Samhällskunskap

Individer och gemenskaper

(157 program)

DemografiFamilj och samlevnadIdentitet och livsstilImmigrationNationella minoriteterRasism och främlingsfientlighetVälfärd och offentlig sektor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristi födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin tornedalska historia

Min tornedalska historia

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin judiska historia

Min judiska historia

Judarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De har kommit i olika omgångar och från olika platser i världen. 14-åriga Rebecka har börjat fundera mer och mer kring sin egen historia. Hur hamnade hennes släkt i Sverige? Och hur har judar haft det i Sverige under historien? Genom sin egen släktresa kastas hon tillbaka till 1700-talet då judar levde under "Judereglementet", som styrde deras liv med järnhand. Rebeckas gammelfaster berättar om hur rädd hon var som ung under andra världskriget och hennes mormor om släktens flykt från Östeuropa. Och i Sverige idag kan det faktiskt vara svårt att bära sin davidsstjärna öppet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin sverigefinska historia

Min sverigefinska historia

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Deras finsktalande förfäder har kommit till Sverige från Finland vid olika tidpunkter. Lova-Li och Wilma är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? De träffar Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn. Lova-Lis farmor berättar varför hon valde att inte lära sina barn finska och Lova-Lis pappa berättar om sin uppväxt i Stockholmsförorten Fisksätra och om alla fördomar som fanns mot finnar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Omställning

Avsnitt 1 av 10

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Prylar

Avsnitt 3 av 10

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Boende

Avsnitt 4 av 10

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMy life my lesson

My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKatjas sverigefinska historia

Katjas sverigefinska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Sverigefinnarna är en av dem. Deras finsktalande förfäder kom till Sverige i olika omgångar. Skogsfinnarna kom redan på 1500- och 1600-talen för att bruka jorden. Andra kom som krigsbarn under andra världskriget och många arbetskraftsinvandrade runt mitten av 1900-talet. Katja är sverigefinne. Det innebär att hon är en del av två kulturer och två språk. I programmet tar Katja reda på mer om sin historia och vilka sverigefinnarna är.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse

Sara

Avsnitt 5 av 5

Tusentals barn har dödats i Syrienkriget och för varje barn som dödas, skadas tre. När Sara var åtta år gammal träffades hon av bombsplitter och fick svåra brännskador på kroppen och i ansiktet. Hon har svårt att äta och förlorade det mesta av synen på ena ögat. Familjen flydde till Libanon, där hon har genomgått flera operationer. Nu är Sara 13 år och drömmer om att bli lärare och att en dag kunna återvända till sitt hemland. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse

Sunita

Avsnitt 4 av 5

I det fattiga landet Nepal fanns det till helt nyligen ingen hjälp alls att få för barn med autism. Sunita var tvungen att åka till Indien med sin lilla son för att få hjälp. Det hon lärde sig där tog hon med sig hem. Hon bestämde sig för att starta Nepals första, och hittills enda, center för barn med autism. Sunita ger stöd till så många hon kan, både föräldrar och barn. Men de allra flesta får fortfarande ingen hjälp. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse

Lasta

Avsnitt 3 av 5

Nepal är ett av världens fattigaste länder. Det har först nyligen fått ett nationellt teckenspråk. Det har betytt mycket, till exempel för Lasta som föddes döv. Hon hade tur och fick börja på en av de få skolor för döva som finns i Nepal. Det var första gången hon fick vänner som hon kunde prata med på riktigt. Nu har Lasta hopp om framtiden. Hon vill bli teckenspråkslärare. Och hon vill jobba för att alla döva barn ska få chansen att gå i skolan. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse

Daniel

Avsnitt 2 av 5

När Daniel från Rwanda gick i andra klass var han tvungen att sluta skolan eftersom han inte längre kunde se vad som skrevs på tavlan. Efter det höll han sig hemma och länge trodde han att han var ensam om att inte kunna se. Det var en svår tid. Nu är Daniel 15 år och bor på ett center tillsammans med andra som är blinda och har synnedsättningar. Där har han sina bästa vänner och för första gången någonsin får han lära sig att klara sig på egen hand. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse

Daniela

Avsnitt 1 av 5

Daniela är 17 år och bor i Moldavien. Hon föddes med en cp-skada. Om hon fötts 20 år tidigare hade hon antagligen tagits ifrån sin familj och fått växa upp isolerad på en institution. Nu håller hon istället på att förbereda sig inför skolavslutningen. Trots det har Daniela inte alltid haft det lätt. Det finns mycket okunskap och fördomar mot personer med funktionsnedsättningar i det moldaviska samhället. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJohannes tornedalska historia

Johannes tornedalska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Tornedalingar är en av dessa. 1809 förlorade Sverige Finland till ryssarna. Gränsen drogs mitt i Tornedalen. På båda sidor om gränsen talades finska och på svenska sidan blev tornedalingarna en minoritetsbefolkning. Johannes har rötter i Tornedalen i norra Sverige. I grävandet i sin egen släkts historia får han även ta del av den tornedalska historien. Om språkets betydelse för människan och hur man påverkas om språk och arv tas ifrån en.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Självbestämmande

Avsnitt 10 av 20

Del 10 av 20. Petra Björne är utvecklingskoordinator. Hon stödjer både personal och brukare i verksamheter inom LSS. Ibland händer det att brukare ringer till henne och berättar att de känner sig begränsade på olika sätt, till exempel i hur de vill leva sina liv. Vad kan hon göra då? Sebastian samtalar med Petra om hur personalen kan förhålla sig till brukarnas rätt till självbestämmande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Behandlad som ett barn

Avsnitt 8 av 20

Del 8 av 20. Susanne Rosenström är verksamhetschef inom omsorgen, och ibland märker hon att brukarna blir behandlade som barn. Det är också vanligt att människor med intellektuell funktionsnedsättning jämförs med barn när man pratar om deras begåvningsnivå. Vilka konsekvenser får det, och hur ska man som chef hantera det? Sebastian samtalar med Susanne om det och delar med sig av sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Boendestöd

Avsnitt 7 av 20

Del 7 av 20. Anette Walter arbetar som boendestödjare, det innebär att hon gör hembesök hos brukare som har boendestöd enligt LSS. Meningen är att hon ska stödja de här personerna så att de bättre kan ta hand om sitt hem. Ibland kommer hon till hem i kaos, samtidigt som personen som bor där inte vill ta emot hjälp. Hur hanterar hon det? Sebastian samtalar med Anette om när rätten att bestämma över sitt eget hem krockar med omgivningens idéer om vad som är en bra hemmiljö.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Vem ska göra jobbet?

Avsnitt 1 av 20

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Flytta hemifrån

Avsnitt 2 av 20

Del 2 av 20. Ingrid Savbrandt är omsorgspedagog vid en daglig verksamhet i Malmö. Ibland kommer det deltagare till henne och ber henne om hjälp så att de kan flytta hemifrån. Men när Ingrid försöker hjälpa till kan det uppstå konflikter med föräldrar som vill att deras barn ska fortsätta bo hemma. Sebastian samtalar med Ingrid om hur deltagarnas relationer till sina närstående påverkar det dagliga arbetet inom omsorgen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Vara ifred?

Avsnitt 3 av 20

Del 3 av 20. Per Voll är kurator, han hjälper ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar att få kontaktstöd. En mamma som är orolig för sin 17-åriga son hör av sig. Hon vill att sonen ska ha någon att umgås med, någon att fika eller gå på bio med. Men problemet är att sonen själv inte vill ha någon kontaktperson. Så vad ska Per göra? Sebastian samtalar med Per om vem som egentligen vet bäst vad en tonåring i den här situationen mår bra av.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Utnyttjad

Avsnitt 4 av 20

Del 4 av 20. Martin arbetar som omsorgspedagog. En dag kommer en av deltagarna till sin dagliga verksamhet och är jätteglad. Hon har träffat en man som är "normalpuckad" och hon är väldigt förälskad. Men Martin är rädd att hon kommer att bli utnyttjad. Sebastian samtalar med Martin om olika situationer när den som har en intellektuell funktionsnedsättning riskerar att bli utnyttjad, och vad personal inom omsorgen kan göra för att förhindra det.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Skaffa barn

Avsnitt 5 av 20

Del 5 av 20. Johan Lidbo är omsorgspedagog inom daglig verksamhet. Det händer att brukare kommer till honom och berättar att de vill skaffa barn. Och ibland vet Johan att personen ifråga inte kommer att klara av att ta hand om barnet. Sebastian, som själv är förälder, samtalar med Johan om längtan efter barn, och om hur man som personal kan hantera de svåra situationer som ibland uppstår kring detta.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEtt särskilt dilemma

Regler på boende

Avsnitt 6 av 20

Del 6 av 20. Jenny Nihlén arbetar som övergripande omsorgspedagog inom LSS. Hon stödjer sin personal i arbetet med hur olika regler ska se ut och tillämpas i gruppbostaden. Ibland har brukarna och personalen på boendet väldigt olika uppfattningar om det. Vilka regler ska gälla för personalen och vilka ska gälla för brukarna? Utifrån egna och andras erfarenheter samtalar Sebastian med Jenny om hur en bra regel kan se ut, och hur man får den att fungera i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNathans judiska historia

Nathans judiska historia

Judarna kom i olika omgångar och från olika platser till Sverige. De allra första kom redan på 1500-talet, många på 1700-talet, en del kom i samband med förintelsen under andra världskriget och polska judar kom på 1960-talet i samband med judeförföljelserna i Polen. Femtonåriga Nathan gräver i sin familjs judiska historia. Han träffar sin farmor och reser tillsammans med sin mamma Eva till hennes morfar som överlevde förintelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

Avsnitt 5 av 8

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärsta kalaset

Del 4

Lina och Sara har bestämt sig för att själva samla pengar till kalaset. Och nu har de haft loppis och sålt godis på torget. Men när Linas mamma förstår att det är surgubben Alis gamla godis de sålt blir hon jättearg. Hon säger att Lina är en tjuv om hon inte ger pengarna de tjänat till Ali.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärsta kalaset

Del 3

Lina brukar aldrig ta hem några kompisar, eftersom hon är rädd att det ska synas att de är har dåligt med pengar. Men nu har hon börjat släppa in Sara, både i sin lägenhet och sitt liv. De har bestämt sig för att tjäna ihop till Linas kalas själva. Det kanske kan bli kalas ändå!

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärsta kalaset

Del 2

Linas familj har inte råd med något kalas, men hon har råkat bjuda hem hela sin klass till sig. Nyinflyttade Sara vill bli Linas kompis och hjälpa henne att fixa det där kalaset. Men Lina skäms över att över att hennes familj inte har några pengar och försöker hålla henne på avstånd.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Fråga oss