120 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBerätta för mig - nordsamiska

Osynlig

Avsnitt 5

Förr hängde Rodde jämt med vännerna Vera och Ali. De brukade spela in roliga videoklipp med sina mobiler och ladda upp på nätet. Allt ändrades då Rodde, Ali och Albin började spela fotboll på rasterna och fritiden. Vera gillar inte fotboll och Albin vill inte göra mobilvideos. Vera känner sig ensam och utstött ur kompisgänget. Kan Rodde göra någonting för att ändra på det?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBerätta för mig - nordsamiska

Uthängd

Avsnitt 1

Rodde berättar alltid för storasyster Julia när det är någonting som bekymrar honom. Idag berättar Rodde om Yasmin som går i samma klass. Yasmin var sjuk och när hon kom tillbaka till skolan hade Rosa tagit Yasmins plats i kompisgänget. De gamla kompisarna började mobba Yasmin för hennes inlägg i sociala medier. Rodde är inte med i kompisgänget. Borde han trots det försöka hjälpa Yasmin?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Saturnus, Uranus, Neptunus

Avsnitt 4

Nu är de små rymdvarelserna på väg förbi Saturnus. En stor gasplanet till. Det är en planet med många månar och en ring av grus runt sig. Vad kan en liten mångalen Ti hitta på där? Ki, Pi och Ti är på väg hem till sin egen stjärna, men fort går det inte.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Pluto och en måne till

Avsnitt 5

Ki, Ti och Pi är på väg hem till sin egen stjärna och har äntligen åkt förbi alla stora planeter. Nu är det väl bara att köra vidare? Men det kanske går att vimsa runt lite bland dvärgplaneterna längst där ute också? När de ändå är där. Ti har ju aldrig sett Pluto eller Plutos månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Merkurius, Venus och jordens måne

Avsnitt 1

Ki, Pi och Ti leker på jordklotet. Egentligen får de inte för det är för långt bort från den stjärna de kommer ifrån. Mamma ropar att de ska komma hem! Men på vägen hem vimsar de iväg mot solen och planeterna Merkurius och Venus. Sedan stannar de till på jordens måne. Ti gillar månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Mars

Avsnitt 2

Nu är Ki, Pi och Ti på väg hem till sin stjärna. Men det verkar inte bli raka vägen hem. De vimsar ner på planeten Mars där det finns konstiga saker att titta på. Sedan måste de ta sig igenom det läskiga asteroidbältet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Jupiter

Avsnitt 3

Ti har kommit bort. Ingen, inte ens en rymdvarelse, kan landa på gasplaneten Jupiter. Men Jupiter har många månar att vimsa runt på och Ki och Pi kan ju inte åka hem till mamma utan lilla Ti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Hej då jorden!

Avsnitt 6

Ki, Ti och Pi är ute ur vårt solsystem nu. De är på väg hem och ska bara sätta om kursen vid Alfa Centauri-systemet, ett stjärnsystem nära vår sol. Snart kommer de att vara hemma hos mamma som väntar. Men vad är det som händer? Något kommer farande genom rymden!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Flyg fina fluga, flyg

Avsnitt 1 av 6

Medan Vimse tar en tupplur är Imse hungrig och väntar på att något ska fastna i deras spindelnät. Plötsligt nappar det och middagen är serverad! Men till Imses förtret är Vimse inte alls särskilt intresserad av att äta upp de insekter som fastnat i nätet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Kaffe med dopp

Avsnitt 2 av 6

Vimse får syn på ett bord som är dukat till ett läckert kaffekalas. Tillsammans med fröken Fluga mumsar han på alla de goda sötsakerna. Efter tolv sockerbitar blir kaffet precis lagom sött. Imse blir avundsjuk och gör ett misslyckat försök att förstöra kalaset.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Tusen och en byxa

Avsnitt 3 av 6

Imse och Vimse rensar sitt nät från alla höstlöv som flyger omkring. Plötsligt blåser det in en massa byxor. Imse blir väldigt glad, men Torsten Tusenfoting som får sin tvätt förstörd blir inte glad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Bus och grus

Avsnitt 4 av 6

Imse och Vimse gillar att vara på lekplatsen. Där finns många kul saker som barnen har glömt kvar. Imse vill så klart ha allt för sig själv, men en mekanisk dinosaur kommer i vägen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Tjuven som nös

Avsnitt 5 av 6

En mystisk figur nystar upp och stjäl Imse och Vimses nät. Vem kan tjuven vara? Och vad ska spindeltråden användas till? Imse och Vimse smyger efter spindelnätstjuven in i snåren och hittar en snuvig familj.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Svårt att sova

Avsnitt 6 av 6

Imse kan inte sova och ligger och vrider sig i sängen. Vimse, som sover gott, får som vanligt skulden. Situationen förbättras inte av att någon spikar upp en fågelholk på trädet de bor i.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBerätta för mig - nordsamiska

Chatten

Avsnitt 2

I Roddes klass går Max. Max har problem hemma, hans mamma dricker för mycket och klasskompisarna hånar honom för det. En lärare sa till klasskompisarna men då fortsatte mobbningen i en chatt på nätet. Rodde är själv rädd för att bli mobbad så han skriver också elaka saker om Max i chatten. Har Rodde fallit för ett grupptryck?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBerätta för mig - nordsamiska

Tex-mex

Avsnitt 3

Rodde har världens bästa storasyster. Med henne kan han prata om allt. Han berättar för henne att en av klasskamraterna gör sig rolig på hans bekostnad för att deras pappa kommer från Chile. Rodde vill inte visa hur ledsen han blir och klassen verkar inte förstå att han har tröttnat på de rasistiska skämten. Hur ska han få stopp på mobbningen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBerätta för mig - nordsamiska

Triggad

Avsnitt 4

Idag berättar Rodde om Rosa som går i hans klass och tycker om att stå i centrum. En del klasskompisar triggar ofta den spydiga Rosa att göra narr av andra i skolan. Rodde tycker Rosa är kul och applåderar hennes elaka skämt och parodier. Men de som är målet för elakheterna känner sig mobbade. Är det verkligen rätt att skratta åt dem och Rosa då?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Ormskinnet

Avsnitt 8 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Ormskinnet" av Jöns Mellgren. Sagan handlar om att leka att man är en ringlande orm en dag på landet hos mormor och morfar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Syster Plus och doktor Minus

Avsnitt 9 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Lotta Geffenblads saga "Syster Plus och doktor Minus". Sagan handlar om hur leksakerna som är sjuka får plåster och blir glada.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Hackspetten och Ugglan

Avsnitt 1 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Hackspetten och Ugglan" av Joar Tiberg, med bilder av Anna Bengtsson. Sagan handlar om vänskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Elefant

Avsnitt 2 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Elefant" av Lotta Olsson, med bilder av Gunna Grähs. Sagan handlar om en elefant som mer känner sig som en ekorre än som en elefant.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Torsten och jag

Avsnitt 3 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Torsten och jag" av Siri Ahmed Backström. Den handlar om en flicka och hennes bästa vän tyggrodan Torsten som ska prova på livet som riktiga grodor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Katten

Avsnitt 4 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Katten" av Sara Lundberg. Katten är trött på sin matte som inte bryr sig om henne, så hon rymmer sin väg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Vit haj

Avsnitt 5 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Vit haj" av Lotta Geffenblad. Den handlar om något i havet som ser ut som en haj men visar sig vara en stjärna som föll och blir en stjärnkompis.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

En riktig bajshistoria

Avsnitt 6 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "En riktig bajshistoria" av Sara Lundberg. Berättelsen handlar om hur man får grönsaker att växa i jorden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Myran

Avsnitt 7 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Myran" av Bisse Falk, med bilder av Henning Trollbäck. Sagan handlar om myrans liv när den bär hem mat till stacken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Bli inte rädd!

Avsnitt 10 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Thomas Tidholms saga "Bli inte rädd!". Sagan handlar om en pojke och hans lilla djur Bella som gömmer sig under kylskåpet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Titta vad jag kan!

Avsnitt 11 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Sepidar Hosseinis saga "Titta vad jag kan!" som handlar om flickan som kan springa fort och klättra högt,

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Hunden som blev arg

Avsnitt 12 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Hunden som blev arg" av Joar Tiberg. Det handlar om hunden Hasse som är rasande arg för att det har kommit en ny hund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning