32 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi får veta varför andra världskriget bröt ut, till exempel hur de svåra ekonomiska tiderna gjorde att starka ledare tog makten. Vi får också reda på vad som hände medan kriget pågick. Det förklaras vad som menas med Molotov-Ribbentrop-pakten, de allierade och axelmakterna. Vi får veta mer om krigsslutet med befrielsen, Dagen D och nazismens brott mot mänskligheten. Och om efterspelet; konferensen i Jalta och bildandet av FN.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut orsakerna till att det första världskriget bröt ut. Exempelvis imperialism, kapprustning, nationalism och svaga demokratier. Vi lär oss om skotten i Sarajevo, den svarta veckan och hur kriget fortskred. Hur öst- och västfronten skiljde sig åt och vilka länder som ingick i de två allianserna, centralmakterna och ententen. Vi får också veta mer om ryska revolutionen, freden i Versailles och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Här får vi i rask takt följa Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Vi får lära oss om hur Sverige går från asatro till kristendom, och om de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder. Vi uppmärksammar också de stora samhällsförändringarna under stormaktstiden, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Genom faktafyllda animationer lär vi oss om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att, genom olika erövringskrig, bli ett imperium med 1 miljon invånare för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Vi får lära oss om hur det var att leva under Romarriket, om dess olika politiska system och hur kristendomen blev ny religion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

I faktafyllda animationer lär vi oss om de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Hur människor blev bofasta och samhällen uppstod. Och varför de plötsligt kunde arbeta med annat än jordbruk och nya yrken skapades. Vi utforskar egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Vi lär oss också om Sumerernas viktiga uppfinningar som skrivkonsten och verktyg som hammare, spik och såg.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSámi jurdagat

Guoibmi gii orru irggástallame

Avsnitt 3 av 3

Har du en partner som du tycker alltid ska prata med folk och ibland verkar flörtig? I detta avsnitt diskuterar panelen hur du kan prata med din partner om det.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSámi jurdagat

Bela ovdalas guoibmi

Avsnitt 2 av 3

Har du hittat en snygg flört, men flörten är din kusins ex? Panelen diskuterar varför detta är ett så stort problem i Sápmi och hur du ska prata med din kusin.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSámi jurdagat

Garra vánhemat

Avsnitt 1 av 3

Hur ska man göra med föräldrar som inte släpper iväg dig på samefester, och vad är det dom oroar sig över? Panelen diskuterar hur du kan lösa situationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Te ansoristo jek raklasa vai chejasa?

Avsnitt 6 av 6

"Jag gillar en tjej som inte är romsk, jag är jättekär i henne. Men mina föräldrar säger att jag ska gifta mig innanför den romska gruppen. Ska jag lyssna på mina känslor eller på mina föräldrar?" Panelen diskuterar kärlek och tankar kring hur det skulle vara om man inte gifter sig med en rom.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Univar naj love te kerav so kamen le kaver kompisar

Avsnitt 5 av 6

"Ibland har jag inte pengar till att göra det kompisarna vill göra. Min kompis vill bara göra saker som är dyrt, till exempel att gå på bio, kafé eller spelhall. Jag har inte alltid pengar och vill hellre stanna hemma. Hur ska jag säga detta till henne?" Panelen pratar om ekonomi och hur man kan hjälpa varandra när det behövs.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Kompis kai pirell kavrensa kai nai lache

Avsnitt 4 av 6

"Min kompis har börjat hänga med en som har dåligt inflytande." Panelen funderar kring vad man kan göra när man ser sin vän förändras och hur grupptrycket kan påverka.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Kutchi ma populär rachami/zubuno?

Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Tjingnore peja ai pral vai läxor?

Avsnitt 2 av 6

"Mina föräldrar vill att jag tar hand om mina småsyskon efter skolan. Jag vill helst göra mina läxor." Panelen diskuterar hur viktigt det är att hjälpa till hemma. Är det typiskt att det är flickor som hjälper hemma, eller hjälper pojkar också till?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaRomane gindora

Shkola vai botji?

Avsnitt 1 av 6

"Mina föräldrar tycker inte det är viktigt att fortsätta studera." Panelen diskuterar hur det ser ut idag med utbildning och skola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Suzanne Rappaport-Ripton

Avsnitt 6 av 6

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Arek Hersch

Avsnitt 5 av 6

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Heinz Skyte

Avsnitt 4 av 6

Heinz Skyte har tidiga minnen av nazisternas förtryck. Skyte fick plötsligt inte längre umgås med sina skolkamrater eller gå på universitetet. Stora nazistprocessioner drog genom städerna och synagogor sattes i brand. Heinz familj flydde från nazisterna till England där de misstänktes för att vara tyska spioner, trots att de var judar. I sin historia berättar Heinz om överlevnadsinstinkt, tacksamhet och hur svårt det är att stå emot grupptryck.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Trude Silman

Avsnitt 3 av 6

Trude Silman berättar att få i hennes skolklass överlevde andra världskriget. Trude skiljdes från sina föräldrar när de skickade henne till London för att undkomma Förintelsen. I London bodde Trude hos ett tjugotal olika familjer. Sina egna föräldrar återsåg hon aldrig. Att Trudes pappa dödades under kriget vet man, men vad som hände med Trudes mamma är ännu okänt. Trude berättar om sin längtan efter sin familj och att hon aldrig kommer att sluta leta efter sin mamma.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Martin Kapel

Avsnitt 2 av 6

Martin Kapels familj blev under andra världskriget deporterad och tillsammans tog de sig till Krakow. Martin skickades därefter med en så kallad kindertransport från Polen till England. Resten av familjen dödades innan de hade möjlighet att följa efter till London. Martin minns flygräderna mot England och pratar om hur det tyska folket kom att anamma nazismen på så kort tid.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen - nordsamiska

Ruth Rogoff

Avsnitt 1 av 6

Ruth Rogoff berättar om hur hennes familj flydde från Tyskland till London just innan andra världskriget bröt ut. När familjen steg ur tåget på stationen i London meddelade de engelska myndigheterna att krig hade brutit ut. Ruth understryker i sin historia vikten av att prata med barn om nazismen och hur historien måste föras vidare på ett konstruktivt sätt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning