningar på annat.

  351. Nu - inte i ett historiskt perspektiv.

  352. Det här är viktigt, för
    dagens investeringar i byggda miljöer-

  353. -kommer mer från tech-
    och fastighetsbolag än från staten.

  354. Företag för kollektiv är nu Londons
    största innehavare av kontorsbyggnader.

  355. Andra plattformar
    har blivit fastighetsutvecklare.

  356. T. F. Tierney har skrivit om
    Google Sidewalk Lab i Torontos skifte-

  357. -från att se invånaren som invånare
    till att se invånaren som konsument.

  358. Det är uppenbart att vi, om vi inte
    snabbt erbjuder alternativa lösningar-

  359. -tar en stor kollektiv risk.

  360. Steg mot en automatisering av arbete,
    design och konstruktion-

  361. -tenderar att tas
    utifrån ett revivalistiskt perspektiv.

  362. Mänskligt arbete ersätts alltså ofta
    av automatisering av enstaka uppgifter.

  363. Med automatisering
    menar jag alltså robotar.

  364. Ett exempel på det här,
    och på Srniceks kontinuitet-

  365. -är murarroboten SAM,
    lanserad av Construction Robotics 2016.

  366. Här ser ni hur murarroboten SAM
    staplar tegelstenar.

  367. Bakom honom
    är den manuella arbetaren-

  368. -som nu är reducerad till nån
    som tar bort överflödigt murbruk.

  369. Det här skiljer sig inte-

  370. -från framtidsvisioner om robotar
    från 1900-talets början-

  371. -som vykortet här från Villemardserien
    "The Year 2000" från 1910.

  372. Här utför robotar enskilda uppgifter
    i stället för arbetare.

  373. Det är otroligt märkligt
    att vår värld har förändrats-

  374. -men att våra visioner
    för byggda miljöer inte har det.

  375. Aversionen mot risktagande
    inom arkitekturproduktion är så stor-

  376. -att den nästan helt
    sätter stopp för innovationer-

  377. -alltså allt bortom det jag kallar
    arbetskraftsersättare, som den där.

  378. Tekniken... Den här ska spelas upp.

  379. Den spelas inte upp.

  380. Så ja.

  381. Det här är ett autonomt
    konstruktionsfordon av Built Robotics.

  382. Så ja.

  383. Den här flickan tittar på fordonet
    och äter lunch med sin pappa.

  384. Den här tekniken är väldigt lockande-

  385. -och bra på att distrahera oss
    från det vi borde bry oss om.

  386. Vi distraheras från större frågor-

  387. -som när alla varianter av böljande
    former fick arkitekter att missa-

  388. -att de var nästan omöjliga att
    realisera utan extremt dyra processer-

  389. -med långa produktionskedjor.

  390. När vi försöker skapa kortare
    produktionskedjor med automatisering-

  391. -gör företag ofta på samma sätt
    som man gjorde under 1900-talet.

  392. Förbyggda, massproducerade element
    som monteras till standardiserade hus-

  393. -har funnits sen efterkrigstiden
    i Levittown i USA.

  394. Man ser knappt nån skillnad på den här
    byggplatsen i Kalifornien och den här.

  395. Projekten är nästan identiska.

  396. De är också väldigt lika Sovjets
    berömda betongpaneler för bostadshus.

  397. Nutida visioner, som fab lab-modellen,
    jobbar med decentraliserad produktion.

  398. Även de realiseras dock ofta-

  399. -i projekt som är engångsföreteelser
    som inte går att skala upp.

  400. Inom politiken
    har den digitala arkitekturen-

  401. -libertarianska politiker
    som sina synligaste förespråkare.

  402. Från att använda slavarbete till
    att förstöra allmännyttiga bostäder.

  403. Båda de sakerna
    har vidmakthållits av Zaha Hadid-

  404. -och hennes högra hand
    Patrik Schumacher.

  405. Det här står, som ni nog kan tänka er-

  406. -i skarp kontrast
    till mig och många av mina kollegor.

  407. Många av oss växte upp
    i en digitalt kompetent generation-

  408. -men även under antropocen.

  409. Vi insåg att vi var en del
    av en större ekologi-

  410. -med både naturliga
    och konstgjorda inslag.

  411. I stället för den mer homogena,
    skiktade, segregerade, orättvisa värld-

  412. -som de här processerna skapar
    och främjar-

  413. -bör arkitekturen sträva efter processer
    med digitalisering och automatisering-

  414. -som kan möjliggöra metoder som
    leder till rättvisa och heterogenitet.

  415. Här kommer "diskret" in i bilden.

  416. Den här videon är faktiskt äkta.

  417. Det är en video från Ocados
    helt automatiserade lager i Hampshire.

  418. Det är ett fascinerande exempel.

  419. Det brann tyvärr ner nyligen, så det
    var tur att det inte var människor där.

  420. Man tände bara lamporna för videon -
    annars är det mörkt.

  421. Bilden här... För att förklara "diskret"
    måste jag backa i tiden.

  422. Den här bilden har ni redan sett.
    Nej, förresten, det har ni inte.

  423. Det är en bild från 1914
    av Maison Dom-Ino-

  424. -av den fransk-schweiziska arkitekten
    Le Corbusier.

  425. Projektet förändrade produktionen
    av byggda miljöer under efterkrigstiden.

  426. Det är nu den vanligaste typologin,
    särskilt för bostäder.

  427. Den massproducerades i olika skala -
    från enfamiljshus till bostadskomplex.

  428. Typologin var väldigt flexibel
    för sin tid.

  429. Den användes efter kriget i Europa
    och kopierades även i resten av världen.

  430. Jag kan slå vad om att det här
    känns bekant för många av er.

  431. Det här är i Stockholm.

  432. Jag vill dock påstå att den är oerhört
    otillräcklig som typologi i nuläget.

  433. Familjestrukturer och arbetsmönster
    har förändrats.

  434. Vår miljö förändras snabbt.

  435. Vi behöver arkitektur som kan svara
    mot de här förändringarna-

  436. -som kan omdefinieras på nya sätt och
    är flexibel inför föränderliga behov.

  437. Tiden är avgörande
    för de byggda miljöerna.

  438. Den här typologin är även resursintensiv
    vad gäller material och energi.

  439. En studie i Kina visade att betong
    som används till den här typologin-

  440. -släpper ut över 45 % av
    alla koldioxidutsläpp från byggmaterial-

  441. -och står för över 35 % av energi-
    förbrukningen för alla byggmaterial.

  442. Vi måste komma på hur en mindre
    resursintensiv arkitektur kan se ut.

  443. Byggnader måste vara mer flexibla för
    att möta vår tids föränderliga behov.

  444. De ska vara mer motståndskraftiga och
    samtidigt släppa ut mindre koldioxid.

  445. Digital teknik för massanpassning-

  446. -gör att vi inte behöver se utrymmen
    som fixerade element för föremål.

  447. Man kan utgå mer
    från användarnas behov-

  448. -när utrymmen produceras,
    formas och används.

  449. Det här sträcker sig långt bortom
    tidigare tekniker för anpassning-

  450. -som ofta innebar såna här produkter-

  451. -som fokuserar på estetik och utseende
    snarare än funktion.

  452. Med diskret tänkande kan vi lämna
    tidigare generationers rationaliserande-

  453. -och låta de arkitektoniska element vi
    designar överge 1900-talets traditioner.

  454. Vi kan vi se arkitektur mer
    som del-till-helhet-förhållanden-

  455. -än helhet-till-del-förhållanden.
    Jag ska snart förklara vad jag menar.

  456. En snabbt växande grupp arkitekter,
    som inkluderar mig-

  457. -tror att framtidens digitala arkitektur
    är diskret.

  458. Det gör vi då vi menar att arkitektur
    hittills aldrig har varit digital.

  459. I en diskret modell kan vi ta arkitektur
    som var digital - den andra linjen-

  460. -och se arkitektur som bestående
    av digital data - ettor och nollor.

  461. Min kollega Gilles Retsin
    har gjort diagrammet.

  462. Diskret arkitektur betonar
    del-till-helhet-förhållanden-

  463. -och använder färre element
    som möjliggör ett stort antal resultat.

  464. Sånt här gör jag med mina studenter.

  465. Det här gör att arkitekturen kan bli
    mer öppen, skalbar och mångsidig.

  466. Den blir ett ramverk
    som kan ha specificitet inbäddat-

  467. -genom hur den används och
    produceras snarare än genom estetik.

  468. Idén om det diskreta har uppstått
    ur forskning om digitala material.

  469. Jag pratar om diskrethet utifrån det,
    men andra studerar mereologi-

  470. -läran om del-till-helhet-förhållanden
    inom filosofi och matematik.

  471. Man började studera digitala material på
    t.ex. Centre for Bits and Atoms vid MIT.

  472. En enkel beskrivning
    av digitala material-

  473. -är att de har egenskaper
    som påminner om lego.

  474. Vid CBA har man definierat
    digitala material-

  475. -som "en diskret uppsättning delar"-

  476. -"ihopsatta i en diskret uppsättning
    förhållanden och positioner."

  477. Det gör att arkitekturen kan användas
    på nytt i stället för att bara kasseras.

  478. Diskrethet gör att byggelement-

  479. -kan kontextualiseras - sättas ihop,
    dekontextualiseras - plockas isär-

  480. -och rekontextualiseras -
    sättas ihop på olika sätt.

  481. Här är ett projekt som
    en av mina studenter gjorde 2017.

  482. Han gjorde ett byggelement som kunde
    göra allt som Maison Dom-Ino gjorde-

  483. -men med en mycket
    mindre resursintensiv produktion.

  484. Tanken med det diskreta är att en
    uppsättning självliknande byggelement-

  485. -kan användas till olika funktioner
    utifrån olika behov.

  486. Här ser vi hur en del
    gjord av ett mer hållbart material-

  487. -kan kombineras på olika sätt för att
    skapa en mängd olika byggelement.

  488. Den här synen på arkitektur
    är ett resultat av en objektivitetskris-

  489. -som min kollega Daniel Köhler
    har beskrivit det.

  490. Krisen handlar även
    om arkitektonisk syntax.

  491. Vi har insett att språket vi använder
    för att designa-

  492. -är otillräckligt
    i vår sociopolitiska omgivning.

  493. Den digitala arkitekturen behöver
    en ny antologi över byggda utrymmen.

  494. En som tillåter en ny, mer objektiv
    förståelse av förhållandet mellan saker.

  495. Förhållandet mellan individer, samhälle
    och natur-

  496. -ska inte kräva, underkastas
    eller avgöra hierarkier mellan grupper.

  497. De ska i stället uppstå över tid-

  498. -genom ackumulation, serialitet
    och omkombination.

  499. Den prototypiska
    och något allmängiltiga naturen-

  500. -hos diskreta tektoniska byggelement
    möjliggör heterogenitet.

  501. Den gör att vår heterogena samtid
    kan påverka hur arkitekturen realiseras.

  502. Här designade min student en diskret
    uppsättning lätta formar av polystyren-

  503. -som snabbt kan användas på platser
    som är oanvända eller underutvecklade-

  504. -till exempel såna
    som markutvecklare lagt beslag på.

  505. Slutanvändarna kan sätta ihop
    komponenterna med varandra-

  506. -och omförhandla levnadsutrymmet
    över tid-

  507. -genom att rotera delarna
    enligt en diskret uppsättning sätt.

  508. Att gjuta gör det mer permanent-

  509. -och gör att man måste tänka på
    byggnadens användning på sikt.

  510. Hur den kan behöva anpassas
    och utökas-

  511. -eller hur den kan utvecklas
    vad gäller hela byggnaden.

  512. Det vi såg med en diskret metod
    var att den här skillnaden-

  513. -mellan hur saker designas och hur de
    realiseras fysiskt blir mycket mindre.

  514. Avståndet blir inte lika stort.

  515. Metoderna för design, tillverkning
    och monteras kan strömlinjeformas mer-

  516. -när en exakt virtuell miljö kan
    återskapa den fysiska miljön i realtid-

  517. -och anpassa sig
    efter föränderliga behov.

  518. Arkitektens roll handlar då mer
    om produktionens ramverk än om form.

  519. Den slutgiltiga form
    som en byggnad kan få eller inte få.

  520. I det här ramverket kan vi påverka-

  521. -det övergripande ekonomiska, sociala
    och tekniska ramverk-

  522. -där arkitektur produceras.

  523. Vi får ett skifte från en konsument-
    modell till den prosumentmodell-

  524. -för alla involverade i ett projekt -
    inte bara arkitekter och utvecklare.

  525. Det här är i grunden ingen ny idé.

  526. Diskrethet har varit aktuellt
    på många sätt länge.

  527. I mitten av 1900-talet experimenterade
    Jean Prouvé med Maison Tropicale-

  528. -som var väldigt kolonialistiskt-

  529. -eller Walter Segals metod
    för egenbyggda hus, främst i London.

  530. Flera andra har jobbat med projekt kring
    tektoniska förhållanden mellan delar.

  531. När vi kombinerar såna idéer
    med mer nutida idéer-

  532. -som open source-aktivism, mjukvara
    och mer participatorisk produktion-

  533. -så finns en potential
    för engagemang från slutanvändare.

  534. Man ger dem agens och låter dem delta
    i den arkitektoniska produktionen.

  535. Här är till exempel projektet Bloom
    av min kollega Jose Sanchez-

  536. -som byggdes av Alisa Andrasek.

  537. Det var en uppsättning byggelement
    som allmänheten kunde leka med.

  538. Allmänheten kunde bygga, demontera,
    bråka och glädjas åt sina byggnader.

  539. Det här har lett vidare till många
    projekt av Jose de åtta senaste åren.

  540. Nu är det dags att sammanföra
    det diskreta och automatiseringen.

  541. Automatisering bidrar med en grund-

  542. -där det diskreta kan bidra
    till innovationer inom konstruktion-

  543. -och åtgärda problemet med stagnation
    gällande arkitektoniska metoder-

  544. -samt möjliggöra effektivare modeller-

  545. -för att involvera allmänheten
    i realisationen.

  546. Automatiseringen gör det möjligt
    att kritisera sånt som fab lab-modellen.

  547. Det där ska spelas upp.

  548. Så ja.

  549. Till skillnad från fab labs och den
    makerkultur som är vanlig globalt i dag-

  550. -kan vi med automatisering tänka mer
    radikalt, storskaligt och horisontellt-

  551. -om vad våra miljöer skapas av och hur-

  552. -med ett ramverk som utgår
    från rättvisa, skalbarhet och logistik-

  553. -över hela skalan
    och över olika gemenskaper.

  554. Så kallad folkpolitik, som försöker
    föra ner politiken på en mänsklig nivå-

  555. -med temporal, spatial och konceptuell
    omedelbarhet-

  556. -som Nick Srnicek och Alex Williams
    beskrev det, blir användbart här.

  557. Jag vill dock inte...
    Ett exempel är occupy-rörelsen.

  558. Jag vill dock inte likställa det här
    med nuvarande aktioner kring klimatet.

  559. Extinction Rebellion och skolstrejken
    har potentialen att bli nåt annat-

  560. -med sin breda mobilisering av allas
    medvetenhet om det akuta klimathotet.

  561. I den här modellen är de här två sakerna
    alltså inte folkpolitik.

  562. Automatisering fungerar åt motsatt håll.

  563. Den riktar vår uppmärksamhet
    utåt och uppåt från det lokala-

  564. -i stället för inåt och nedåt mot det
    lokala, temporala eller individuella.

  565. Som en tech-skribent skrev
    har folkpolitiska modeller som fab lab-

  566. -motverkat storskalig infrastruktur
    genom att lokalisera produktionen-

  567. -utan att möjliggöra spridning av
    kunskap från aktiviteterna i nätverket.

  568. Folkpolitik betonar individen,
    det subjektiva-

  569. -och personliga upplevelser
    framför systemförändringar-

  570. -i likhet med hur jag kritiserade äldre
    arkitekturteori i början av föredraget.

  571. Automatiseringen kan göra nåt annat-

  572. -tack vare förmågan att engagera
    stora grupper och lösa komplex logistik.

  573. Dagens automatisering
    sköts förstås främst av privata företag-

  574. -men tänk om det förändrades och vi
    fick en arkitektur för automatisering.

  575. Med vårt arbete på DCL med AUAR,
    akronymen för automatiserad arkitektur-

  576. -vill vi överbrygga gapet mellan hur
    vi lever och hur vi bygger våra miljöer.

  577. Vår forskning kombinerar öppenheten
    i det diskreta-

  578. -med automatiseringens skalbarhet
    och tillgänglighet-

  579. -för att spekulera kring hur vi kan
    frambringa en avskaffning av arbete-

  580. -eller nya ramverk för arbete, som
    fungerar i t.ex. ett post-work-samhälle.

  581. Vi och våra studenter har utvecklat
    flerskaliga produktionskedjor-

  582. -för att automatisera design
    och byggnation-

  583. -som både tar sociala hänsyn
    och är omvälvande.

  584. I våra projekt, där vi i nuläget främst
    utvecklar plattformsbaserade system-

  585. -spelar användarna vi riktar oss till
    en direkt roll i hur deras miljöer blir.

  586. Vi har utvecklat monteringstekniker med
    både industriella och modulära robotar-

  587. -liksom plattformar för logistisk
    samordning av arkitektoniska element.

  588. Projekten fokuserar på det kvalitativa-

  589. -och kvaliteter på framväxt
    inom arkitekturproduktion-

  590. -snarare än det kvantitativa
    och statiska.

  591. Det här väcker frågorna "Varför?"
    och "För vem?"

  592. De besvarades inte
    av tidigare digitala arkitekter-

  593. -som gick i bräschen
    för vårt arkitektoniska projekt.

  594. Ibland är våra svar en aning satiriska-

  595. -i form av bilder som är gjorda
    enligt en särskild estetik.

  596. Det är dock gjort med ett syfte -
    satir är ju en sorts kulturkritik.

  597. Vi bryr oss om design.

  598. Feministkollektivet Laboria Cubonics
    pekar på behovet-

  599. -att använda befintlig teknik
    strategiskt för att omforma världen.

  600. Mitt arbete visar att det här
    inte alls är nån omöjlig utmaning.

  601. Det är inget lösryckt projekt.

  602. Vi har ramverken som behövs.
    De finns och har fått fäste i världen.

  603. Tekniken måste dock kontextualiseras-

  604. -efter hur den kan användas för att
    motarbeta system som gynnar flertalet-

  605. -till fördel för evig tillväxt
    och kapital.

  606. Diskret arkitektur har en emancipatorisk
    potential och förstår att de maktlösa-

  607. -inte kan besegra de starka utan
    en samordning av automatiseringen.

  608. Diskret arkitektur
    försöker ta det första steget-

  609. -för att med hjälp av automatisering
    konfrontera de biaser och privilegier-

  610. -som finns kring byggda miljöer - från
    datan vi använder till hur den används.

  611. Jag hoppas att ni nu ser-

  612. -de sociala, ekonomiska och politiska
    konsekvenserna-

  613. -av hur vi producerar arkitektur.

  614. Vissa antaganden
    som i nuläget tas för givna-

  615. -om socioekonomiska och tekniska
    framsteg kan behöva omkullkastas-

  616. -för att omformulera
    våra städers maktförhållanden.

  617. Det här är en uppmaning till oss
    att vara mer uppmärksamma-

  618. -på hur vi lever
    och engagerar oss i vår byggda miljö-

  619. -och hur det tuktar
    vårt förhållande till den.

  620. Arkitektur är viktigt för alla,
    och vi borde få påverka-

  621. -hur den formges och skapas
    och hur vi lever i den.

  622. Jag hoppas att diskret automatisering
    kan hjälpa oss dit.

  623. Tack.

  624. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Diskret automatisering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Teknik > Byggnadsteknik
Ämnesord:
Arkitektur, Automatisering, Byggnadsindustri, Byggnadsproduktion, Byggnadsteknik, Digitalteknik, Maskinteknik, Teknik, Teknisk hygien
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - The Conference 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Internets banbrytande mormödrar

Utvecklingen av datorer och internet har haft kvinnliga förtrupper som blivit raderade. Författaren och musikern Claire L. Evans berättar om några av de kvinnorna och hur framtiden kunde ha sett ut. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Gud i maskinen

Meghan O'Gieblyn berättar hur en modern transhumanism - idén om hur teknik kan förbättra människan - liknar kristna uppståndelseberättelser. Hon jämför kristen diskussion kring andlig utveckling med modern teknologisk singularitet. Inspelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Diskret automatisering

Varför bygger vi hus på liknande sätt som för hundra år sedan? Varför utvecklas mängder av projektledningsprogram när byggindustrin i sin helhet endast är något mer digitaliserad än jordbruk och jakt? Det är några av frågorna som Mollie Claypool tar upp. Inpelat den 27 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Allmän basinkomst - det nya sociala kontraktet

År 2018 avslutades det finska experimentet med grundlön. Maria Mahlo, Demos Helsingfors, hävdar att en universell grundlön är den postindustriella tidens sociala nödvändighet. Dessutom diskuterar hon hur samhället kan tänka om när det gäller hur vi distribuerar tjänster och tillgångar för att skapa mer jämlika samhällen. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Valsystemet som är både spännande och sexigt

Vettig information om valsystem kan vara roliga, spännande och sexiga. Det hävdar komikern Abie Philbin Bowman som förklarar det lite annorlunda irländska valsystemet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det som är bra med nätverkande

Det är lätt att kritisera sociala medier, men vi måste börja tänka på vad som fortsatt är bra att bygga vidare på. Charles Broskoski, medgrundare till Are.na, vill bygga sociala verktyg som får människor att skapa istället för att konsumera. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Twitter designar för bättre kommunikation

Lisa Ding arbetar som produktdesigner på Twitter och berättar hur de vill justera och ändra kommunikationsflödet. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Sociala lösningar för socialt nätverkande

Darius Kazemi, internetkonstnär, uppmanar oss att skapa mindre nätverk. Våra nätverk behöver inte växa, även om plattformsjättarna tycker så. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Varför är det viktigt med reparation och underhåll?

Vi behöver förstå hur tekniken vi använder fungerar. Åtminstone behöver vi kunna få hjälp med att laga den. Laura Houston, forskare på Goldsmiths, presenterar sin forskning om haverier, reparationer, underhåll och varför det är så viktigt. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Det finns inte tid för framtid

E-marknaden Taobao förvandlar den kinesiska landsbygden till en stark motpol och konkurrent till Amazon och andra jättar. En rörelse från landsbygd mot stad, men inte utan konflikter. Xiaowei Wang, creative director på Logic magzine, berättar. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The Conference 2019

Konsten att laga

Vem bestämmer vilken digital information som ska sparas? Paul Soulellis, konstnär och grundare av Library of the printed web, använder publicering som en form av mostånd. Han tar oss med på en resa genom bortkastade dokument, både online och offline. Inspelat den 28 augusti 2019 på Slagthuset MMX, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internetdagarna

Framtidens GPS

Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, berättar hur ditt läge i en GPS inte bara är en punkt på en karta, utan en del i ett helt sammanhang. Men hur representerar man tid i en GPS? Hur fungerar en tredimensionell GPS? Och kan man få en karta över hur det ser ut inomhus?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

De blinda båtbyggarna

Från början var det många som tvivlade. Men Per Karlsson, Sture Johansson och Janne Svensson har lyckats med det till synes omöjliga - tillsammans har de byggt en båt, trots att ingen av dem ser. Inspelat den 4 maj 2019 på Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm. Arrangör: Synskadades riksförbund.