163 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Plastcirkeln

Avsnitt 6 av 10

Nästan all plast som någonsin producerats finns kvar på jorden. Plasten hamnar i naturen och vattnet, kanske till slut i det vi äter. Hur kan vi börja ta hand om och förbättra situationen? Tack vare smart cirkulär återvinning kan vi återanvända smutsig plast från våra hav. På Chalmers finns ett nytt projekt där en 3D-skrivare kan skriva ut plast, som i sin tur kan användas långsiktigt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrott och straff

Straff

Avsnitt 2 av 4

Vilken filosofi och vilka tankar ligger bakom länders olika straffsatser? Reportern Elin Norberg och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, besöker fängelser i Polen. Polen är det land i Europa som har flest antal fångar, men inte högst brottslighet. Hur hänger det ihop?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Saturnus, Uranus, Neptunus

Avsnitt 4

Nu är de små rymdvarelserna på väg förbi Saturnus. En stor gasplanet till. Det är en planet med många månar och en ring av grus runt sig. Vad kan en liten mångalen Ti hitta på där? Ki, Pi och Ti är på väg hem till sin egen stjärna, men fort går det inte.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Pluto och en måne till

Avsnitt 5

Ki, Ti och Pi är på väg hem till sin egen stjärna och har äntligen åkt förbi alla stora planeter. Nu är det väl bara att köra vidare? Men det kanske går att vimsa runt lite bland dvärgplaneterna längst där ute också? När de ändå är där. Ti har ju aldrig sett Pluto eller Plutos månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Merkurius, Venus och jordens måne

Avsnitt 1

Ki, Pi och Ti leker på jordklotet. Egentligen får de inte för det är för långt bort från den stjärna de kommer ifrån. Mamma ropar att de ska komma hem! Men på vägen hem vimsar de iväg mot solen och planeterna Merkurius och Venus. Sedan stannar de till på jordens måne. Ti gillar månar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Mars

Avsnitt 2

Nu är Ki, Pi och Ti på väg hem till sin stjärna. Men det verkar inte bli raka vägen hem. De vimsar ner på planeten Mars där det finns konstiga saker att titta på. Sedan måste de ta sig igenom det läskiga asteroidbältet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Jupiter

Avsnitt 3

Ti har kommit bort. Ingen, inte ens en rymdvarelse, kan landa på gasplaneten Jupiter. Men Jupiter har många månar att vimsa runt på och Ki och Pi kan ju inte åka hem till mamma utan lilla Ti.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVims i rymden - nordsamiska

Hej då jorden!

Avsnitt 6

Ki, Ti och Pi är ute ur vårt solsystem nu. De är på väg hem och ska bara sätta om kursen vid Alfa Centauri-systemet, ett stjärnsystem nära vår sol. Snart kommer de att vara hemma hos mamma som väntar. Men vad är det som händer? Något kommer farande genom rymden!

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internationella brottsofferdagen 2017

Utøya och posttraumatisk stress

Snart sex år har gått sedan terrordådet på Utøya, och nu har man börjat utvärdera den hjälp som de överlevande ungdomarna fick. Hur blev de bemötta i skolan? Hur upplevdes polisförhören? Jon-Håkon Schultz och Åse Langballe, båda forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Oslo, berättar. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Flyg fina fluga, flyg

Avsnitt 1 av 6

Medan Vimse tar en tupplur är Imse hungrig och väntar på att något ska fastna i deras spindelnät. Plötsligt nappar det och middagen är serverad! Men till Imses förtret är Vimse inte alls särskilt intresserad av att äta upp de insekter som fastnat i nätet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Kaffe med dopp

Avsnitt 2 av 6

Vimse får syn på ett bord som är dukat till ett läckert kaffekalas. Tillsammans med fröken Fluga mumsar han på alla de goda sötsakerna. Efter tolv sockerbitar blir kaffet precis lagom sött. Imse blir avundsjuk och gör ett misslyckat försök att förstöra kalaset.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Tusen och en byxa

Avsnitt 3 av 6

Imse och Vimse rensar sitt nät från alla höstlöv som flyger omkring. Plötsligt blåser det in en massa byxor. Imse blir väldigt glad, men Torsten Tusenfoting som får sin tvätt förstörd blir inte glad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Bus och grus

Avsnitt 4 av 6

Imse och Vimse gillar att vara på lekplatsen. Där finns många kul saker som barnen har glömt kvar. Imse vill så klart ha allt för sig själv, men en mekanisk dinosaur kommer i vägen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Tjuven som nös

Avsnitt 5 av 6

En mystisk figur nystar upp och stjäl Imse och Vimses nät. Vem kan tjuven vara? Och vad ska spindeltråden användas till? Imse och Vimse smyger efter spindelnätstjuven in i snåren och hittar en snuvig familj.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - romani chib/arli

Svårt att sova

Avsnitt 6 av 6

Imse kan inte sova och ligger och vrider sig i sängen. Vimse, som sover gott, får som vanligt skulden. Situationen förbättras inte av att någon spikar upp en fågelholk på trädet de bor i.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVem bestämmer vad? - polska

EU

Avsnitt 1 av 4

Sverige är med i EU, men vad innebär det egentligen? Vad bestäms i EU, och vad bestäms i Sverige? Vi följer hur en EU-lag blir till och får se vad EU-parlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet gör.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVem bestämmer vad? - polska

Riksdagen

Avsnitt 2 av 4

Hur fungerar riksdagen? Och vilka är det som sitter där? Vi får se hur det går till att ta ett beslut i riksdagen, från förslag till ny lag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVem bestämmer vad? - polska

Kommunen

Avsnitt 3 av 4

I kommunen bestäms det mesta om det som rör medborgarnas vardag. Men hur går det till att ta ett beslut i kommunfullmäktige, och vilka får lov att lämna in förslag? Och hur gör man om man få en politiker att ta upp ens alldeles egna förslag?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVem bestämmer vad? - polska

Landstinget

Avsnitt 4 av 4

Landstinget beslutar om saker som vård, sjukhus och viss kollektivtrafik. Hur går det till när det fattas beslut i landstinget?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Flyg fina fluga, flyg

Avsnitt 1 av 6

Medan Vimse tar en tupplur är Imse hungrig och väntar på att något ska fastna i deras spindelnät. Plötsligt nappar det och middagen är serverad! Men till Imses förtret är Vimse inte alls särskilt intresserad av att äta upp de insekter som fastnat i nätet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Kaffe med dopp

Avsnitt 2 av 6

Vimse får syn på ett bord som är dukat till ett läckert kaffekalas. Tillsammans med fröken Fluga mumsar han på alla de goda sötsakerna. Efter tolv sockerbitar blir kaffet precis lagom sött. Imse blir avundsjuk och gör ett misslyckat försök att förstöra kalaset.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Tusen och en byxa

Avsnitt 3 av 6

Imse och Vimse rensar sitt nät från alla höstlöv som flyger omkring. Plötsligt blåser det in en massa byxor. Imse blir väldigt glad, men Torsten Tusenfoting som får sin tvätt förstörd blir inte glad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Bus och grus

Avsnitt 4 av 6

Imse och Vimse gillar att vara på lekplatsen. Där finns många kul saker som barnen har glömt kvar. Imse vill så klart ha allt för sig själv, men en mekanisk dinosaur kommer i vägen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Tjuven som nös

Avsnitt 5 av 6

En mystisk figur nystar upp och stjäl Imse och Vimses nät. Vem kan tjuven vara? Och vad ska spindeltråden användas till? Imse och Vimse smyger efter spindelnätstjuven in i snåren och hittar en snuvig familj.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaImse och Vimse - polska

Svårt att sova

Avsnitt 6 av 6

Imse kan inte sova och ligger och vrider sig i sängen. Vimse, som sover gott, får som vanligt skulden. Situationen förbättras inte av att någon spikar upp en fågelholk på trädet de bor i.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnlig könsstympning

Arbete mot könsstympning i Norge

Janne Waagbo är rådgivare i kompetensteamet mot könsstympning i Norge. Hon berättar om hur man i Norge sedan år 2000 har arbetat med en handlingsplan mot könsstympning av flickor och kvinnor. Inspelat den 5 februari 2015. Arrangörer: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Länsstyrelsen Östergötland.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning