Utbildning
är bland det viktigaste som finns.

Det leder till jobb och möjlighet
till högre utbildning.

Hur har utbildningen sett ut
genom historien?

Vi har sett vad utbildning gjort för
kvinnors ställning och jämställdhet.

Barn i u-länder som får utbildning-

-blir starkare
och mer självständiga individer.

Men hur har utbildning för döva
sett ut genom historien?

Vi måste vara källkritiska
när vi läser om dövas utbildning-

-i de historiska dokumentationer
som finns-

-eftersom de flesta är gjorda
av hörande.

Man har berättat om dövas utbildning
från ett hörande perspektiv.

Om döva berättat samma sak, hade det
kanske blivit en helt annan historia.

Här har vi två hörande män
vars teorier påverkade dövas liv-

-under väldigt lång tid.

Aristoteles var en känd filosof
och vetenskapsman under antiken.

Ungefär år 355 före Kristi födelse-

-kom han, efter att noggrant
ha studerat dövhet och dess orsaker-

-fram till att det fanns ett samband
mellan hörsel och intelligens.

Därför menade han att det inte var
nån idé att ge döva utbildning.

Galenos var en
av antikens främsta läkare.

Han menade att talet var starkt
förknippat med graden av hörsel.

Han menade att döva
inte kunde lära sig att tala.

På den här tiden hölls döva,
som inte kunde tala, utanför-

-medan de som kunde tala
fick vara med i gemenskapen.

Båda filosofernas skrifter spreds,
och var så heliga-

-att man först ungefär år 1500
vågade kritisera deras slutsatser.

Tänk att deras teorier höll
i drygt tusen år-

-och vilken makt de hade
under den här tiden!

Hur kunde det få gå så många år?

Först under 1500-talet gjorde andra
lärda personer studier som visade-

-att Aristoteles och Galenos teorier
inte stämde.

Här har vi Girolamo, en italiensk
uppfinnare, lärare och matematiker.

Han beskrev som
den tidens första psykolog.

Han hade läst en bok från 1515
skriven av den här andra mannen:

Rudolphus, en vetenskapsman
och forskare från Nederländerna.

Han blev senare lärare.

Han undervisade döva barn i att tala,
skriva och läsa.

Han ansåg att döva
kunde lära sig att skriva.

När Girolamo läste detta började han
titta närmare på det som var bevisat:

Att skrivandet var förbundet
med tänkandet och talet.

Han upptäckte att skrivna bokstäver
kunde tillgodogöras utan ljud-

-och drog slutsatsen att döva
kunde lära sig att läsa och skriva-

-utan att behöva kunna tala.

På 1700-talet skedde stora för-
ändringar på många platser i världen.

Tidigare, under medeltiden, var det
kyrkan som bestämde och domderade.

Folket gjorde som kyrkan bestämt.

Men under 1700-talet
gjorde naturvetenskapen framsteg-

-som fick människor på nya tankar.

Man förstod den mänskliga varelsen
bättre-

-och fick tillgång till ny kunskap.

Därför kallas den tiden
"upplysningen".

På den tiden förändrades
synen på döva.

Man ansåg att det var effektivare att
utbilda döva till goda medborgare-

-så de kunde fungera i samhället
och bidra till samhällets utveckling.

Runt 1800-talet grundade de här
tre männen, utan vetskap om varandra-

-dövskolor i var sitt land:

Charles-Michel de l'Épée i Frankrike
stod för teckenmetoden.

Samuel Heinicke i Tyskland
använde talmetoden.

Thomas Braidwood i England
engagerade sig i skrivmetoden.

Det var de l'Épées teckenmetod
och Heinickes talmetod-

-som tillämpades av de flesta.

Metoderna konkurrerade med varandra,
och spreds på var sitt håll.

Den första dövskolan i Sverige
var Manillaskolan.

Ni har säkert hört historien
om hur den kom till många gånger.

Men att skolan bedrev dövundervisning
på riktigt under många, många år-

-är tack vare den här hörande mannen:
Pär Aron Borg-

-i Sverige även kallad
för dövundervisningens fader.

Skolan hade döva lärare som under-
visade med tecken och handalfabetet.

År 1880,
på dövlärarkongressen i Milano-

-diskuterades vilken metod som skulle
användas för att undervisa döva barn.

Talmetoden fick sån genomslagskraft-

-då teckenspråket ansågs primitivt,
vilket drabbade många döva.

Dövundervisningens mörka period på-
gick ända till slutet av 1900-talet-

-men 1981 erkändes teckenspråket
som undervisningsspråk-

-och började användas i skolorna
igen.

Textning: Frida Jorlin
www.btistudios.com