150 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Hjärnan

Avsnitt 20 av 20

Hur mycket väger en människas hjärna och hur många nervceller finns det i den? Hur skiljer sig ett barns hjärna mot en vuxens? Hjärnan består av olika delar, storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Vad har de för funktioner?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Cellandning

Avsnitt 19 av 20

Celler tar upp syre och näring och gör sig av med koldioxid och andra avfallsämnen. Den processen kallas för cellandning. Men hur fungerar den och varför är den viktig? Hur ser formeln för cellandning ut?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden - teckenspråkstolkat

Strategier för minnet

Finns det sätt att bättre komma ihåg det man lär sig i skolan? Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. Hon provar att plugga till ett engelskaprov och ett musikhistoriaprov med hjälp av olika strategier för att minnas bättre och det visar sig att hon höjer sina resultat rejält. På engelskaprovet får Rihem alla rätt, vilket hon aldrig fått tidigare. Rihem upplever att hon med ganska liten ansträngning får väldigt mycket bättre resultat. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden - teckenspråkstolkat

Strategier för läsning

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Med hjälp av Noah och läraren Martin får vi tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst. Det innefattar bland annat att avkoda boken, plugga i korta pass, förhöra sig själv, anteckna, göra tankekartor och förbereda en muntlig redovisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden - teckenspråkstolkat

Strategier för matematik

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att det är svårt med matematiken i skolan. Han tycker att hans vänner alltid förstår uppgifterna snabbare än han själv och blir lätt stressad. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av. Den första utmaningen är att minska känslan av stress. Albin får en tydlig checklista att arbeta med för att få kontroll över inlärningen inför ett kommande prov.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden - teckenspråkstolkat

Fokusera och planera

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn sällsynt vanlig dag - teckenspråkstolkat

En sällsynt vanlig dag - teckenspråkstolkat

Hur bemöter du det du inte är van vid? I den här novellfilmen ser du hur det sällsynta blir normen, och normen det sällsynta. Personer utan normbrytande funktionsskillnad utsätts för samma bemötande som många personer med normbrytande funktionsskillnader drabbas av i verkligheten: de förminskas, ignoreras, glorifieras för småsaker och blir ombedda att opereras mot normalitet. Manuset är verklighetsbaserat och utgår från intervjuer med personer med olika typer av normbrytande funktionalitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Ljudvågor

Avsnitt 6 av 8

Hur fungerar ultraljud? Kan man spränga en mikrovågsugn med en läskflaska, och syns man när man simmar under ett ekolod? Alicia och Amina får vara med om att göra ultraljud på en dräktig elefant. Ljudvågorna studsar där inne i magen där en elefantunge finns. Resan fortsätter med att de vill testa att spränga, vilket alltid innebär en risk. Ljudvågorna från smällen är starkare än de kunnat ana. Sedan ska Amina bada och hämtar ekolodet som används för att se om det finns fisk i sjön. När hon simmar under ekolodet visar det mer än vad Alicia kunde tro.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Tryck

Avsnitt 1 av 8

Hur känns det att ligga på en spikmatta, och varför kan det göra ont i öronen när man dyker? Amina Ouahid och Alicia Levin antar olika utmaningar för att uppleva nya saker och få svar på frågor om fysik. Här får du se när Amina testar att ligga på en spikmatta och när Alicia provar på dykning. Grafik-Filippa förklarar varför det gör ont i öronen när man dyker men inte när man ligger på en spikmatta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Energi och magnetism

Avsnitt 7 av 8

Vad är fotosyntes, och vad betyder det att energi inte kan skapas eller förstöras? Alicia får en utmaning som tänjer på hennes fysiska gränser. Energin är slut, men med lite energipåfyllning som kommit till av fotosyntesen är hon på banan igen. På en skrot får de testa den enorma maskinen med elektromagnet som kan lyfta flera ton. Vid kvällens camping får Amina arbeta med en cykel med dynamo för att lysa upp åt Alicia. Amina kämpar på, men tröttnar ganska snabbt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Hela resan

Avsnitt 8 av 8

Amina och Alicia har rest runt i två veckor, men nu är äventyret slut. De satte upp en regel om att inte få säga nej till varandras utmaningar. På det sättet har de upplevt långt mer än vad de förväntat sig. De har fått känna på tyngdkraftens verkan när de hoppade från ett flygplan, de har fått tryckutjämna, de har testat tyngdpunktens hemlighet när de gick på lina, testat ultraljud, sprängt bord, simmat under ekolod, känt strålningen när de släckt bränder och mycket mer. När de nu lämnar tillbaka bilen och säger hejdå till varandra får de äntligen säga nej.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Kraft och balans

Avsnitt 2 av 8

Hur fungerar fallskärmshoppning, och varför suger det i magen när man åker vattenskidor? Amina och Alicia åker på roadtrip och utmanar varandra på äventyr samtidigt som de lär sig mer om fysik. I det här programmet hoppar Alicia fallskärm och Amina åker vattenskidor. Du får också en förklaring till begreppen gravitation och centrifugalkraft.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Ljusets brytning

Avsnitt 3 av 8

Varför ser föremål som ligger under vattnet konstiga ut, och hur gör man upp eld utan tändstickor? Alicia undrar varför hennes kropp ser konstig ut under vattenytan, och Amina gör upp eld med hjälp av ett förstoringsglas. Grafik-Filippa förklarar fenomenen ljusets brytning och solens brännpunkt utifrån Amina och Alicias upplevelser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Friktion och tröghet

Avsnitt 4 av 8

Alicia försöker åka pulka på en strand och kasta tårta i ansiktet på Amina med hjälp av en linbana. Grafik-Filippa berättar utifrån pulkaåkningen och linbanan hur friktion och tröghetsprincipen fungerar. Filippa förklarar även centrifugalkraft utifrån att Amina utmanar Alicia att åka vattenskidor.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Värme

Avsnitt 5 av 8

Hur släcker man bränder, och vad händer om man slickar på järn i ett frysrum? Amina och Alicia testar att släcka bränder på brandmäns sätt och Alicia blir utmanad att slicka på iskallt järn. Grafik-Filippa förklarar värmestrålning, ledning och strömning utifrån Amina och Alicias upplevelser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Grundämnen

Avsnitt 1 av 20

Vi förklarar vad grundämnen är för något och hur det periodiska systemet är uppbyggt. Vad är det som är speciellt med grundämnen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Periodiska systemet

Avsnitt 2 av 20

De flesta grundämnen är metaller, men vad finns det mer för grundämnen? Vad är en valenselektron? Hur är periodiska systemet uppbyggt?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Atomer

Avsnitt 3 av 20

Allt runt omkring oss är atomer. Men vad består en atom av? Vi förklarar vad elektroner, protoner, neutroner och valenselektroner är för något. Hur är en atom uppbyggd och hur många atomer finns i ett sandkorn? Niels Bohr var den person som kom på modellen för hur en atom ser ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kol

Avsnitt 4 av 20

Kol finns i olika former men är ändå samma grundämne. Hur kommer det sig? Blyertspennor och diamant är två sorters kol. Varför kan kolets uppbyggnad bli så olika?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolväte

Avsnitt 5 av 20

Vad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Molekyler

Avsnitt 6 av 20

En molekyl är när två eller flera atomer är bundna till varandra. Molekyler kan vara olika stora. Dna är en makromolekyl, men vad betyder det egentligen? Om en molekyl bara har en sorts atom så är det ett grundämne. De molekyler som innehåller olika atomslag kallas för kemiska föreningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Joner

Avsnitt 7 av 20

Vad är en jon? Vad innebär det att en atom eller molekyl är laddad? Gabriella förklarar hur en kloratom blir en kloridjon. Hur påverkar valenselektronerna joner och vad är en jonförening?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Salter

Avsnitt 8 av 20

Vad är ett salt? Salter är fasta ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. Jonbindningar är väldigt starka och består av positiva och negativa joner som attraherar varandra. Vad är natriumklorid för något? Och hur ser salter ut om man kollar på dem i mikroskop?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 1

Avsnitt 9 av 20

Vad utmärker syror och baser? Gemensamt för alla syror är att de smakar surt, har ett lågt pH-värde och ofta är frätande. Gemensamt för alla baser är att de känns hala, har ett högt pH-värde och ofta är frätande. Men vad innebär det att syror har ett lågt pH-värde och baser har ett högt pH-värde?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 2

Avsnitt 10 av 20

Vad är det man mäter på en pH-skala och hur avläser man resultatet? De sura egenskaperna beror på en enda sak, vätejonen. Ju högre koncentration av vätejoner desto surare är en lösning. Basiska egenskaper beror på hydroxidjonen. Är syror och baser farliga? Vad finns det i vår omgivning som är surt och basiskt och vad händer om man blandar en syra och en bas?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolhydrater

Avsnitt 11 av 20

Kolhydrat är samlingsnamnet på olika sockerarter och är en viktig energikälla. Kolhydrater finns till exempel i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. I kroppen omvandlas glukos till energi som vi behöver för att kunna röra oss, tänka och hålla värmen. Hur ser en glukosmolekyl ut? Och varifrån kommer alla kolhydrater som finns i grönsaker och frukt? Kolhydrater tillverkas i en kemisk process i växtcellerna som kallas fotosyntes.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Proteiner

Avsnitt 12 av 20

Vad är ett protein? Proteiner finns i kött, ägg, fisk och mjölkprodukter och vi behöver dem för att bygga upp våra kroppar. De behövs till våra celler, vävnader och organ som till stor del består av proteiner. Proteiner är uppbyggda av något som kallas aminosyror. Tillverkningen av proteiner styrs av vårt dna som bestämmer vilket protein som ska tillverkas och när det ska tillverkas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Fetter

Avsnitt 13 av 20

Vad är fetter? Fetter kan vara flytande eller fasta. Fasta fetter brukar kallas för fett. De flytande fetterna brukar kallas för oljor. Vilka livsmedel innehåller fett? Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram i jämförelse med kolhydrater. Vad är fetter bra till?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Jordens skapelse

Avsnitt 16 av 20

När tror man att jorden skapades, och hur såg jorden ut då? Vad är en atmosfär och varför är den så viktig?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Livets början

Avsnitt 17 av 20

Man brukar säga att livet på jorden började i havet. Men när skedde det och hur började det? Vad är de blågröna bakterierna som fanns i början?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Celler

Avsnitt 18 av 20

Alla levande organismer är uppbyggda av celler, men vad är en cell? Hur många celler finns i en människokropp? Vad för funktion har cellen och hur hänger den ihop med fotosyntesen? Vad är det för skillnad på en djurcell och en växtcell?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKortfilmsklubben - danska

En eftermiddag

Dansk kortfilm i regi av Søren Green. Mathias är kär i Fredrik, men ska han våga säga som det är? Filmen fick UR:s pris för bästa kortfilm vid Uppsala Internationella Kortfilmfestival 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

Träning och slappande

Avsnitt 1 av 5

Under 6 veckor byter soffpotatisen Puran liv med Linda, som älskar att träna. Vi följer hur deras kroppar påverkas. Programledaren Stephan Yüceyatak vardagstränar när han leker med dottern och lagar mat. Har det någon effekt? Han träffar Susanna Appel som forskat i hur träning påverkar kroppen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

När hormonerna tar över

Avsnitt 2 av 5

Vad händer i våra kroppar när vi blir rädda, nervösa eller stressade? Olika personer i programmet utsätts för något som de är rädda för. Vi får även veta hur man ska förhålla sig när stresshormonet kortisol tar över mot ens vilja.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

Vad kostar det att inte sova?

Avsnitt 3 av 5

Puran och Linda testar sin reaktionsförmåga, sitt minne och IQ, efter att ha hållit sig vakna under ett helt dygn. Forskare Jonathan Cedernaes berättar vad sömnbrist innebär för hälsan. Vi besöker Dreamhack i Jönköping där deltagarna i stort sett är vakna nätterna igenom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

Bakterierna tar över

Avsnitt 4 av 5

Läkarstudenterna Puran och Linda går till labbet och tar reda på vilka bakterier de har i, och på sina egna kroppar. Hur farliga är bakterier egentligen? Stephan som har bacillskräck får reda på mer av professor Jan Andersson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKroppsgranskarna - teckenspråkstolkat

Det oemotståndliga sockret

Avsnitt 5 av 5

Programledaren Stephan Wilson Yüceyatak försöker ta reda på varför det är så svårt att stå emot allt det söta som omger oss. Läkarstudenterna Puran och Linda kollar skillnader i blodsockernivåerna om de äter snabba respektive långsamma kolhydrater. Är det en myt att man kan få sockerkickar? Och hur mår man när blodsockret sjunker?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten - teckenspråkstolkat

Brev till allmänheten - teckenspråkstolkat

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Mattias är 14 år och älskar att stå på scen. Clara är 16 och ska just börja gymnasiet, samtidigt som hon förbereder sig inför sin sista stora operation. Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Barnens landskap

Helle Nebelong har tidigare påstått att vanliga trappor är farliga för barn. Detta eftersom det är exakt samma avstånd i stegen, vilket gör att barnen inte kan röra sig i naturen. Som landskapsarkitekt i Köpenhamn har Helle Nebelong designat flera lekplatser. Här berättar hon hur det ser ut runt om i världen och vad skillnaderna är jämfört med Skandinavien och Sverige. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSay something - teckenspråkstolkat

Say something - teckenspråkstolkat

Vad innebär det för ett barn att bevittna våld i nära relationer? Isabells uppväxt har präglats av att se sin mamma misshandlas av pojkvännen. Efter studenten vill Isabell berätta hur hon upplevde sin barndom och behöver att mamman lyssnar för att deras relation ska bli bättre. Vi följer deras försök att förstå varandra och finna förlåtelse.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning