Svenska

(54 program)

Litteraturhistoria och författarporträttLäsningMuntlig framställning och retorikSkrivandeUppläsningar och dramatiseringar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Norm

Avsnitt 7

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Appropriation

Avsnitt 5

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Dikotomi

Avsnitt 8

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hegemoni

Avsnitt 6

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kausalitet

Avsnitt 9

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Viktimologi

Avsnitt 10

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Epistemologi

Avsnitt 11

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diaspora

Avsnitt 12

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Ontologi

Avsnitt 13

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Hypotes

Avsnitt 14

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Implosion

Avsnitt 15

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Paradigm

Avsnitt 16

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Intersektionalitet

Avsnitt 4

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Struktur

Avsnitt 2

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Diskurs

Avsnitt 1

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ordförrådet

Kontext

Avsnitt 3

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Ghazal

Avsnitt 2 av 8

Hur orkar havet vara tyst och ge sitt bästa trots allt? Ghazal funderar på havet, både det som bor inuti henne och det hon satt sig vid för att tänka. Hon utforskar mörka vatten och inspireras av havets kraft. Hur det kämpar med livet och inte ger upp. En poetisk saga mellan himmel och helvete. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Alana

Avsnitt 7 av 8

Dagen efter studenten vaknar Alana med känslan av att hon gjort allting fel. Livet med gnistrande fester har förvandlats till ett tomrum utan slut. I Alanas historia får vi höra om hur hon tampats med ett stort beslut i livet och vad som till slut fick henne att följa sitt hjärta och finna sin riktiga frihet. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Aferdita

Avsnitt 4 av 8

När självkänslan når botten och livet inte känns värt att leva har Aferdita en superkraft som stiger fram och tar henne därifrån. Den talar med henne om nätterna, läxar upp henne och ger henne peppande ord. Hör Aferdita berätta om sin särskilda relation till sin vilja och vad som gjort den så betydelsefull för henne. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Oskar

Avsnitt 6 av 8

Vad tänker du när du spejar upp mot natthimlen? För Oskar ger det en känsla av betydelse och meningslöshet på samma gång. Följ med på hans snirkliga resa ut till rymden och tillbaka för att upptäcka hur allt hänger samman och vad som gömmer sig däremellan för honom. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Wictor

Avsnitt 8 av 8

En serie där folkhögskoleelever i varje avsnitt berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet. Att gå i gymnasiet och lida av social fobi var Wictors vardag. Till slut kände han sig som ett vandrande spöke utan några känslor och han stängde in sig hemma. Följ med på hans omtumlande resa från isolering och ångest till den nya plats han funnit som ger honom både styrka och trygghet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Alireza

Avsnitt 5 av 8

"Jag tillhör förstås jorden, men har inte något land." Personen, som vi här har valt att kalla Alireza, separerades från sin bästa vän i flykten från Afghanistan. Ensam har han försökt att anpassa sig till sitt nya land Sverige och tänkt mycket på sin förlorade vän. Flera år senare kliver han av bussen i Hannover för att träffa sin bäste vän igen. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Daniel

Avsnitt 3 av 8

En sommardag 2007 spelar Daniel fotboll med sina vänner i värmen. Två dagar senare ligger han i en sjukhussäng och försöker smälta sitt livs hittills jobbigaste besked. Vad hände egentligen under de där två dagarna? Daniel berättar här hur han vänt beskedet om en kronisk sjukdom till något positivt och vad som tog honom ut ur mörkret. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFolkispratarna

Ibrahim

Avsnitt 1 av 8

Ytterligare en dag passerar bland truckarna på lagret utan att Ibrahim känner att han utvecklas. Han mår inte bra. Plötsligt kallas han in till chefens kontor. Hans hjärta bultar och han kallsvettas. I detta ögonblick fattar Ibrahim ett beslut som kommer att påverka hela hans liv. Med kunskap som ledord följer han nu sina drömmar om att hjälpa människor istället för att lasta pallar. En serie där folkhögskoleelever berättar personligt, utifrån egna manus, om drömmar, funderingar och sin syn på livet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsande pappor

Avsnitt 45 av 100

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läs mer!

Avsnitt 7 av 100

Hur kan vi lära våra barn att läsa mer? Vilken roll spelar det egna läsandet för hur man som lärare når fram till sina elever? På en scen på Bokmässan i Göteborg samtalar läraren och läsambassadören Anne-Marie Körling och litteraturforskaren Maria Ulfgard om hur och varför man ska läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Undervisa med serier

Avsnitt 8 av 100

För svenskalärarna Melinda Galaczy och Helga Boström har tecknade serier blivit ett naturligt inslag i undervisningen. I ett samtal från Bokmässan i Göteborg berättar de om hur de med hjälp av serieromaner fyllda av zombies, blod och socialrealism lyckas få även de minst motiverade elever att vilja läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Läsflow

Avsnitt 28 av 100

En dag gav läraren Therese Linnér sina elever ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow; att läsa så länge att tid och rum försvinner. "Lässtrategier i all ära men de ger inte alla dimensioner av läsning och missar många delar jag tycker är viktiga att eleverna får med sig", säger Therese Linnér. Men hur gör man för att uppnå läsflow och hur förvaltas sedan den upplevelsen i klassrummet? Och hur ska du som lärare hantera de elever som inte lyckas komma in i flowet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Textanalys av pekböcker på gymnasiet

Avsnitt 90 av 100

Hur kan man använda bilderböcker för små barn vid textanalys på gymnasiet utan att förlora i djup och kvalité? Katarina Lycken Rüter, lärare i Nacka, jobbar mycket med småbarnsböcker i sina klasser. Hon menar att med rätt frågor och metod kan man komma väldigt långt. "Fördelen är att jag hinner gå igenom tre olika böcker med helt olika berättarteknisk stil på en enda lektion. Och jag vet att alla har läst böckerna", säger hon, och påpekar att principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. "Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker." Men vad säger eleverna när hon kommer med en pekbok om en anka?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Grammatiska dilemman med lättläst text

Avsnitt 56 av 100

Vad är det som gör en lättläst bok lättläst? Det vet Sara Lövestam, sfi-lärare, författare och grammatiknörd. Det finns regler för hur lättlästa böcker ska vara skrivna. Men boken ska ju vara bra också. Med lättlästa böcker är målgruppen vuxna med stor livserfarenhet, vilket ställer extra höga krav på både komplext innehåll och enkelt språk. Här ger Sara Lövestam konkreta exempel på hur hon jobbat med texter i klassrummet. Vi får även en inblick i hur hon som författare brottas med texterna. Ett elegant, litterärt stilgrepp är sällan det som är bäst för målgruppen när man skriver lättläst.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Jättemånga ord är jättebra

Avsnitt 79 av 100

Behöver man verkligen kunna 50 000 svenska ord för att klara sig i samhället? Absolut. Minst! Det säger Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. Under årens lopp är det många lärare på föräldramöten som hänvisat till hans forskning: "Ett barn som läser eller blir läst för kan ca 50 000-70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser eller blir läst för kan ca 15 000-17 000." Men hur har han kommit fram till de siffrorna? Och om de stämmer, hur lär man sig så många ord? Och vad innebär det egentligen att "kunna ett ord"?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad går förlorat med handskriften?

Avsnitt 6 av 37

I takt med att digitala verktyg som surfplattor, datorer och mobiler blir vanligare hamnar den gamla konsten att skriva för hand i bakgrunden. Så även i skolan där många barn först lär sig skriva på surfplattor. Är det ett välkommet framsteg - ett hinder mindre i läs- och skrivinlärningen? Eller riskerar något viktigt att gå förlorat i övergången från analogt till digitalt?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur får man fler att läsa mer?

Avsnitt 27 av 37

Vad kan skolan göra för att få unga att läsa mer? Hur kan man överbrygga läsklyftor mellan pojkar och flickor? I samtal om unga och läsning från årets Bok- och biblioteksmässa hör vi Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, Jonas Andersson från Kulturrådet och författarna Petrus Dahlin och Mårten Sandén.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

Avsnitt 25 av 37

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Joseph Conrad - en mörk historia

Avsnitt 22 av 30

I det koloniserade Kongo, i slutet av 1800-talet, blir kapten Joseph Conrad vittne till grymheter som förändrar hans syn på mänskligheten. Några år senare skriver Conrad romanen "Mörkrets hjärta" om sina upplevelser i Kongo. Boken används fortfarande i undervisningen. Men den har också kritiserats för bland annat sitt rasistiska språk. Ändå är "Mörkrets hjärta", enligt lektor Berndt Clavier, en viktig bok att läsa idag. Den är ett vittnesmål om det brott mot mänskligheten som kolonialismen var.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

C. S. Lewis - fantasins magiska kraft

Avsnitt 28 av 30

C. S. Lewis barndom präglades av moderns död och stränga internatskolor i England. Men också av längtan och lycka. Alister McGrath, professor i religion och vetenskap, berättar om Lewis väg till kristendomen och hur den fick honom att acceptera att det rationella tänkandet kan kombineras med fantasin. Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur, berättar om fantasygenrens framväxt och om Narniaseriens kärna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Victoria Benedictsson - frun som blev herr Ahlgren

Avsnitt 9 av 30

Victoria Benedictsson strävar efter att komma till uttryck. Under pseudonymen/alter egot Ernst Ahlgren försöker hon bryta sig ur 1800-talets konventioner och deltar i det moderna genombrottet i litteraturen. Förutom sina romaner, pjäser och noveller har hon ett hemligt, chiffrerat skrivande i det hon kallar "Stora boken". Här blandas detaljerade iakttagelser och scener med hennes innersta kamper med prestationsångest, kärlek och vilken frihet hon kan ha som kvinna under andra halvan av 1800-talet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Karin Boye - Kallocain och övervakningssamhället

Avsnitt 29

Redan 1940 varnade författaren och poeten Karin Boye för en framtid där allt i våra liv övervakas. I sin dystopiska roman Kallocain skildrar hon hur vi ständigt kommer vara övervakade och kontrollerade av staten. Hur väl stämde hennes vision med den framtid som nu har blivit? Och hur kommer det sig att en poet som mest diktade om olycklig kärlek, och som levde med en dödslängtan, valde att skriva en roman om politikens yttersta konsekvenser?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Läsning för lässkygga gymnasister

Avsnitt 4 av 30

Mekto Ganic är skolbibliotekarie på Burgårdens Utbildningscentrum i Göteborg. Det är en skola som huvudsakligen har yrkesinriktade gymnasieutbildningar. - Många på den här skolan har aldrig någonsin läst en bok, säger Mekto Ganic som har olika knep att ta till för att locka läsovana till att vilja öppna en bok. Ett av knepen är högläsning. De olika läsprojekten har lett till att utlånen på skolans bibliotek har blivit fler, berättar Mekto.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Avsnitt 15

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Reading to learn i Alfta

Avsnitt 7

Lillemor Hjalmarsson och Åsa Lundman är lärare på Alftaskolan i Hälsingland. Sedan några år tillbaka jobbar de med metoden "Reading to learn" i sin undervisning. Reading to learn, eller R2L, är en pedagogik för läs- och skrivutveckling som togs fram av lärare och lingvister i Australien. Den går ut på att jobba fokuserat med de språkliga krav som varje ämne ställer. Vi besöker Alftaskolan för att lära oss mer om hur det går till.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Retorik - en demokratifråga

Avsnitt 8 av 30

Linnéa Skogqvist-Kasurinen, retoriklärare på Gubbängsskolan, ser retoriken som en livsviktig demokratifråga. Idag kan elever gå igenom hela skoltiden utan att lära sig tala inför klassen, och det är ett stort misslyckande, menar hon.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Den berättande bibliotekarien

Avsnitt 4 av 15

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Tv-serien Skam, vägen in till Shakespeares verk

Avsnitt 28

Malin Appeltofft är lärare på högstadiet i svenska, engelska och dramatik och använder sig av populärkultur för att skapa intresse hos elever som undrar varför de ska läsa litteratur eller dramatik som skrevs på 1500-talet. Till exempel innehåller tv-serien Skam många litterära referenser, vilka kan ge ingångar till annan världslitteratur och dramatik. Skam är de ungas kultur här och nu, men Shakespeares dramer hittar de inte självmant, menar Malin Appeltofft. Förutom de litterära referenserna ger Skam ingångar till ämnen som ätstörningar, sexuella övergrepp, sexualitet, relationer och annat i unga människors liv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Al Ma'arri - skräckinjagande poet

Avsnitt 27 av 30

En natt i februari 2013 smyger medlemmar från jihadistiska Nusrafronten fram och slår av huvudet av en bronsstaty i den syriska staden Maarrat al-Nu'man. Statyn föreställer Abu al-'Ala' al-Ma'arri, 937-1057, en blind, fritänkande och pessimistisk poet som levde där i början av förra årtusendet. På sin tid var han både hyllad och fruktad för sina dikter, idag är han en symbolfigur som allt ifrån vegetarianer till agnostiker och presidenter refererar till och håller fram för att styrka just sin sak.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ordets makt

Avsnitt 15 av 30

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Kärlekens mysterier

Avsnitt 8 av 30

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Tv-manusförfattaren Hans Rosenfeldt

Avsnitt 1 av 9

Att skriva manus till tv-serier är ett hantverk. Möt manusförfattaren Hans Rosenfeldt som ligger bakom tv-serien "Bron". Den handlar om en egensinnig kriminalkommissarie som tar sig an spektakulära mordutredningar. Den har sålts till över 160 länder. Hans Rosenfeldt vet hur man får tittarna att med spänning se varje avsnitt, och här ger han tips på hur man kan lyckas som manusförfattare. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Författaren Emma Hamberg

Avsnitt 2 av 9

Att skriva böcker som berör och underhåller samtidigt är en konst. Möt författaren Emma Hamberg som står bakom bokserien om samhället Rosengädda. Hon berättar om hur hennes böcker engagerar läsarna med teman som sex, kärlek och jobbiga relationer. Hon talar även om platsens betydelse för berättelser, om varför detaljer är viktiga och om fascinationen för livsberättelser. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDramaturgipodden

Humoristen Linn Mannheimer

Avsnitt 5 av 9

Hur skriver man ett roligt tv-manus? Vi träffar Linn Mannheimer som ingår i humorkollektivet Stallet och skriver komiska sketcher om livet i 30-årsåldern. Vi snackar med henne om hur man får tittarna att skratta och hur man pitchar in program till tv-chefer. Hon berättar om skrivandet av andra säsongen av serien "Trettiplus" och berättar om fallgropar man ska undvika. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning