Biologi

(1043 program)

Biologins historiaDjur och naturEvolutionGenetik och genteknikKropp och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bygga broar 2019

Hjärnkoll

Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll, berättar om Hjärnkolls verksamhet och hur de arbetar med att motverka psykisk ohälsa för unga. Hon berättar också om hur de, med hjälp av ungdomarnas egna berättelser, försöker bekämpa fördomarna mot psykisk ohälsa. Dessutom pratar hon om hur man kan få unga som står långt ifrån arbetsmarknaden i sysselsättning. Inspelat den 7 oktober 2019 i Växjö konserthus. Arrangör: SIGYS.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Könssjukdomar och skydd

Avsnitt 5 av 6

Clara och Daniel tar reda på mer om könssjukdomar: vad de heter, hur man skyddar sig och var man kan få hjälp om man får en könssjukdom. Vi pratar också om andra problem som kan uppstå under puberteten och visar hur det går till på ungdomsmottagningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Internet och relationer

Avsnitt 6 av 6

Grooming, dickpics och nätporr; Clara och Daniel reder ut begreppen och pratar om sådant som du behöver veta när du skapar nya relationer på internet. Clara träffar Linnéa Claeson som vet hur det känns att bli utsatt för övergrepp på nätet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Puberteten

Avsnitt 1 av 6

I puberteten går vi från att vara barn till att bli vuxna. Hur startar den, vad händer med kroppen och hur kan det kännas? Programledarna Clara och Daniel delar med sig av sina egna erfarenheter, och så får vi träffa Andrea, Attila och Sabina som berättar om hur det var för dem i puberteten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Kärlek och relationer

Avsnitt 2 av 6

I puberteten förändras vi inte bara på utsidan - utan lika mycket på insidan. Vi pratar om vad som kan hända i relationerna med andra när kärlek och sex kommer in i bilden. Vi tar upp och resonerar om ord som samtycke, identitet och ansvar. Influencern Thomas Sekelius berättar om hur det var för honom att känna sig annorlunda i tonåren.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Kroppen

Avsnitt 3 av 6

Hur fungerar egentligen snippan och snoppen, vad är mens och vilka olika mensskydd finns? Clara och Daniel går på djupet med våra kroppar och våra könsorgan. Vi träffar Viktoria Harrysson som berättar om hur det är att vara en tjej som aldrig kommer att få mens.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - syntolkat

Sex och samlevnad

Avsnitt 4 av 6

I puberteten vaknar sexualiteten för många. Vi tar reda på mer om samlag, kondomer, orgasmer och hur ett barn blir till. Daniel träffar sexologen Linn Heed som kan allt som är värt att veta om onani.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÖverlevare - sexuellt våld i krig

Orsak och konsekvens

Avsnitt 2 av 2

Divine från Kongo-Kinshasa blev utsatt för sexuellt våld av militär, polis och civila. Jill Trenholm berättar om hur sexuellt våld är kopplat till allas vår vardag. Angela Muvumba Sellström och Maria Eriksson Baaz berättar om sin forskning och erfarenheter från möten med överlevare och förövare. Hanna Persson jobbar i konfliktområden och hon berättar om hur man bäst bemöter och hjälper överlevare av sexuellt våld. Vi hör även överlevares vittnesmål från olika delar av världen upplästa av Daniel Riley, Kodjo Akolor, Liban Abshir Mohamed, Linnéa Claeson och Yandeh Sallah. Programmet är en del av Musikhjälpen 2019.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÖverlevare - sexuellt våld i krig

Skam och återupprättelse

Avsnitt 1 av 2

Vasfije från Kosovo berättar om hur hon utsattes för sexuella övergrepp under kriget i slutet på 1990-talet. Kolbassia från Chad blev utsatt för sexuella övergrepp som barn av dem som skulle skydda henne. Jill Trenholm, Angela Muvumba Sellström och Maria Eriksson Baaz pratar om sin forskning kring barnsoldater, förövare och hur man kan förebygga sexuellt våld i konflikt. Vi hör även överlevares vittnesmål från olika delar av världen upplästa av Petra Marklund, Yandeh Sallah och Arantxa Alvarez. Programmet är en del av Musikhjälpen 2019.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Matte mot cancer

Avsnitt 18 av 22

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Tekniken har en enorm potential, men den är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att försöka få fram en effektiv cancerbehandling med joner. De ger ifrån sig nästan all sin energi där de stannar, istället för gradvis eller vid ytan där de tränger in, som vid traditionell cancerstrålning. Det gör att man kan komma åt djupt sittande tumörer utan att vävnaden omkring skadas.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Jakten på galoppgenen

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Här stoppas cancern

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång. Det är det som är så spännande. Och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Växterna som ska rädda oss

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Nässpray mot depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Laserljus för ett bättre liv

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gyllene riset

Avsnitt 7 av 10

A-vitaminbrist i utvecklingsländer gör att barn blir blinda samt dör. Genom genetiskt modifierade organismer (GMO) har forskare utvecklat ett gyllene ris som är mer näringsrikt. Vi hör motståndare till golden rice samt forskare och nobelpristagare som vill utveckla riset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Antibiotika

Avsnitt 3 av 10

Antibiotikan revolutionerade världen, men numera har antibiotikaresistensen blivit ett stort globalt problem. Utan antibiotika blir kroppen enormt sårbar. Forskning pågår kring bakteriofager och enzymet lysin kan vara en lösning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Hudkameran

Avsnitt 9 av 10

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa och resulterar i hudcancer. Med hjälp av revolutionerande artificiell intelligens - AI-teknik - går det att detektera hudcancer i ett tidigt stadium. Visionen är att man ska kunna upptäcka hudcancer genom en app i telefonen och den bild man tar på sin hud.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Gensaxen

Avsnitt 1 av 10

Ett barn dör ett varje minut i malaria. Om jordens temperatur stiger kan malaria sprida sig och drabba 50 procent av världens befolkning. Genom den senaste forskningen inom genteknik - gensaxen CRISPR CAS 9 - kan vi genmodifiera malariamyggan och utrota malarian. Ska vi skydda en insektsart, eller rädda människor från lidande?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Antikroppar

Avsnitt 20 av 22

Vi skyddas mot bakterier, virus och parasiter av vårt immunförsvar. Vad har antikropparna och antigenerna för uppgift? Vad är immunitet och hur hänger den ihop med minnesceller? Och hur kan vi skydda oss med vaccin?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Proteinsyntesen

Avsnitt 19 av 22

Proteiner styr hur cellerna arbetar. Två minuter om hur det går till när proteinerna bildas utifrån en mall från DNA. Och vad gör en ribosom? Du får också veta vad transkription, RNA, aminosyror och kvävebaser betyder i den här processen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

GMO

Avsnitt 17 av 22

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Med hjälp av den så kallade gensaxen kan vi få fram egenskaper hos växter och djur som är nyttiga för oss människor. Men vem ska egentligen bestämma vad vi får göra med arvsmassan? Dessutom förklaras förkortningarna RNA, DNA, CRISPR/CAS9.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Meios

Avsnitt 22 av 22

Två minuter om vad som händer när spermien befruktar ägget. Och vad som händer innan. Om celldelning där könsceller bildas, alltså meios eller reduktionsdelning. Och vad är homologa kromosomer?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Mitos

Avsnitt 21 av 22

Vid celldelning kopieras DNA och delas inne i cellkärnan och i kromosomerna. Hur går det till? Vad är kromatider, kromosomer och centrosomer? Och vilken roll spelar proteiner som adenein och tymin?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Mutation

Avsnitt 18 av 22

Mutationer är bestående förändringar i DNA och arvsmassan. Hur går en mutation till? Vilka kan konsekvenserna bli? Och vad kan den bero på? Om ärftlighet, selektion och variation. Dessutom förklaras begreppen DNA, kromosom och RNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMDS: Förekomst, symptom, uttryck och behandling

Torbjörn Bäckström har forskat på PMS och PMDS sedan tidigt 1970-tal. Här berättar han vad forskningen vet idag. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMS! Få hjälp med KBT

Tänk på att PMS inte är ditt fel. Ta hjälp av din omgivning, du är inte ensam, säger psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson och beskriver hur KBT kan bli hjälpmedlet. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Emils personliga resa

Avsnitt 2 av 8

Emil, 13 år, är uppvuxen i en familj där det förekom missbruk och kriminalitet. Det ledde till att han själv började missbruka i väldigt unga år. Emils räddning blev Unga Kris - Kriminellas revansch i samhället - en förening där han engagerat sig och vill använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra. I dag ska han för första gången berätta sin så kallade "life story" inför en inbjuden publik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till talkshow

Är machokulturen dödlig?

Avsnitt 2 av 3

Stark, tyst och obrydd - det finns många förväntningar av hur killar ska vara och bete sig. Statistik visar att dubbelt så många unga killar som tjejer begår självmord. Vad kan det här bero på? Varför pratar inte killar om sina känslor? Och vad blir konsekvenserna av tystnaden? Tänk till talkshow gästar Almedalen för att prata om destruktivitet, machokultur och psykisk ohälsa. I slutet på programmet kan du se ett eftersnack med publiken på plats. Moderator: Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaElin, Alvin och vuxenlivet

Sex

Sex är en självklar del av vuxenlivet men att prata om det brukar vara känsligt. Elin och Alvin besöker en sexshop och skaffar sig nya kunskaper.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBara vanligt vatten

Vattnets kretslopp

Avsnitt 2 av 5

Det är samma sötvatten som går runt, runt över jordklotet. Vattnet flyttar på sig, det kallas kretslopp. Och det finns bara det här vattnet. Vi kan inte hämta vatten från någon annan planet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBara vanligt vatten

Varmt och väldigt kallt

Avsnitt 4 av 5

Björndjur är så små att de bara kan ses i mikroskop. Men då ser de faktiskt ut som små nallar. Och de är tuffa. De klarar att leva både i is och i kokande vatten - och i rymden! Hör björndjuret berätta om sig själv och om vattnets olika former: fast, flytande och gas.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBara vanligt vatten

Vatten är viktigt

Avsnitt 1 av 5

Det finns "vanligt" vatten överallt. Det finns sötvatten i sjöarna, åarna och djupt nere i jorden, och i haven finns saltvatten. Allt som lever på jorden behöver vatten. Vi gör mycket med vatten, en del av det vi gör är inte så bra. Det är en konstig idé att slösa med vatten. Vatten är ju superviktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

UR Samtiden - Klimakteriebesvär - finns det behandling?

Vilka behandlingar finns för olika, vanliga klimakteriebesvär och hur ser den senaste forskningen ut när det gäller hormonbehandlingar? Överläkare Mats Hammar berättar om behandling av vanliga besvär som värmevallningar och svettningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBara vanligt vatten

Vi älskar vatten

Avsnitt 3 av 5

Vatten är bostad åt många djur. Somliga bor i vattnet hela tiden, andra bara ibland. Vissa simmar på vattnet, och det finns faktiskt sådana som kan gå på vattnet också. Och så finns det pyttesmå djur. Så små att man måste ha mikroskop för att se dem. En del kallas för mikrober och de kan vara väldigt bra för oss människor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

UR Samtiden - Familjebildning på 2000-talet

Med hjälp av infertilitetsbehandlingar kan barn bli till på många olika sätt. Sverige var först i världen med att ge barn som blir till med donerade ägg eller spermier rätt att få reda på sitt biologiska arv när de är vuxna. Men hur ser ägg- och spermiedonatorer på sin insats före och efter donationen? Och hur resonerar föräldrarna om att berätta för sina barn hur de blev till? Här presenterar professor Gunilla Sydsjö en uppföljningsstudie av donatorer och mottagare av spermier, ägg eller embryon. Inspelat den 28 februari 2019 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

När vi sover för lite

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Så fungerar dygnsrytmer

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Ständig vinter- eller sommartid

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Sömnstörningar hos ungdomar

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Jonas Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning