217 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFOMO - stressen med SoMe

FOMO - stressen med SoMe

Alia, Valdemar och Freja är födda i generation SoMe. Sociala medier fyller otroligt mycket i deras liv - på gott och ont. De kämpar var och en för att hitta balansen. Freja påverkas så negativt att hon hoppar av sociala medier men är rädd för att bli bortglömd. Valdemar är helt annorlunda. Sociala medier har aldrig riktigt tilltalat honom men det är inte utan konsekvenser att vara utanför SoMe-samhället - det kan faktiskt vara enormt ensamt. Hur är det att lida av FOMO - "fear of missing out"?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Systrarna och gymnastikföreningen

Avsnitt 4 av 8

Tonårssystrarna Sidse, Anne och Trine är tränare i en gymnastikförening. Nu är det avslutningsuppvisning och deras elever ska visa vad de lärt sig. Vi följer de unga kvinnornas förberedelser, uppvärmningen med gymnastikgrupperna och inte minst deras arbete med barnen som kan bli nästa generation som driver föreningen vidare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin demokrati

Nikoline och byrådet

Avsnitt 5 av 8

Nikoline går i nian och är ordförande i Ålborgs "Ungebyråd" - ett slags kommunfullmäktige för ungdomar. Deltagarna är demokratiskt valda, och i stället för partier representerar de sina skolor när de samarbetar med Ålborgs "riktiga" kommunfullmäktige. De ger förslag på ändringar i politiska beslut som rör ungdomsfrågor. I dag diskuterar man skolornas dåliga studievägledning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag skolväg

Samson i Kenya

Avsnitt 13 av 25

Samson bor i Nairobi och går upp klockan fem varje morgon för att hinna till skolan. På vägen till skolan berättar Samson om sin rädsla för terrorister. Han skulle vilja att det fanns fler poliser som kunde skydda befolkningen mot terrorism.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Saturnus, Uranus, Neptunus

Avsnitt 4

Nu är de små rymdvarelserna på väg förbi Saturnus. En stor gasplanet till. Det är en planet med många månar och en ring av grus runt sig. Vad kan en liten mångalen Ti hitta på där? Ki, Pi och Ti är på väg hem till sin egen stjärna, men fort går det inte.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Pluto och en måne till

Avsnitt 5

Ki, Ti och Pi är på väg hem till sin egen stjärna och har äntligen åkt förbi alla stora planeter. Nu är det väl bara att köra vidare? Men det kanske går att vimsa runt lite bland dvärgplaneterna längst där ute också? När de ändå är där. Ti har ju aldrig sett Pluto eller Plutos månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Merkurius, Venus och jordens måne

Avsnitt 1

Ki, Pi och Ti leker på jordklotet. Egentligen får de inte för det är för långt bort från den stjärna de kommer ifrån. Mamma ropar att de ska komma hem! Men på vägen hem vimsar de iväg mot solen och planeterna Merkurius och Venus. Sedan stannar de till på jordens måne. Ti gillar månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Mars

Avsnitt 2

Nu är Ki, Pi och Ti på väg hem till sin stjärna. Men det verkar inte bli raka vägen hem. De vimsar ner på planeten Mars där det finns konstiga saker att titta på. Sedan måste de ta sig igenom det läskiga asteroidbältet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Jupiter

Avsnitt 3

Ti har kommit bort. Ingen, inte ens en rymdvarelse, kan landa på gasplaneten Jupiter. Men Jupiter har många månar att vimsa runt på och Ki och Pi kan ju inte åka hem till mamma utan lilla Ti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Hej då jorden!

Avsnitt 6

Ki, Ti och Pi är ute ur vårt solsystem nu. De är på väg hem och ska bara sätta om kursen vid Alfa Centauri-systemet, ett stjärnsystem nära vår sol. Snart kommer de att vara hemma hos mamma som väntar. Men vad är det som händer? Något kommer farande genom rymden!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Utøya och posttraumatisk stress

Snart sex år har gått sedan terrordådet på Utøya, och nu har man börjat utvärdera den hjälp som de överlevande ungdomarna fick. Hur blev de bemötta i skolan? Hur upplevdes polisförhören? Jon-Håkon Schultz och Åse Langballe, båda forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Oslo, berättar. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Favelans kvinnor

Avsnitt 23 av 25

I slumområden i Rio drivs flera projekt som handlar om att stärka kvinnor och unga tjejer. Ett av projekten är en teatergrupp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Ormskinnet

Avsnitt 8 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Ormskinnet" av Jöns Mellgren. Sagan handlar om att leka att man är en ringlande orm en dag på landet hos mormor och morfar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Syster Plus och doktor Minus

Avsnitt 9 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Lotta Geffenblads saga "Syster Plus och doktor Minus". Sagan handlar om hur leksakerna som är sjuka får plåster och blir glada.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Hackspetten och Ugglan

Avsnitt 1 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Hackspetten och Ugglan" av Joar Tiberg, med bilder av Anna Bengtsson. Sagan handlar om vänskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Elefant

Avsnitt 2 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Elefant" av Lotta Olsson, med bilder av Gunna Grähs. Sagan handlar om en elefant som mer känner sig som en ekorre än som en elefant.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Torsten och jag

Avsnitt 3 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Torsten och jag" av Siri Ahmed Backström. Den handlar om en flicka och hennes bästa vän tyggrodan Torsten som ska prova på livet som riktiga grodor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Katten

Avsnitt 4 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Katten" av Sara Lundberg. Katten är trött på sin matte som inte bryr sig om henne, så hon rymmer sin väg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Vit haj

Avsnitt 5 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Vit haj" av Lotta Geffenblad. Den handlar om något i havet som ser ut som en haj men visar sig vara en stjärna som föll och blir en stjärnkompis.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

En riktig bajshistoria

Avsnitt 6 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "En riktig bajshistoria" av Sara Lundberg. Berättelsen handlar om hur man får grönsaker att växa i jorden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Myran

Avsnitt 7 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Myran" av Bisse Falk, med bilder av Henning Trollbäck. Sagan handlar om myrans liv när den bär hem mat till stacken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Bli inte rädd!

Avsnitt 10 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Thomas Tidholms saga "Bli inte rädd!". Sagan handlar om en pojke och hans lilla djur Bella som gömmer sig under kylskåpet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Titta vad jag kan!

Avsnitt 11 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar Sepidar Hosseinis saga "Titta vad jag kan!" som handlar om flickan som kan springa fort och klättra högt,

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Hunden som blev arg

Avsnitt 12 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Hunden som blev arg" av Joar Tiberg. Det handlar om hunden Hasse som är rasande arg för att det har kommit en ny hund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Kameleonten

Avsnitt 15 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Kameleonten" illustrerad av Clara Dackenberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Trött

Avsnitt 16 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Trött" av Lotta Olsson, med bilder av Gunna Grähs.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGodnattsagor - nordsamiska

Nallen

Avsnitt 17 av 20

Nils-Henrik Sikku berättar sagan "Nallen" av Ulf Stark. Berättelsen är illustrerad av Charlotte Ramel.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning