Samhällskunskap

Politik och statskunskap

(271 program)

Andra länders politik och statsskickDemokrati och beslutsfattandeEuropeiskt och nordiskt samarbeteKonflikter och konflikthanteringPolitiska ideologier, val och partierSveriges politik och statsskick

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSittstrejken

Politiken

Avsnitt 3 av 3

De unga aktivisterna i Ung i Sverige vill väcka opinion för sin sak, men målet är också att förändra politiken. Ska det lyckas? De har flera partier på vänsterkanten bakom sig men viktigast är Socialdemokraterna, som fortfarande har en stram hållning gentemot de ensamkommande. Vi hör bland andra Gustav Fridolin (MP), som hyllar gräsrotsrörelsens kamp, och Johan Forssell (M), som är kritisk till att en kampanj ska kunna påverka migrationspolitiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Mohammad Mosaddeq - den gråtande demokraten

Avsnitt 12 av 30

Mohammad Mosaddeq föddes i ett Iran där utländska stormakter tog vad de ville vilket fick ett slut när han själv blev statsminister. Han ville göra Iran till en demokrati och hans kamp för demokrati och värdighet trollband en hel värld. Men det gav honom också mäktiga fiender. Sommaren 1953 drabbade demokrater, gangstrar och amerikanska spioner samman på Teherans gator i en av historiens mest dramatiska uppgörelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Militären tog över skolan

Avsnitt 1 av 5

Elvaåriga Ramadi om hur terrorrörelsen IS gjorde en militärbas av hans skola. Är det tillåtet att attackera skolor i krig? En folkrättsexpert berättar vad det är för regler som gäller i krig. Och så handlar det om att vara flicka i Afghanistan och bli hindrad att gå till skolan av talibaner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Saknaden efter skolan

Avsnitt 2 av 5

En femtonårig flicka från Syrien har inte kunnat gå i skolan på flera år trots att det är det enda hon vill. Om vikten av ha en vanlig vardag trots att det är krig, att få drömma om framtiden och inte behöva oroa sig över att inte kunna läsa och skriva när man blir stor.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Skola i ett flyktingläger

Avsnitt 3 av 5

Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i den tillfälliga skolan. De berättar om hur kul det är att få träffa kompisar och lära sig saker. Men också om hur varmt det kan bli när elen inte fungerar, oron för framtiden och längtan efter en riktig skola. Agnes Björn från Plan International Sverige, som jobbat med barn i krig över hela världen, berättar hur det går till när man ordnar skola till barn som bor i flyktingläger.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Skolan som inte finns

Avsnitt 4 av 5

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBomber, flykt och skolböcker

Kan utbildning rädda liv?

Avsnitt 5 av 5

Utan möjligheten att gå i skola blir livet svårt. Barn berättar här om hur skolan inte bara lär dig läsa och skriva - den ger dig drömmar om framtiden och kompisar att leka med. En hjälparbetare från Rädda barnen berättar om hur skolgång räddar barn från barnarbete, människohandel och fattigdom.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Hur många politiker håller vad de lovar?

Hur många av politikernas vallöften infrias egentligen? Det är lätt att säga att politiker inte håller vad de lovar men politikerna är betydligt bättre än sitt rykte. Ändå upplever väljarna att de sviker. Vad grundas vår bild av politiken på och varför känner många att politikerna sviker när forskningen bevisar motsatsen? Gäst är Barakat Bino Ghebrehawariat som driver förändringsbyrån Demokrateam och har lång erfarenhet av att arbeta med mångfald utifrån ett kommunikationsperspektiv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Hur kan man påverka politiker att satsa på landsbygden?

Vad kan vi som unga göra för att få politiker att satsa på unga i glesbygden undrar Oskar från Piteå. Ungdomar flyr till större städer och befolkningen på glesbygden minskar och åldras. Vad krävs för att man som ung ska återvända eller stanna kvar i sin hemstad? Vad behöver politikerna göra? Gäst är Amanda Matti - född, uppvuxen och bor i Gällivare. Efter flera år på resande fot kom hon tillbaka hem och blev kär i platsen på nytt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ayn Rand - egoismens försvarare

Avsnitt 8

Ayn Rand flyr från ett Sovjet där det varit revolution, till drömlandet det kapitalistiska Amerika. Här utvecklar hon det hon kallar en ny filosofi. I den förespråkar hon en rationell egoism, där individen i första hand bör tänka på sitt eget välbefinnande. Ayn Rand menar att rationell egoism inte hotar andra människor, eftersom vi har ett egenintresse av andra genom exempelvis handel, vänskap och kärlek. Hon föraktar mänsklig svaghet och hyllar de som är starka och vackra. Hennes roman "Och världen skälvde" sågades av kritikerna, men blev en bästsäljare som inspirerat alltifrån politiker till entreprenörer i Silicon Valley.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Faktaresistens

Forskning visar att våra beslut fattas utifrån känslor, snarare än fakta. Hur påverkbara är vi när det kommer till känslor? Förstagångsväljaren Isak ställer en fråga; hur tar man debatten med personer som är låsta i sina åsikter? Gäst är Emma Frans, författare till boken Larmrapporten och forskare vid Karolinska institutet. Emma ger ett vetenskapligt perspektiv på aktuella företeelser och tips kring hur du avgör vad som är vinklade nyheter och rena påhitt. Och är vetenskapliga rön ens vetenskapliga?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

D'Annunzio - poeten bakom fascismen

Avsnitt 1

Genom sitt övertygande sätt och sina glödande tal lyckades Gabriele D'Annunzio förföra den italienska befolkningen att vilja gå med i första världskriget. När kriget tog slut kände han "stanken av fred" och blev besviken. Hans privatliv var spektakulärt, han var en superkändis och en glamourös playboy. Men vem var mannen som banade väg för både Hitler och Mussolini och vad gjorde honom och fascismen så förförisk?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSå funkar Sverige

Sverige och världen

Avsnitt 10 av 10

Hur påverkas Sverige av vad som händer i andra länder? Kan Sverige påverka andra länder?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta?

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus

EU i fokus

Vi sätter fokus på EU, med inblick i EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. År 2015 kom det över en miljon människor till Europa. Hur blev deras möte med EU? Vidare riktar vi fokus mot lobbyismen inom EU. Går det att påverka beslutsfattarna i Europaparlament? Vad innebär det att Storbritannien vill lämna EU? Och vad händer om medlemsländer börja bryta mot de demokratiska värderingarna?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år

Rösträtt för kvinnor 100 år

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSå funkar Sverige

Politik

Avsnitt 7 av 10

Vi förklarar hur den svenska demokratin fungerar i praktiken och vad skillnaden mellan riksdag och regering är. Hur går det till när det är val?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEU i fokus - syntolkat

EU i fokus - syntolkat

Vi sätter fokus på EU, med inblick i EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. År 2015 kom det över en miljon människor till Europa. Hur blev deras möte med EU? Vidare riktar vi fokus mot lobbyismen inom EU. Går det att påverka beslutsfattarna i Europaparlament? Vad innebär det att Storbritannien vill lämna EU? Och vad händer om medlemsländer börja bryta mot de demokratiska värderingarna?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Louise Weiss - EU:s farmors kamp för fred

Avsnitt 13 av 30

Louise Weiss kallas för Europas farmor. Med journalistik och kreativ aktivism drev hon kampen för ett enat Europa i syfte att undvika fler krig. Hon blev också en av frontfigurerna i den franska rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon var med om att definiera det vetenskapliga begreppet fredsforskning och när EU-parlamentet samlades för första gången i Strasbourg 1979 var det Louise Weiss som öppningstalade. Idag är EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg uppkallad efter henne.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten, och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - syntolkat

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSå funkar Sverige

Grundlagarna

Avsnitt 4 av 10

Vi berättar om grundlagarna och varför de är viktiga. Kan Sverige förändras?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Barbro "Bang" Alving - krigsreporter för fred

Avsnitt 10 av 30

Barbro Alving, signaturen Bang, var krigsreporter och pacifist. På senhösten 1936 kom hon helt ensam till Spanien för att rapportera om inbördeskriget. Hon var bara 27 år och det var första gången hon upplevde de fasor krig innebär. Genom åren kom hon sedan att rapportera från bland annat Ungern, Vietnam och Hiroshima. Hennes journalistik gjorde henne känd och hennes kamp mot kärnvapen och för fred blev uppmärksammad. Under 1950-talet var hon aktiv i kampen mot en svensk atombomb.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på Sverige

Grundlagarna

Avsnitt 3 av 10

På ett enkelt sätt förklaras Sveriges fyra grundlagar. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn en förståelse för lagarnas innehåll och hur de påverkar samhället. Men också vilka rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSå funkar Sverige

Det svenska samhället

Avsnitt 1 av 10

Om allt vi har i Sverige: vägar, sjöar, bussar, skolor, sjukhus ... Och hur smart det är att ha saker tillsammans, som till exempel gatubelysning och vattenledningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på Sverige

Den svenska demokratin

Avsnitt 2 av 10

Om hur Sveriges demokrati fungerar, förklarat på ett enkelt sätt. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn en förståelse för det svenska samhället. Om vilka rättigheter och skyldigheter man har, hur ett val går till och vad landstingen och kommunerna är och vad de har för uppgifter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Lyse

Avsnitt 6 av 10

Lyse bor i Rwandas huvudstad Kigali. Hon har en son och hon är gravid. När folkmordet bryter ut gömmer de sig hos en väninna eftersom dödspatruller går från hus till hus och letar efter tutsier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda: vittnesmål

Devote

Avsnitt 10 av 10

Devote bor med sin familj i Gisenyi i nordvästra Rwanda. När folkmordet bryter ut försöker de fly till Kongo, som bara ligger 10 minuter bort. Men den resan kommer ta mycket längre tid än så att genomföra.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Svensk opinionspåverkan

Avsnitt 4 av 5

Om politiskt kampanjarbete i Sverige, hur det har sett ut historiskt och idag. Hur arbetar våra politiska partier med sociala medier? Vi reder ut vad en filterbubbla är och hur olika algoritmer påverkar vad vi ser i sociala medier.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

USA-valet och sociala medier

Avsnitt 1 av 5

Elin tar reda på hur det gick till när Donald Trump lyckades bli president i USA. Om "Project Alamo", kampanjarbete i sociala medier och dess påverkan på väljarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Valmanipulation i Europa

Avsnitt 3 av 5

Om staters försök att påverka andra länders politiska rörelser och val. Hur har det sett ut historiskt, och i Europa de senaste åren? Riskerar vi i Sverige också att bli utsatta för den här sortens manipulation?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Dold påverkan

Avsnitt 2 av 5

Elin undersöker hur sociala medier använder informationen de samlar in om oss. Om hur företaget Cambridge Analytica jobbar med opinionsbildning och påverkan, och om hur "dark ads" och "fake news" fungerar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHar jag något val?

Att vara vaksam

Avsnitt 5 av 5

Det har blivit allt vanligare med desinformation och fejknyheter, så kallade "fake news". Hur ska vi bära oss åt för att bli mer källkritiska på nätet, och hur tar man sig ur sin egen filterbubbla?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning