Titta

UR Samtiden - Gather 2019

UR Samtiden - Gather 2019

Om UR Samtiden - Gather 2019

Föreläsningar från Gather 2019 - en konferens om teknikutveckling och samhällsfrågor. Inspelat den 12-13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Till första programmet

UR Samtiden - Gather 2019 : Biohackning vs utrotningDela
  1. Vi lever i utdöendets tidsålder, och den
    syntetiska tidsåldern kan rädda oss.

  2. Det är en tid då de flesta produkter
    inte tillverkas, utan odlas-

  3. -och vi kan lösa världens största
    problem med livets operativsystem.

  4. Det är jätteroligt att vara i Sverige.

  5. Som jag nämnde är jag från Schweiz-

  6. -och på grund av min märkliga brytning
    frågar folk var jag kommer ifrån-

  7. -innan de frågar vad jag heter.

  8. När jag svarar säger de alltid:
    "Jaha, du är från Sverige? Coolt! "

  9. "Nej, Schweiz."
    "Javisst, svensk!"

  10. Så jag ser mig som hedersmedborgare,
    om det går bra.

  11. Låt mig börja med
    en mycket berömd schweizare.

  12. Nån som vi ser
    som oerhört hälsosam och disciplinerad.

  13. Han är intelligent
    och kan alltid sina saker.

  14. Albert Hofmann!

  15. Albert Hofmann är
    en berömd schweizisk kemist.

  16. Det var han som upptäckte
    lysergsyradietylamid-

  17. -med andra ord LSD.

  18. Jag nämner det eftersom jag ska visa
    den magiska kraften hos svampar-

  19. -men kanske inte så
    som de flesta skulle tro.

  20. Som innovatörer måste vi
    flytta fram gränserna-

  21. -för att bygga en bättre värld.

  22. Jag älskar det här citatet av
    cyberpunkförfattaren William Gibson.

  23. "Framtiden är redan här.
    Den är bara inte jämnt fördelad än."

  24. Det stod i hög grad klart för mig-

  25. -när jag växte upp i Schweiz
    med en ensamstående mamma.

  26. Min lilla familj hade det svårt.

  27. Vi hade en pytteliten lägenhet,
    och precis utanför vardagsrummet-

  28. -gick ett järnvägsspår. Min mamma
    var glad ibland och grät ibland-

  29. -och varje gång tåget dundrade förbi
    slöt jag mina ögon-

  30. -och föreställde mig ett rymdskepp som
    skulle ta med oss till en bättre värld.

  31. När jag blev äldre insåg jag att det
    inte är så lätt att bygga ett rymdskepp-

  32. -och kolonisera andra planeter.

  33. Men jag läste en science fiction-roman
    som förändrade mitt liv.

  34. Den hette "Döden från rymden",
    skriven av Michael Crichton.

  35. Vem här gillar "Jurassic Park"?

  36. Många händer. Det var han
    som skrev boken "Jurassic Park".

  37. I "Döden från rymden" kommer
    ett virus från rymden på en meteorit-

  38. -och orsakar förödelse på jorden.

  39. Det visade tydligt hur otroligt
    kraftfull livets genetiska mjukvara är.

  40. Så kom jag in på bioteknik,
    syntetisk biologi och biohackning-

  41. -och jag är glad att få berätta
    om en del av dessa äventyr.

  42. Jag ska inte läsa upp mitt CV,
    men jag har fått resa jorden runt-

  43. -har varit med i ett BBC-program
    om hur tekniken förändrar samhället-

  44. -och arbetat för ett av
    världens största teknikföretag-

  45. -med att utnyttja digital biologi.

  46. Mitt föredrag handlar
    om biohackning kontra utdöende.

  47. Jag vill inleda med en fråga:

  48. Är biohackning verkligen vår superkraft?

  49. Ja.
    Tack så mycket, trevligt att träffas.

  50. Nej, jag har lite mer än så.

  51. Jag vill visa
    vad den syntetiska tidsåldern är.

  52. Vi lever i utdöendets tidsålder, och den
    syntetiska tidsåldern kan rädda oss.

  53. Det är en tid då de flesta produkterna
    inte tillverkas, utan odlas-

  54. -och då vi kan lösa världens största
    problem med livets operativsystem.

  55. Jag börjar alltid så här.
    I dag är biologin lika spännande-

  56. -som datorbranschen var under
    70-talets början, då Apple II kom ut-

  57. -och vi fick de första persondatorerna.

  58. Exakt samma sak händer
    inom biotekniken just nu.

  59. Vi kan designa, testa och bygga-

  60. -artificiella organismer
    och tokiga varelser i molnet-

  61. -för att ha nytta av dem.

  62. Och detta är med teknik
    som finns tillgänglig i dag.

  63. Men innan jag snabbt går igenom
    de biologiska detaljerna-

  64. -vill jag berätta om att vara forskare.
    En del här är kanske forskare-

  65. -men många är det nog inte.

  66. Bioteknik är otroligt svårt,
    och forskningen misslyckas oftast.

  67. Därför krävs det
    stort engagemang och hårt arbete-

  68. -för att lyckas
    med en procent av alla experiment-

  69. -och det är en otrolig känsla.

  70. Jag doktorerade i fyra år
    och levde på existensminimum.

  71. Jag är tacksam för de stipendier som
    gjorde det möjligt, men det var tufft.

  72. Jag var isolerad på olika platser
    och jobbade om nätterna.

  73. Och det ledde inte till nåt genombrott,
    utan snarare ett sammanbrott.

  74. Jag vill nämna
    hur svårt det är att forska-

  75. -för att vi ska förstå värdet
    av de genombrott som ändå sker.

  76. Men nu kommer det roliga. I den
    syntetiska tidsåldern är det möjligt-

  77. -att ta upphittad dna och återskapa
    okända människors ansikten.

  78. Exemplet i mitten heter "Mushtari"-

  79. -och är skapat av Neri Oxman på
    Mediated Matter vid MIT Media Lab.

  80. Det är en symbios av mikrofluidik,
    syntetisk biologi och kroppsnära teknik.

  81. Det är en kroppsnära mikrofluidisk
    fabrik som syntetiserar-

  82. -protein, vitaminer och antibiotika.

  83. I framtiden kan nåt sånt här
    även ladda ens telefon.

  84. Så det är spännande.

  85. Vi har stolar designade av algoritmer
    som utgår från människans skelett.

  86. Det är fascinerande att vi får vara här
    och försöka lösa de här problemen.

  87. Vi är nämligen alla en produkt-

  88. -av en familj genetiska replikatorer...

  89. ...i en obruten serie av celldelningar
    sen 4,5 miljarder år tillbaka.

  90. Det är oerhört fascinerande.

  91. Biologer har blivit
    livets mjukvaruutvecklare.

  92. Jag vill att ni förstår att det är
    en väldigt främmande värld.

  93. De är även astronauter
    och upptäcktsresande-

  94. -som flyttar fram gränserna
    och erövrar okänd mark.

  95. När vi tänker på en fågel som flyger-

  96. -vet vi att den inte hoppar
    eller springer genom luften. Den flyger.

  97. Men dvärgstekeln, den minsta
    bevingade insekten vi känner till-

  98. -den flyger inte längre,
    utan simmar genom luften.

  99. Visst är det konstigt?
    Det är andra lagar som gäller.

  100. Vi har andra märkliga fenomen inom
    biotekniken, som självsammansättning.

  101. Det är som att ha en kopp
    med en 37-gradig soppa-

  102. -och lägga i kretsar, komponenter,
    högtalare och en skärm-

  103. -skaka om, vänta lite
    och få fram en telefon.

  104. Och det sker mutationer, så att
    telefonen blir en bluetooth-högtalare-

  105. -och en surfplatta blir ett tangentbord.
    "Alexa, det här har jag inte beställt!"

  106. Allt detta sker inom biotekniken,
    och takten ökar exponentiellt.

  107. Det kan man se på de här siffrorna.

  108. Det kostade 2,7 miljarder dollar-

  109. -att sekvensera det mänskliga genomets
    tre miljarder baspar för första gången-

  110. -och det tog femton år.
    Det var ett jättelikt arbete.

  111. I dag kan vi göra det för tusen dollar
    på mindre än två dagar. Det är otroligt.

  112. Här ser man det också.
    Att läsa och skriva dna-

  113. -har en utvecklingstakt som är
    tre gånger så snabb som Moores lag.

  114. Bill Gates har sagt att han i dag
    skulle ha hackat biologi, inte datorer.

  115. En annan parallell:

  116. Så här stor var den första
    maskinen för genomsekvensering.

  117. Man sekvenserade genomet
    från en bakteriofag-

  118. -ett virus som angriper bakterier.
    Detta var i slutet på 70-talet.

  119. Det var som de första datorerna-

  120. -jättelika maskiner som bara
    stora institutioner hade råd med.

  121. I dag ser det helt annorlunda ut.
    Vi har handhållna genomsekvenserare.

  122. Här har Kate Rubin precis sekvenserat
    en organism och ser glad ut.

  123. Hon är nämligen astronaut-

  124. -och sekvenserade organismen
    på den internationella rymdstationen.

  125. Utvecklingen liknar alltså
    den som skedde med datorer.

  126. Det finns till och med CRISPR-satser
    som man kan beställa på nätet-

  127. -för att utföra CRISPR-experiment
    i köket, sovrummet eller var man vill.

  128. Jag ska visa ett klipp.

  129. Som syntetbiolog vid Nasa
    har jag ofta arbetat på egen hand.

  130. Som ensam forskare finns det
    en gräns för vad jag kan åstadkomma.

  131. Jag började tänka att kanske kan
    antalet forskare i världen fördubblas-

  132. -och mitt labb på Nasa
    finnas på ett köksbord.

  133. Jag har tagit fram
    anvisningar och satser-

  134. -för att folk ska kunna göra experiment
    med teknik som CRISPR i hemmet.

  135. Vi erbjuder två olika CRISPR-satser:

  136. En för
    prokaryotiska system som bakterier-

  137. -och en annan
    för eukaryotiska system som jäst.

  138. En sats innehåller allt som krävs
    för att utföra spjutspetsexperiment-

  139. -och anvisningar
    i form av text och videoklipp.

  140. STEG 7: DRICK WHISKY
    OCH HOPPAS DIN PCR FUNKAR

  141. Då blir frågan: Vad tänker du bygga
    med den genetiska mjukvaran?

  142. Det här är tävlingen IGEM-

  143. -en internationell tävling
    för genetiskt byggda maskiner.

  144. Jag deltog i den när jag var omkring
    tjugo, alltså för ungefär två år sen...

  145. Det är otroligt,
    för det är inte längre bara en tävling-

  146. -utan en jättelik rörelse
    som har vuxit exponentiellt.

  147. Jag träffade nyligen grundaren,
    Randy Rettberg, i Paris.

  148. Det här är inte forskare
    med långa utbildningar-

  149. -utan high school-elever och studenter
    som hackar livets mjukvara-

  150. -med begränsad tid och budget.

  151. En annan intressant sak händer också.
    Biohackning växer exponentiellt-

  152. -och dessutom
    strålar biologin och tekniken samman.

  153. Det här är bara ett bildkoncept som
    jag gillade från Beirut Design Week.

  154. Det är ingen fungerande produkt
    som går att köpa.

  155. Det är bara en idé-

  156. -om en apparat som heter "Ät dig själv"-

  157. -och utvinner ätbar svamp från ens hud.
    Det illustrerar sammansmältningen.

  158. Ett exempel som jag älskar är en av den
    syntetiska biologins stora framgångar-

  159. -nämligen Ginkgo Bioworks.
    Jag är inte knuten till dem-

  160. -men när jag var student pratade jag
    kort med en av grundarna, Reshma-

  161. -och jag följde deras utveckling
    efter det.

  162. De är en organismfabrik.
    De är biologins Apple.

  163. I stället för att designa
    nya gränssnitt och smarta apparater-

  164. -skapar de organismer.

  165. De samarbetar till exempel
    med Robertet-

  166. -som tillverkar smaker och dofter.

  167. De har återskapat-

  168. -doften hos en utdöd ros
    ur den genetiska koden.

  169. De tog signalvägen, vilket krävde en
    del forskning, och lade in den i jäst.

  170. Så nu luktar jästen som rosor.

  171. Nyligen fick jag känna doften-

  172. -av en hawaiiansk hibiskus
    som dog ut 1912.

  173. Det var på en utställning på Barbican.
    Doften var kanske inte så fantastisk-

  174. -men det är tanken på att den var utdöd
    och vi ändå kan lukta på den.

  175. I framtiden på flygplatser...
    Jag vet inte hur många som flugit hit-

  176. -men det finns alltid taxfreebutiker,
    och i framtidens parfymavdelningar-

  177. -kanske det kommer att finnas
    doft av T. rex, eoraptor, megadolon-

  178. -eller jag vet inte vad.
    Det är intressant att tänka på.

  179. Nu vill jag berätta om
    hur jag blev cyborg.

  180. Jag vet att Sverige har den största
    koncentrationen av cyborger-

  181. -så jag vill kolla:
    Vilka i publiken är cyborger?

  182. Där borta, här och här.
    Där borta, jättebra.

  183. Har ni NFC-chip?

  184. Ja, jättebra. Så fem, sex personer
    vet vad jag pratar om-

  185. -och ni andra kan få titta här:

  186. Och om ni är känsliga bör ni titta bort.

  187. Jag vill inte att det blir obehagligt,
    och det handlar om hackning.

  188. Patrick Kramer från Digiwell
    och Elsa Sotiriadis från Pioneers:

  189. -Välkomna upp på scen!
    -Våra modiga frivilliga!

  190. Ge mig en high five också!
    Hej, Patrick.

  191. Vi ska implantera ett chip live på scen.

  192. Elsa ställer upp frivilligt,
    och jag ska utföra ingreppet nu.

  193. -En applåd för vår tappra frivilliga!
    -En stor applåd för Elsa.

  194. Det är otroligt modigt.

  195. -Fantastiskt!
    -Är den...?

  196. Jag tror vi är färdiga.
    Du har precis blivit en cyborg.

  197. Herrejävlar!

  198. Mina damer och herrar, eller jag
    bör kanske säga "Kära människor"?

  199. Tack. Jag håller upp den mot kameran.

  200. Den är kvar vid Pioneers...

  201. Okej, det händer nånting.

  202. Det har...redan lyckats!

  203. Hände nåt på Pioneers Twitter?

  204. Det bör nu vara... Den andra telefonen.

  205. -Okej...
    -Funkade det?

  206. -Ja! Det var väl det som du ville?
    -Ja, det var det.

  207. -Har din hand precis twittrat?
    -Ja.

  208. Tack.

  209. Tack så mycket. Tweeten ser ut så här:

  210. Poängen med det här är
    att jag vill visa-

  211. -att science fiction
    håller på att bli verklighet.

  212. Några här i publiken är redan cyborger.

  213. Förhoppningsvis hann ni se
    min kompis Hannes föredrag i går-

  214. -om etiken kring tekniska förbättringar
    av människor.

  215. X PRIZE Foundation har varje år
    ett antal utmaningar-

  216. -som ser ut som science fiction.

  217. Nyligen handlade utmaningen
    om "tricordern" från Star Trek.

  218. Om ni inte kan er Star Trek-

  219. -så är det en handhållen apparat som
    ger omedelbara sjukdomsdiagnoser.

  220. Man skulle alltså göra
    en verklig tricorder.

  221. Det är inte enkelt. Den måste vara
    lätt nog för att bära med sig.

  222. Lekmän måste kunna använda den,
    inte bara läkare.

  223. Den ska mäta fem vitalparametrar och
    kunna upptäcka tretton sjukdomsstadier.

  224. Det låter omöjligt,
    men en vinnare utsågs faktiskt.

  225. Basil Leaf Technologies gjorde
    en verklig tricorder.

  226. Det är två bröder, en kliniker
    och en mjukvaruutvecklare.

  227. De pressade in
    klinisk forskning, sensorer-

  228. -signalbehandling och bildigenkänning
    i en liten handhållen apparat-

  229. -som kan upptäcka
    34 olika sjukdomstillstånd-

  230. -däribland allvarliga sjukdomar
    som diabetes och lunginflammation.

  231. En fantastisk bedrift.

  232. Det här har vi alla sett.

  233. Det här är den mest berömda...

  234. Detta är scenen som vi minns
    från "Minority Report".

  235. Han styr datorn och olika enheter
    med hjälp av multigester.

  236. Efter att filmen kom ut-

  237. -har många designer gett den äran
    för över hundra patent-

  238. -som uttryckligen bygger på
    teknik som visas i filmen.

  239. Där finns sånt som förarlösa bilar,
    röststyrda hem-

  240. -personaliserade annonser
    som försöker sälja saker till en.

  241. Precis som i det verkliga livet i dag.

  242. En annan sak, också av Philip K. Dick-

  243. -är från "Androidens drömmar",
    alltså "Bladerunner"-

  244. -men det var inte med i filmen,
    oavsett version.

  245. Penfield Mood Organ
    är en viktig manick-

  246. -som folk har med sig.

  247. Med den kan man anpassa sitt humör.

  248. Om man är lite nere kan man använda
    humörorganet för att bli glad igen.

  249. Ett forskarlag finansierat av DARPA-

  250. -har gjort ett verkligt humörorgan.

  251. Den använder sig av djup
    hjärnstimulering.

  252. En protes skickar mikroelchocker
    genom hjärnan-

  253. -för chockera en
    till ett lyckotillstånd.

  254. Den använder analys av ens hjärnvågor-

  255. -och det sker automatiskt för att
    behandla psykisk sjukdom, depression-

  256. -eller epilepsi.

  257. Det låter som om det kan hjälpa
    veteraner och folk som lider...

  258. Jag lider av ångest ibland
    - som just nu! Nej, ingen fara.

  259. Men tänk på det.

  260. Man har
    ett algoritmdrivet implantat i hjärnan-

  261. -som gör det möjligt att
    kontrollera humöret på teknisk väg.

  262. Vill man ha det?

  263. Det väcker en massa
    mycket problematiska frågor.

  264. I framtiden stiger man kanske in
    i sitt smarthem-

  265. -och så har
    ens smartkyl låst en ute ur köket-

  266. -för att ens sjukförsäkring tycker
    att man bör banta.

  267. Det är ingen avlägsen framtid.

  268. Ett annat exempel:
    Det här är en dödsmask-

  269. -som liknar nåt ur "Alien".

  270. Och jag undrar fortfarande: Vi har
    den stenhårda kvinnan Ellen Ripley-

  271. -syradrypande rymdvarelser,
    medvetna androider-

  272. -och av nån anledning en katt på
    ett rymdskepp! Jag kan inte släppa det.

  273. Kanske ska den ge känslomässigt stöd
    när man har att göra med aliens.

  274. Men dödsmasken är intressant.

  275. Låt oss ta mänskliga upplevelser
    som sorg, saknad, kärlek och närhet.

  276. Vi tänker på teknik
    om vi ska plocka ut en individs data-

  277. -för att omvandla eller bevara dem
    på nåt vis.

  278. Att ladda upp hjärnan
    till molnet eller kryonik.

  279. Barbara Streisand har faktiskt klonat
    sin hund - två gånger.

  280. Det var så tufft att förlora den.

  281. Våra husdjur och våra nära och kära
    betyder mycket för oss.

  282. Och dödsmasken är en kombination-

  283. -av algoritmer för 3D-skanning
    och bakterier som producerar pigment.

  284. Den fångar och bevarar det sista
    andetaget hos ens nära och kära.

  285. Det är skrämmande och vackert-

  286. -och väcker också många frågor.

  287. Jag nämnde kort personlig genomik.

  288. Snart kan ett genom sekvenseras
    för hundra dollar.

  289. Alla kommer att kunna få information
    om sig själva, hitta sina förfäder...

  290. Spoiler - vi är alla nära släkt!

  291. Det har förekommit
    helt otroliga tv-program-

  292. -där riktiga rasister, helt enkelt,
    var med i programmet-

  293. -och trodde sig var "etniskt rena"
    och så vidare, hemska saker.

  294. Sen gjorde de ett dna-test och såg
    att de var till 20 procent pakistanier-

  295. -och sen hade lite ryska anor,
    lite amerikanska och lite afrikanska.

  296. Vi är alla släkt med varandra-

  297. -men det hade man inte kunnat veta
    utan att avkoda det mänskliga genomet-

  298. -och sin egen, personliga blåkopia.

  299. Det väcker frågor om att alltmer
    bli en kropp och ett stycke kod-

  300. -sin personliga kod.

  301. Om man gör
    en personlig genomanalys...

  302. Vem har förresten gjort det?

  303. Inte många, bara några få.

  304. Skulle ni oroa er över
    vart era uppgifter tar vägen?

  305. Ger de uppgifterna
    till mitt sjukförsäkringsbolag?

  306. Måste jag betala skyhöga premier?

  307. Får arbetsgivare ta del av dem?

  308. Kommer ens öde och de roller
    man får lov att inneha bestämmas-

  309. -av egenskaper i genomet?

  310. Eller vill man donera sitt genom, så
    att vi kan träna medicinska algoritmer-

  311. -att ta fram botemedel
    mot ärftliga sjukdomar.

  312. Det finns inga enkla svar,
    och en viktig faktor är tillit.

  313. En annan fråga gäller
    elefanten i rummet:

  314. CRISPR och skräddarsydda barn.

  315. Hur långt skulle man gå
    om man kunde köpa-

  316. -ett supersmart och sunt barn?

  317. Eller hur långt skulle man gå
    om man visste-

  318. -att ens ofödda barn hade
    en obotlig genetisk sjukdom?

  319. En sällsynt sjukdom, som det saknas
    botemedel mot och inte forskas om.

  320. Hur långt skulle man gå om
    man kunde reparera felet i koden?

  321. Vi befinner oss
    vid en spännande tidpunkt-

  322. -med jättelika frågor.

  323. Därför kan spekulativ design hjälpa
    oss att navigera i dessa nya områden.

  324. Spekulativ design...

  325. Hur många här är designer?
    Det var en hel del.

  326. Så ni designar produkter, appar,
    tjänster eller användarupplevelser.

  327. Syftet med spekulativ design är
    att tänja på gränserna-

  328. -och rikta in sig på
    de största samhällsfrågorna.

  329. Och vi behöver spekulativ design
    eftersom vi behöver empati-

  330. -för att vi måste designa
    ansvarsfull teknik.

  331. Att titta på science fiction
    och berättelser är verkningsfullt-

  332. -eftersom vi tänker i narrativ,
    vilket väcker empati-

  333. -och empati ger den bästa designen.

  334. Det andra skälet är att vi
    inte längre bara behöver innovation.

  335. Vi behöver disruption.

  336. En av mina favoritcitat är det här:

  337. "Jag tror att 2000-talets
    största innovationer kommer att ske"-

  338. -"i skärningspunkten
    mellan teknik och biologi."

  339. Det är lätt att förstå varför.

  340. Det här är vår värld.
    Ni vet alla att klimathotet är verkligt.

  341. Det här är bara några saker
    från senare tid. Amazonas brinner.

  342. Vi har den teknik som krävs för att föda
    världen utan att bränna ner Amazonas.

  343. En jättelik shelfis-

  344. -i Antarktis kallaste område
    smälter oåterkalleligt-

  345. -och isberg stora som små länder
    bryts loss.

  346. Vi drunknar i plast och så vidare.

  347. Så vi behöver disruption
    och inte bara innovation.

  348. Så jag vill nu...

  349. Vi har förstått varför biohackning
    är så kraftfullt-

  350. -varför det är en ny digitalisering,
    att vi kan programmera om livet-

  351. -för att kunna leva sundare,
    och nu ska vi titta på världen.

  352. Om vi vill lösa antropocens problem
    behöver vi bara tänka på två siffror:

  353. Fyra grader.
    Det här nämner jag bara kort-

  354. -och sen ska jag visa några
    biotekniska produkter och lösningar.

  355. Fyra graders uppvärmning
    låter inte som mycket.

  356. Vädret varierar mer än så.

  357. Men vi talar om
    genomsnittliga globala temperaturer.

  358. Föreställ er hur världen såg ut
    när det var fyra grader kallare.

  359. Hur föreställer ni er det?
    Inte så annorlunda? Lite annorlunda?

  360. Det fanns en tid i jordens historia
    som hette istiden.

  361. Kanadas prärier var täckta
    av ett kilometertjockt istäcke.

  362. Det var helt annorlunda,
    och därför är fyra grader så allvarligt.

  363. Vi håller på att värma upp jordklotet
    med fyra grader.

  364. Det andra är...

  365. Vi ser rubriker
    om att insektsekosystem kollapsar-

  366. -och att alla grodor dör, och detta är
    som kanariefågeln i kolgruvan.

  367. De är så känsliga
    för temperaturförändringar-

  368. -och förlorade habitat. Vi har utrotat
    60 procent av alla arter.

  369. Vad känner ni när ni hör det?
    Ilska, eller hur? Sorg?

  370. Vi går i sömnen
    mot det sjätte massutdöendet.

  371. Vi behöver lösningar,
    men det finns hopp.

  372. Jag blev fascinerad
    av den här tekniken och av framtiden-

  373. -eftersom det ger mig så mycket hopp.

  374. Det mest kraftfulla, äldsta och mest
    komplexa universella designspråk-

  375. -som ni nog inte har hört talas om,
    det heter biomimetik.

  376. Här utnyttjar man bokstavligen
    kraften hos naturens blåkopior-

  377. -som har utvecklats under miljarder år,
    för att undersöka frågor om bra design-

  378. -energieffektivitet
    och hur vi kan använda resurser.

  379. Det är ett globalt nätverk
    av molekylära transaktioner.

  380. Så kraftfull är biologin.

  381. Och vi måste titta på biotillverkning
    för att ta itu med klimathotet.

  382. Nyckeln är
    att bygga klimatresilienta städer.

  383. Över 66 procent av mänskligheten
    kommer att bo i städer 2050-

  384. -enligt World Economic Forum.

  385. Ni som jobbar med stadsplanering
    känner kanske igen det här.

  386. Det är en bild
    från en designateljé i Rotterdam-

  387. -och den heter
    "Rotterdams metabolism".

  388. Städer är bokstavligen organismer.

  389. I Sverige är ni jättebra
    på att samla in avfall-

  390. -och använda det
    för att driva hem och bussar-

  391. -och främja det här kretsloppet.
    Och där är städer viktiga.

  392. Men det krävs bättre matförsörjning,
    renhållning och elförsörjning.

  393. Bara den cirkulära ekonomin är
    en möjlighet värd 1,8 biljoner dollar-

  394. -till 2030 bara i Europa-

  395. -när vi tittar på den linjära ekonomin
    och börjar göra det till ett kretslopp.

  396. Nu ska jag visa några produktexempel
    på vad vi kan göra med bioteknik.

  397. Vem här skulle dricka kaffe
    som var fermenterat av mikrober?

  398. Okej, några stycken.

  399. Skulle ni dricka hälsodrycker
    gjorda på alger?

  400. Fler händer? Så ni tycker om alger?

  401. Men vi har också kycklingfri kyckling,
    äggfri äggvita-

  402. -och räkfria räkor,
    skaldjursfria skaldjur-

  403. -och vi har självlysande CRISPR-öl,
    som man kan göra på sin köksbänk-

  404. -med CRISPR-setet
    som jag visade tidigare.

  405. Vi har också nya förpackningar
    för att lösa plastföroreningskrisen.

  406. Skipping Rocks Lab har tagit fram
    ett algbaserat membran-

  407. -för att skapa
    de här "vattenklumparna".

  408. De delades ut vid London Marathon,
    som har många tusentals deltagare.

  409. När man springer har de
    en skål med vattenklumpar-

  410. -som man tar och äter.

  411. Vi har skor gjorda av alger.

  412. Man kan använda dem tills man tröttnar
    och sen slänga dem i trädgården-

  413. -där de bryts ner med tiden.

  414. Eller en slips av genmodifierat
    spindelsilke odlat i en bioreaktor.

  415. Jag fick träffa Dan från Bolt Threads
    vid samma evenemang i Paris.

  416. De har flera samarbeten
    med klädmärket Stella McCartney-

  417. -som arbetar mycket
    med etiskt mode och veganskt läder.

  418. Och vi har biologiska pixlar.

  419. De utvinns ur maneter,
    och man kan spela Tetris med dem.

  420. Så här ser det ut...

  421. Man kan spela bio-Tetris.
    Och här har vi Mushlume.

  422. Jag lovade att visa magiska svampar.
    Det här är en lampa som man kan odla-

  423. Den bygger på mycel,
    alltså svamparnas rötter.

  424. Odla din egen lampa.

  425. Kommer ni ihåg den här bilden
    från i början?

  426. Det här är petriskålar
    med mykoplasmabakterier.

  427. Det är mikrober som lever i jord.

  428. Det här är Jake och Dakota
    i labbet där jag arbetade.

  429. Inom teknikbranschen
    bryter vi data och bitcoins.

  430. Och inom biotekniken bryter vi mikrober,
    vilket de gör här.

  431. De har utvecklat en mikrobutvinnare-

  432. -som skannar mikrobernas genom-

  433. -för att lägga in dem
    i antibiotikafabriker.

  434. Det rosa på den här bilden är
    antibiotika som kan rädda liv-

  435. -och som tagits från de tysta delarna
    av jordmikrobens genom.

  436. Vi kan bygga molekylära maskiner-

  437. -för att skicka in
    CRISPR-maskineriet i celler.

  438. Vi kan skapa teknik som kan skynda på
    in vitro-diagnostik för cancer.

  439. Förut tog det tre dagar.
    Det är länge att vänta på nåt sånt.

  440. Nu tar det bara två timmar.
    Det är otroligt.

  441. Vi kan bygga AI-algoritmer
    för att utveckla läkemedel mot cancer.

  442. Vi kan bygga apparater som lagrar
    alla dina personliga data-

  443. -i din handflata i dna.

  444. Och bygga neuroner i en petriskål
    för att ge drönare ett luktsinne.

  445. Så att drönare kan känna lukten
    och hitta en från luften.

  446. Det här är verkliga exempel,
    verkliga startupföretag.

  447. Jag ska snabbt kolla timern.

  448. Den fryser nämligen skärmen... Okej.

  449. Jag måste snart avsluta.

  450. Det viktiga är att vi verkligen
    måste anamma de här produkterna-

  451. -och bioteknikens långsamma magi.

  452. Det kan verkligen hjälpa oss
    att föda världen-

  453. -odla kött i labb och kanske återuppliva
    den ullhåriga mammuten.

  454. Bara ett exempel på labbodlat kött.

  455. Det här är väldigt lovande, eller hur?

  456. Det sker så många förändringar.

  457. Vi har växtbaserat kött
    och labbodlat kött.

  458. Och det är kyckling, fläsk, fisk-
    och skaldjur - allt man kan tänka sig.

  459. Och det är viktigt,
    för det handlar inte bara om teknik-

  460. -utan även om ekomedvetna
    konsumenter-

  461. -och det omvandlar köttmarknaden,
    som omsätter 80 miljarder dollar.

  462. För företag som Tyson Foods kommer
    80 procent av intäkterna från kött.

  463. Det är mycket, eller hur? Nu har vi
    företag som odlar kött i en bioreaktor.

  464. Den första burgaren kostade
    en kvarts miljon dollar-

  465. -och nu kostar den mindre än 50 dollar.
    Det är fantastiska framsteg.

  466. Och det krävs hundra gånger
    mindre mark än djuruppfödning-

  467. -och koldioxidutsläppen är en fjärdedel.

  468. Om vi kan lösa problemen
    med distribution och elförsörjning-

  469. -och, liksom man brygger hantverksöl,
    ha lokala "köttbryggerier"-

  470. -då kan det bli ett effektivt sätt
    att göra våra städer ännu mer hållbara.

  471. Och vi kan återuppliva utdöda arter.

  472. Det finns 1,4 biljoner ton koldioxid
    i den koldioxidrika permafrosten.

  473. Och permafrostområdet är inte
    nån exotisk plats på jorden.

  474. Det täcker 24 procent
    av hela norra halvklotet.

  475. Det är jättestort och binder
    mer koldioxid än alla världens skogar-

  476. -inklusive Amazonas, som ännu finns.

  477. Varför är utdöendet så intressant
    för att bekämpa klimathotet?

  478. Alla växtätare i området har dött ut.

  479. Vad händer då när de inte finns?

  480. Växtätare äter gräs och trycker bort
    isen och snön med sina klövar.

  481. Eftersom jorden då exponeras
    för klimatet-

  482. -kyls den ner 15-16 grader Celsius.

  483. Det är en jättelik skillnad.

  484. Om vi kan återuppliva utdöda arter
    som mammutar eller renar-

  485. -då kan de återbefolka permafrosten-

  486. -och förhindra att den släpper
    ut den här tickande koldioxidbomben.

  487. Jag tänker hoppa över resten.

  488. Tyvärr är min tid ute,
    men jag hade nåt nytt att visa er.

  489. Jag vill bara avsluta med det här...

  490. Jag skulle nämna hur vi kan kolonisera
    rymden och tänka ännu större.

  491. Hur åstadkommer vi omvandlingar
    för vår hälsa och framtida utveckling?

  492. Hur kan vi utnyttja designtänkande
    inspirerat av science fiction-

  493. -för att skapa ansvarsfull teknik,
    göra våra städer och världen bättre?

  494. Den sista poängen var
    att vi kan få nytta av det i rymden-

  495. -och tänka långsiktigt på vår framtid
    för att bosätta oss bland stjärnorna.

  496. Det är för att biotillverkning
    är så kraftfullt.

  497. Nu förstår ni varför. Vi kan förändra
    de material som finns på plats-

  498. -och bli självförsörjande, inte bara
    i städer, utan även i rymdskepp-

  499. -under långa rymdresor
    och på främmande planeter.

  500. Jag vill bara avsluta med en tanke:

  501. Ni är alla innovatörer, så fantisera
    stort och omvandla hänsynsfullt.

  502. Låt oss skapa framtiden tillsammans.

  503. Tack.

  504. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Biohackning vs utrotning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många forskare menar att vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen. Däggdjur, fåglar och reptiler dör ut lika fort som under tidigare massutrotningar. Den här gången är orsaken människans agerande och livsstil. Elsa Sotiriadis, forskare i syntetisk biologi, berättar om vägen till räddning via science fiction, biohacking och biomimetik. Där tekniken efterliknar funktioner och fenomen i naturen. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biologi, Bioteknik, Klimatförändringar, Miljöförstöring, Naturvetenskap, Syntetisk biologi, Utrotningshotade djur, Utrotningshotade växter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Gather 2019

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Han tror att jorden är platt

Mark K Sargent, talesman för Flat Earth, och författaren och vetenskapsjournalisten David McRaney samtalar om konspirationsteorier och de psykologiska orsakerna bakom dem. Varför tror folk på konspirationsteorier och finns det gemensamma nämnare mellan olika trosuppfattningar? Varför verkar inte motbevis försvaga dem? Hur kan vi förstå dessa människor och deras sätt att diskutera? Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Data, privatliv och digital övervakning

Andi Zhang berättar om hur den kinesiska staten övervakar sina medborgare. I Kina finns 800 miljoner internetanvändare och en växande medelklass, men begreppet kreditvärdighet finns inte. Medborgarna i Kina ser därför övervakningen och betygsystemet som något positivt. I utbyte mot personlig information får medborgarna skydd från staten. Även i väst delar vi frivilligt med oss av personlig information som hamnar i händerna på olika teknikbolag. Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

En lösning för integritet och data?

Robin Jeffner är medgrundare till Origoprogrammet som vill skapa en helt ny infrastruktur för informationshanteringen på nätet. Genom individuellt ägande av data ska konflikten mellan integritet och användbarhet förhindras. Dessutom ska okontrollerad tillgång till data förhindras. Det nya systemet är tänkt att gälla alla aktörer i samhället. Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Internets osynliga gränser

Maria Fabricius är kreativ chef på PR-byrån Nummer 10 och medgrundare till Open Act. Hon har undersökt hur retoriken kring invandringen har ändrats. I sin undersökning upptäckte hon bland annat att information från trovärdiga medier kostar pengar och är bakom betalväggar. Den som inte har råd och måste söka sig till gratisinformation hamnar ofta på sidor som tillhör alternativa medier med högerextrema och invandrakritiska agendor. Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Makt, demokrati och internet

Internet är inte den fria plats som det var från början. Flera olika aktörer gör vad de kan för att kontrollera vad vi gör och säger på internet, menar Katarina Stensson, ordförande i Piratpartiet. Problemet är inte internet, utan människorna som använder nätet och vad vi gör med de resurser vi har. Hon berättar också om begreppet splinternet - där internet begränsas av nationella eller regionala bestämmelser. Inspelat den 12-13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Hur påverkas vi av nätdejting?

Jouse Ortega är forskare vid Center for European Economic Research i Mannheim. Han har studerat hur nätdejting och annan teknik underlättar social integration. Med hjälp av grafer presenterar han sin forskning om nätdejting. Vem dejtar vem och varför? Är det någon skillnad mellan etniska grupper, mellan kön, mellan hetero- eller homosexuella? Och vad är George Clooney-effekten? Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Att välja rätt kärlek

Kalle Ström är forskare i etnologi på Stockholms universitet. Han pratar om kärlek och val med dejtingappar. Problemet är vem man ska välja. När vi har många val samtidigt innebär valet att vi måste välja bort alla andra. Det blir viktigt att välja det bästa för att kompensera förlusten av alla man har valt bort. Kärlek blir rationellt, du måste se in i framtiden. Kan jag leva med denna person? Skaffa barn? Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Kan man träffa den rätta på nätet?

Philip Jonzon Jarl är vd på Relate. Det är en värdebaserad dejtingapp som är tänkt att vara en mer autentisk och medveten tjänst där människor möts och bygger relationer. Genom att ge människor möjlighet att dela med sig av sina värderingar med andra vill Relate försöka skapa mer meningsfulla relationer som håller i längden. Inspelat den 12 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Biohackning vs utrotning

Många forskare menar att vi befinner oss i den sjätte stora massutrotningen. Däggdjur, fåglar och reptiler dör ut lika fort som under tidigare massutrotningar. Den här gången är orsaken människans agerande och livsstil. Elsa Sotiriadis, forskare i syntetisk biologi, berättar om vägen till räddning via science fiction, biohacking och biomimetik. Där tekniken efterliknar funktioner och fenomen i naturen. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Konsten att matcha kompetens med organisation

Binette Secks, affärsrådgivare, arbetar med att bygga broar mellan människor och organisationer. Hon tror på att förena talangfulla människor med företag. På så sätt, menar hon, kan vi bättre hantera den ständigt ökande globala konkurrensen och den snabba teknikutvecklingen. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

AI för personligt lärande

Anna Nordell-Westling är medgrundare och marknadschef för Sana Labs. Det är ett företag som med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning hoppas kunna hjälpa elever i skolan att anpassa utbildningen individuellt efter deras behov. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Appbaserade arbetsmöjligheter

Alok Alström, vd på AppJobs, berättar om "gig-ekonomin" och hur företaget arbetar för att skapa tillträde till hela arbetsmarknaden. De erbjuder en plattform där människor som arbetar med tillfälliga uppdrag kan erbjuda de sökande hjälp med att hitta, jämföra och recensera alla digitala plattformar och appar som kan användas för att hitta jobb. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Kan VR göra oss till bättre människor?

Ylva Hansdotter, forskare vid University College i Dublin, har lång erfarenhet av virtuell verklighet (VR). Genom VR kan du bokstavligen uppleva andra personers verklighet. Hon berättar om projekt som handlar om hemlöshet, Förintelsen och kvinnomisshandel. Resultatet visar att det går att påverka vår empati. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Planera din resa med VR

År 2017 startade Facebook sin VR-plattform Facebook spaces. Karin Eriksson, ansvarig för sociala medier på resebyrån Ving, insåg vilken möjlighet det var för företaget. Deras kunder kunde besöka ett potentiellt resmål genom en virtuell resa för att därefter fatta beslut om de ville resa dit eller inte. Hon berättar om hela processen - från idé till färdig produkt. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gather 2019

Hållbar stadsplanering

Representation och mångfald spelar roll, säger Namo Marouf. Hon är ingenjör inom hållbar stadsplanering och design och har specialiserat sig på social hållbarhet. Hon menar att vi måste inkludera människorna när vi planerar städer och förändra sättet vi arbetar och tänker när man bygger en stad. Forskning visar att innovation skapas bäst när man inkluderar olika perspektiv. Inspelat den 13 september 2019 i Expo, Sickla. Arrangör: Gather.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Ett nytt hjärta

År 2016 gjordes 776 organtransplantationer i Sverige, varav 20 var på barn under 18 år. Vad skulle du göra om en läkare frågar om ditt barns organ kan doneras till ett annat barn? 14-åriga Axel donerade sina organ och räddade livet på fem andra personer. Diana fick en ny chans i livet tack vare nytt hjärta och nya lungor.