Samhällskunskap

(61 program)

Arbetsmarknad och arbetslivBarns rättigheterDemokratiska fri- och rättigheterEkonomiIndivider och gemenskaperLag och rättPolitik och statskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn sällsynt vanlig dag - teckenspråkstolkat

En sällsynt vanlig dag - teckenspråkstolkat

Hur bemöter du det du inte är van vid? I den här novellfilmen ser du hur det sällsynta blir normen, och normen det sällsynta. Personer utan normbrytande funktionsskillnad utsätts för samma bemötande som många personer med normbrytande funktionsskillnader drabbas av i verkligheten: de förminskas, ignoreras, glorifieras för småsaker och blir ombedda att opereras mot normalitet. Manuset är verklighetsbaserat och utgår från intervjuer med personer med olika typer av normbrytande funktionalitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

200 år av döv gemenskap

Historikern Lennart Andersson beskriver dövkulturens historia och fokuserar på ett antal banketter som hölls i Frankrike på 1800-talet. Här lades grunden till dövas starka identitetstänkande. Att vara stolt över att vara döv och helt och hållet jämställa sig med hörande. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Döva i politiken

Helene Jarmer är en av få aktiva politiker som är helt döv. Som företrädare för Österrikes miljöparti berättar hon om Österrikes politiska arbete för döva och praktiskt om hur hon själv arbetar i parlamentet. Om att ständigt jobba med tolkar och vilka förändringar hon kräver för att underlätta för döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Detta är Deafhood

Begreppet deafhood kommer från ordet brotherhood och skapades av dövaktivisten Paddy Ladd för 12 år sedan. Sedan dess har det blivit en rörelse bland döva världen över. Paddy Ladd pratar om hur de döva blivit kolonialiserade genom århundraden av oralism. Han vänder sig mot att dövskolor stängs och barn får cochleaimplantat. Paddy Ladd är en viktig frontfigur för rörelsens medlemmar och har bland annat turnerat som dövtolk åt Grateful Dead. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Konflikter och vägen framåt

Amerikanska psykologiprofessorn Irene W Leigh diskuterar med dövaktivisterna Paddy Ladd och Lars-Åke Wikström om döva och dövkulturens framtid. Det handlar om rörelsen "Deafhood" och om att den ska vara en positiv kraft där man ska samarbeta, inte skapa konflikter. Det talas också om hur man använder begreppet kolonisation när man pratar om döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Det nya teckenspråkssamhället

Vi lever i ett nytt teckenspråkssamhälle menar norska antropologen Hilde Haualand. I en diskussion kring detta börjar hon i dövsamhället förr i tiden. Då fanns det tydliga och klara mål med kampen, till exempel att få textade tv-program. Men idag är det mer diffust vad de döva kämpar för. Och hur påverkas dövkulturen av den förbättrade hörselteknologin med fler cochleaimplantat? Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Vad är vi och var är vi på väg?

Hur ska man definiera dövhet, är man döv eller teckenspråkig? Lennart Andersson, historiker, sitter tillsammans med Hilde Haualand, antropolog, Patrik Nordell, dövaktivist och Helene Jarmer, politiker i Österrike, i en panel om dövhet. De pratar om begreppet deafhood och hur man får fler döva förebilder. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dövexpo 2015

Dövas identiteter

Vad har döva för identitet idag och hur har den sett ut historiskt? Amerikanska professorn i psykologi Irene W Leigh berättar om föräldrarna som hotade med att utesluta sitt barn ur familjen om hon skulle operera in cochleaimplantat och svika sin dövhet. Det handlar också om begrepp som deafhood, att dövhet inte är ett handikapp utan en rörelse och audism, att hörande är bättre än döva. Inspelat i maj 2015 på Stadionmässan i Malmö. Arrangör: Döviana.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSay something - teckenspråkstolkat

Say something - teckenspråkstolkat

Vad innebär det för ett barn att bevittna våld i nära relationer? Isabells uppväxt har präglats av att se sin mamma misshandlas av pojkvännen. Efter studenten vill Isabell berätta hur hon upplevde sin barndom och behöver att mamman lyssnar för att deras relation ska bli bättre. Vi följer deras försök att förstå varandra och finna förlåtelse.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetovic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Lasta

Avsnitt 3 av 5

Nepal är ett av världens fattigaste länder. Det har först nyligen fått ett nationellt teckenspråk. Det har betytt mycket, till exempel för Lasta som föddes döv. Hon hade tur och fick börja på en av de få skolor för döva som finns i Nepal. Det var första gången hon fick vänner som hon kunde prata med på riktigt. Nu har Lasta hopp om framtiden. Hon vill bli teckenspråkslärare. Och hon vill jobba för att alla döva barn ska få chansen att gå i skolan. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Daniela

Avsnitt 1 av 5

Daniela är 17 år och bor i Moldavien. Hon föddes med en cp-skada. Om hon fötts 20 år tidigare hade hon antagligen tagits ifrån sin familj och fått växa upp isolerad på en institution. Nu håller hon istället på att förbereda sig inför skolavslutningen. Trots det har Daniela inte alltid haft det lätt. Det finns mycket okunskap och fördomar mot personer med funktionsnedsättningar i det moldaviska samhället. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Daniel

Avsnitt 2 av 5

När Daniel från Rwanda gick i andra klass var han tvungen att sluta skolan eftersom han inte längre kunde se vad som skrevs på tavlan. Efter det höll han sig hemma och länge trodde han att han var ensam om att inte kunna se. Det var en svår tid. Nu är Daniel 15 år och bor på ett center tillsammans med andra som är blinda och har synnedsättningar. Där har han sina bästa vänner och för första gången någonsin får han lära sig att klara sig på egen hand. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Sunita

Avsnitt 4 av 5

I det fattiga landet Nepal fanns det till helt nyligen ingen hjälp alls att få för barn med autism. Sunita var tvungen att åka till Indien med sin lilla son för att få hjälp. Det hon lärde sig där tog hon med sig hem. Hon bestämde sig för att starta Nepals första, och hittills enda, center för barn med autism. Sunita ger stöd till så många hon kan, både föräldrar och barn. Men de allra flesta får fortfarande ingen hjälp. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Sara

Avsnitt 5 av 5

Tusentals barn har dödats i Syrienkriget och för varje barn som dödas, skadas tre. När Sara var åtta år gammal träffades hon av bombsplitter och fick svåra brännskador på kroppen och i ansiktet. Hon har svårt att äta och förlorade det mesta av synen på ena ögat. Familjen flydde till Libanon, där hon har genomgått flera operationer. Nu är Sara 13 år och drömmer om att bli lärare och att en dag kunna återvända till sitt hemland. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAlla funkar olika - teckenspråkstolkat

Alla funkar olika - teckenspråkstolkat

I världen finns över en miljard människor med funktionsnedsättning. De tillhör ofta de allra fattigaste och mest utsatta. I vissa länder talar WHO om "förlorade generationer" på grund av skador som orsakats av undernäring och fattigdom. Vi får träffa unga med funktionsnedsättning, men också många som arbetar för att hjälpa dem. Möt till exempel rektorn i Rwanda, som blev blind under folkmordet 1994, och nu driver en skola för synskadade, eller läkaren i Nepal som driver ett hem för barn med autism. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Starta eget företag

Avsnitt 9 av 9

Erik har startat eget företag och ger grymma tips på hur man kan tänka för att lyckas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Gymnasieval

Avsnitt 7 av 9

Det finns mycket att tänka på kring gymnasievalet. Agatha berättar om sina tankar kring hur hon ska välja.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Söka drömutbildningen

Avsnitt 6 av 9

Nadia pluggar till sjuksköterska på Karolinska institutet och peppar andra till att våga plugga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Plugga till lärare

Avsnitt 8 av 9

Ivan är själv gymnasielärare och menar att det alltid kommer att behövas döva lärare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Våga kämpa

Avsnitt 5 av 9

Kalle vågade kämpa för att få det jobb han ville ha, trots att andra inte trodde det skulle gå.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Flytta till ny stad

Avsnitt 3 av 9

Joel vågade ta steget och flyttade till en annan stad när han blev erbjuden jobb.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Oro

Avsnitt 1 av 5

Vi möter flera personer med olika erfarenhet av att leva med hörselskada. Baura blev ofta retad när hon inte hörde vad kompisarna sa. Men detta har gjort henne stark, "Jag tar liksom inte skit från folk nu", säger hon. Antonia har en grav hörselskada och enligt andra var hennes drömmar omöjliga. Det finns en oro inom henne, men också en hjälpande ängel. Hon vill bli tv-producent. Melihat pluggar till lärare och är döv. Hon flyttade till Sverige som tolvåring och fick lära sig två språk samtidigt, svenska och teckenspråk. Det var en tuff tid. Robins modersmål är teckenspråk trots att han hör. Hans pappa är döv och hans mamma är hörselskadad. Teckenspråket är en viktig del av honom.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Frustration

Avsnitt 2 av 5

Antonia är gravt hörselskadad och växte upp i en familj som inte ville lära sig teckenspråk. Johanna är musikintresserad och lever i två världar, den döva och den hörande. När Melihat bodde i Turkiet var hon populär och hade många vänner. I Sverige blev det tvärtom. Robin är hörande och växte upp med en döv pappa och en hörselskadad mamma. Redan som femåring fick han vara tolk åt föräldrarna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Tvivel

Avsnitt 3 av 5

Hur påverkar bemötande självkänslan? På besök hos den gamla fosterfamiljen känner Antonia att hon är omtyckt för den hon är. Bauras föräldrar har alltid stöttat henne. Men hon vill vara lycklig i sig själv och klara att stå på egna ben. Melihat hade en tuff tid när hon kom till Sverige och har fått kämpa mycket. Hon satsar på att bli uttagen till landslaget och får positiv feedback från sina tränare i basket.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Stress

Avsnitt 4 av 5

Baura har nyss flyttat hemifrån. Hon bor nu i Stockholm och jobbar som servitris. Hon får ibland en känsla av att hennes liv hade varit lättare om hon hörde bra. Ibland känner hon sig lite klumpig och trög, och tror att folk uppfattar henne som lite dum istället för att hon inte hör. Du får också följa med Antonia som drömmer om att bli tv-producent och har blivit kallad till intervju på Stockholms dramatiska högskola. Melihat är i Turkiet för att spela EM i basket för döva tillsammans med Sveriges landslag. Hon är nervös, glad och förväntansfull. I andra sammanhang har hon alltid känt sig lite blyg och tillbakadragen på grund av sin hörselnedsättning och språkförbistringar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Hopp

Avsnitt 5 av 5

Antonia vill bli tv-producent, men hennes låga självkänsla hindrar henne. Hon träffar en psykolog. Baura kämpar mot arbetsgivarnas fördomar och jobbar hårt för att visa att hon kan. Nu har hon två jobb. Efter en tids sjukskrivning får Johanna äntligen komma tillbaka till sitt jobb. Det är viktigt för Robin att vara med i den döva världen, han är ordförande i Sveriges dövas bridgeförbund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Ensam och utanför

Avsnitt 1 av 14

Vad kan man göra om man känner sig ensam och utanför? Nellie Berntsson och Daniel Paris pratar om när de känt sig ensamma. Och hur startar man ett så kallat safe space, skyddat från näthat? Nadine Jazzar, som bland annat startat SteetGäris på nätet, ger konkreta tips.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Varför kan ingen hålla om mig?

Avsnitt 11 av 14

Max vill vara "lilla sked" men han vågar inte säga det till sin tjej. Han är rädd för hur hon ska reagera, att hon ska tycka att han är konstig. Manus och regi: Valentina Chamorro Westergårdh.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Backa varandra

Avsnitt 2 av 14

Hur kan man få ett mer kärleksfullt internet? Nellie och Daniel kämpar på mot näthat. Vad kan man göra när man ser att någon till exempel fått en taskig kommentar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Jag vill inte slåss

Avsnitt 13 av 14

Varför förväntas killar vilja slåss? David blir indragen i ett bråk när Bella blir påhoppad av ett par snubbar. Men David vill inte slåss. Han försöker få med sig Bella därifrån men inget går som han tänkt sig. Manus och regi: Mårten Svedberg.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Sexuellt ofredande

Avsnitt 12 av 14

Mathias har blivit anmäld av en tjej i skolan för att han tafsat. Han säger att för honom var det bara ett skämt, men kan en tafsning någonsin vara "på skoj"? En kortfilm i regi av Valentina Chamorro Westergårdh. Inti Chavez Perez har skrivit manus baserat på en verklig händelse.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

Stoppa hatet nu

Avsnitt 5 av 14

Varför händer inget när man anmäler näthat? I Kanada har man kommit lite längre med sina lagar. Nellie och Daniel skypear med sin kompis Ryan och kräver hårdare tag mot näthat.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - teckenspråkstolkat

En kossa sa det till mig

Avsnitt 10 av 14

Hur har källkritiken sett ut genom historien? Var det verkligen "bättre förr"?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - teckenspråkstolkat

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - teckenspråkstolkat

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar för honom hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda bruna personen. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - teckenspråkstolkat

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - teckenspråkstolkat

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen - teckenspråkstolkat

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning