144 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Material och teknik i en digital framtid

Biomolekylär programmering med dna

Vilka trender råder inom biotekniken? Professor Richard M Murray från Caltech redogör för vad som är hett just nu. Murray hoppas att man inom tio-femton år kommer att ha framställt genetiskt programmerade celler och maskiner som kan utföra meningsfulla sysslor. Inspelat den 13 september 2017 på Linköpings universitet. Arrangörer: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOm evolution

Dinosaurier, tid och fossil

Avsnitt 5 av 5

Hur var jorden innan människornas tid? Vilka djur och växter fanns då? Vi lär oss om jordens historia och hur djur och växter förändrats med tiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStockholm International Youth Science Seminar 2017

Användning av viral strategi för att bekämpa multiresistenta bakterier

Den unga forskaren Tom Dendooven berättar om sin forskning som handlar om användning av viral strategi för att bekämpa multiresistenta bakterier. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJack och jordens utveckling

Neandertalaren

Avsnitt 5 av 5

Jack har hamnat i museets stora sal om människans utveckling. En neandertalare har visst något att berätta, men sedan är det nog dags att försöka hitta tillbaka till klassen. Man kan ju inte bara vandra i väg så där även om man är rädd för att stå och prata inför klassen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOm evolution

Konkurrens och ödlor

Avsnitt 3 av 5

Varför överlever vissa djur och växter medan andra dör? Vi lär oss om hur djur och växter konkurrerar med varandra för att överleva. Det leder till att några dör och några överlever. Det kan även leda till att en djur- eller växtgrupp långsamt förändras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJack och jordens utveckling

Jägaren kommer

Avsnitt 4 av 5

Dinosaurierna är döda och allt är svart, kallt och svårt på jorden. Men Jack har vandrat vidare och får höra lite om livet efter katastrofen. Vad hände sen? En val, en häst, en fågel och en mammut har lite att berätta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOm evolution

Variation och sköldpaddor

Avsnitt 2 av 5

Varför förändras djur med tiden? Och vad krävs för att djuren ska förändras? Vi lär oss att om djur ska kunna utvecklas och förändras med tiden krävs att de är lite olika. Det krävs även att djurets olikheter är positiva för dess överlevnad, och att olikheterna är ärftliga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHarriet och Charles

Del 2

Avsnitt 2 av 2

Hur fick Charles Darwin sin idé om evolutionen? Det började med studier av djur- och växtliv på en 4 år lång resa runt jorden. När Charles kom hem skrev han boken "Om arternas uppkomst". Hans idé var att djur måste anpassa sig till miljön de befinner sig i för att kunna överleva och om miljön förändras så måste djuren anpassa sig. De som har bäst förmåga att anpassa sig överlever. När hans bok gavs ut blev det stort rabalder. De som trodde att Gud skapat världen ville inte veta av att de skulle vara släkt med aporna. Väldigt många andra har dock tagit till sig Darwins idéer.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJack och jordens utveckling

Efter meteoriter

Avsnitt 3 av 5

När Jack smitit från klassen och vandrat i väg stöter han på udda existenser från jordens utveckling. I dag är det lite extra spännande. Det är dinosaurierna som pratar! Mest brachiosaurusen från Jura. Trias, jura, krita - sedan dör världen igen, nästan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOm evolution

Charles och arternas uppkomst

Avsnitt 1 av 5

Vad är en art? Vem var Charles Darwin? Och vad har arter och Charles med varandra att göra? Vi lär oss om arterna och deras uppkomst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJack och jordens utveckling

Fram mot trias

Avsnitt 2 av 5

Jacks ensamma vandring på museet fortsätter. Var är han nu? På vinden? Eller är han i tidsåldrarna silur, devon, karbon och perm? Jordens utveckling går mot katastrof igen!

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJack och jordens utveckling

På väg mot silur

Avsnitt 1 av 5

Klassen är på studiebesök på museet. Jack vill visst inte göra uppgiften om jordens utveckling. Men vart tar han vägen? Man får väl inte gå omkring hur som helst på ett museum! Vad som helst kan hända. En meteorit kanske börjar prata. Jack träffar någon från prekambrium, kambrium och ordovicium.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Farlig frukt

Avsnitt 22 av 30

Agnetas smarriga gelétårta har av någon mystisk anledning blivit till mos. Beppe gör ett kladdigt experiment för att kolla vad det var som gick fel med hennes bakverk.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Richard Henderson, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Joachim Frank, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Joachim Frank om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jacques Dubochet, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Jacques Dubochet om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael W Young, medicin

2017 års Nobelpristagare i medicin, Michael W. Young, berättar om hur han byggde vidare på sina kollegors upptäckt. Jeffrey Halls och Michael Rosbash upptäckte den gen som ligger bakom dygnsrytmen som allt levande har. De tre forskarna kunde genom försök på bananflugor kartlägga och identifiera generna och mekanismerna som styr det självreglerande urverket i våra celler. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Michael Rosbash, medicin

Michael Rosbash, en av årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, berättar om sitt forskningsarbete som lett fram till upptäckten av den biologiska klocka som styr sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Hans forskning har bland annat visat på ett starkt samband mellan väl fungerande dygnsrytm och hälsa. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Jeffrey C Hall, medicin

Sedan länge har det varit känt att växter, djur och människor har en inre biologisk klocka. Genom experiment på bananflugor har årets tre amerikanska Nobelpristagare kartlagt de gener som ligger bakom och styr vår dygnsrytm. Jeffrey C. Hall berättar om sina upptäckter. Inspelat i Aula Medica i Solna den 7 december 2017. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Cellandning

Avsnitt 19 av 20

Celler tar upp syre och näring och gör sig av med koldioxid och andra avfallsämnen. Den processen kallas för cellandning. Men hur fungerar den och varför är den viktig? Hur ser formeln för cellandning ut?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Celler

Avsnitt 18 av 20

Alla levande organismer är uppbyggda av celler, men vad är en cell? Hur många celler finns i en människokropp? Vad för funktion har cellen och hur hänger den ihop med fotosyntesen? Vad är det för skillnad på en djurcell och en växtcell?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Livets början

Avsnitt 17 av 20

Man brukar säga att livet på jorden började i havet. Men när skedde det och hur började det? Vad är de blågröna bakterierna som fanns i början?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Behovet av artfakta inom naturvården

Ett panelsamtal om hur artfakta egentligen används. Medverkande: Linda Strand, ordförande Sveriges entomologiska förening, Anders Haglund, växtekolog, och Karl Ingvarson, naturvårdare länsstyrelsen i Sörmland. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Med blick för nakensnäckor

Kennet Lundin, docent och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om sitt arbete med att synliggöra den marina mångfalden vid den svenska västkusten. Det handlar både om att upptäcka nya arter och att skydda och bevara redan tidigare dokumenterade arter. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Det norska artprojektet

Under 2017 har över 70 olika projekt i Norge arbetat med att dokumentera nya arter. Bara i år har man funnit 2 400 nya arter, berättar Ingrid Erthus Mathisen från den norska artdatabanken. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

De finns i Artfakta

Många syns inte men finns ändå i tjänsten Artfakta, berättar Artur Larsson som arbetar med att ta fram fakta och information om arter för publicering i Artfakta. Här finns till exempel namn på olika organismer, deras släktskap, viktiga kännetecken, bilder, deras utbredning, om de är rödlistade med mera. Den här typen av beskrivningar behöver vi för att effektivt kunna kommunicera med varandra och rapportera olika observationer i naturen, berättar han. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Du tror inte på det här, eller hur!?

Det svenska artprojektet är världsunikt i sitt slag med syfte att identifiera och beskriva Sveriges alla flercelliga organismer, berättar professor Per Alström från Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Carl von Linné kände till ungefär 1 500 arter av insekter i vår natur. Idag känner vi till över 27 000 insekter bara i Sverige. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKan epigenetik förklara varför vanliga sjukdomar ökar?

Kan epigenetik förklara varför vanliga sjukdomar ökar?

Sjukdomar som allergi, astma och reumatism blir allt vanligare. Kanske kan epigenetik ge viktiga svar, menar Linköpingsforskaren Colm Nestor. Här berättar han om detta forskningsfält som har revolutionerat vår förståelse för hur cellerna läser vårt dna. Inspelat den 20 oktober 2016 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄta löv och bajsa jord

Hur blir det jord?

Avsnitt 3 av 3

Det vi slänger i komposten blir jord, med hjälp av maskar och andra småkryp. Att kompostera är bra. Då matar man maskarna och det blir finfin jord. Det är viktigt, eftersom nästan allt vi äter har vuxit i jorden.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄta löv och bajsa jord

Vem gör jord?

Avsnitt 2 av 3

Det är massor av jorddjur som bor i matjorden och som gör jord. Vilken tur! Det skulle bli skräpigt i naturen om ingen åt upp alla löv. Jord är hem för miljontals jorddjur.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAnimated science - Magma

Trilobiten

Avsnitt 3 av 5

Tecknad film om evolution i djurvärlden. Ett fossil, en trilobit från kambrium, berättar om de djur som flimrat förbi under jordens utveckling - från henne själv till nutidens människor som hackar fram henne ur stenen. Animation: Jonathan Knape. Röst: UIla Skoog. Manus: Helen Rundgren.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaÄta löv och bajsa jord

Vad är jord?

Avsnitt 1 av 3

Jord är inte något dött gråbrunt som bara ligger där. Jord är levande. Där samarbetar växter och jorddjur. Ett jobb som gör vår mat både nyttig och frisk.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTiggy testar - teckenspråkstolkat

Luktburkarna

Avsnitt 34 av 40

Vad har näsan att göra med hur det smakar i munnen? Tiggy får smaka på olika blandningar av frukter och bär, dels när hon håller för näsan och dels när hon inte håller för näsan. Hon upptäcker då att allt hon smakar inte är smaker, ofta är det dofter man känner. Beppe förklarar vad doftcellerna i näsan är.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Which species survive?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The sperms hidden genetics

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOm evolution

Galapagos och snygga hanar

Avsnitt 4 av 5

Vilken plats på jorden har haft stor betydelse för vad vi vet om evolutionen? Vi lär oss om Galapagosöarna och djuren som lever där. Galapagos är den ö-grupp där Charles Darwin studerade djur och fick inspiration till sin vetenskapliga revolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkelett

Skelett

Det är bra med skelett. Speciellt bra är det om man inte är ett ryggradslöst djur. Utan skelett skulle vi, elefanter och alla andra se väldigt konstiga ut. Berättarröst: Olle Sarri. Animation: Maria Beskow. Manus: Helen Rundgren.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livets början och slut

De två forskarna och professorerna Ulf Danielsson och Ulf Ellervik talar om vad livet består av och hur det kan ha uppstått i jordens tidigaste barndom. Vi får en orientering i hur livet har påverkat och förändrat jorden. Det handlar om en mycket sårbar planet där tillfälligheter och tur har spelat en avgörande roll. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAtt släktforska sig till istiden

Att släktforska sig till istiden

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

När tekniken tänjer gränser

Genetiken avslöjar både vår historia och möjligheterna att skapa vår framtid. I detta samtal om genetikens vidunderliga möjligheter berörs det som sker nu men också vad som väntar med allt från kloning och genmanipulation till att designa eftersökta egenskaper och reparera foster. Medverkande: Gunnar Bjursell, professor emeritus Karolinska institutet, Karin Wilbe Ramsay, Statens medicinsk-etiska råd, Mikael Kubista, vd Life Genomics och Åsa Torinson Naluai, Göteborgs universitet. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, Göteborg & Co och Life Genomics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Fråga oss