86 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Behövs det en sport-metoo?

Är sportvärlden ojämställd och skulle idrottsrörelsen behöva en egen metoo-rörelse? Det diskuterar programledarna med kvällens gäst Ida Östensson, opinionsbildare, feminist och grundare av Fatta-rörelsen och stiftelsen Make equal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

Rösträtt för kvinnor 100 år - teckenspråkstolkat

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Victoria Benedictsson - frun som blev herr Ahlgren

Avsnitt 9 av 30

Victoria Benedictsson strävar efter att komma till uttryck. Under pseudonymen/alter egot Ernst Ahlgren försöker hon bryta sig ur 1800-talets konventioner och deltar i det moderna genombrottet i litteraturen. Förutom sina romaner, pjäser och noveller har hon ett hemligt, chiffrerat skrivande i det hon kallar "Stora boken". Här blandas detaljerade iakttagelser och scener med hennes innersta kamper med prestationsångest, kärlek och vilken frihet hon kan ha som kvinna under andra halvan av 1800-talet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBig Cities

Favelans kvinnor

Avsnitt 23 av 25

I slumområden i Rio drivs flera projekt som handlar om att stärka kvinnor och unga tjejer. Ett av projekten är en teatergrupp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAlla mina förövare

Vad är sexuella trakasserier?

Avsnitt 1 av 5

När Linnea Gryler gick i lågstadiet kollade klasskompisarna på porr och deras lekar förändrades till något annat. Sexuella ofredanden och trakasserier har sedan kantat hela hennes uppväxt. Idag engagerar sig Linnea i den feministiska kampen och jobbar för att andra barn ska slippa utsättas för samma sak. Hur bemöter man personer som trakasserar och vad krävs för att övergrepp och kränkningar ska upphöra?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaAlla mina förövare

Min kropp

Avsnitt 3 av 5

På högstadiet blev Emma kallad skolans madrass. Hon fick nedsättande ord slängda efter sig och fick smällar på rumpan. Varför tar sig många killar friheten att tafsa på tjejer och kommentera hur de ser ut? Precis som många andra påverkades Mariana av kroppsideal och kämpade länge med kroppskomplex. När hon började med roller derby förändrades allt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAmir frågar

Är du feminist?

Avsnitt 6 av 11

Amir frågar unga om de är feminister och Gabi förklarar vad ordet feminism betyder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta?

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år

Rösträtt för kvinnor 100 år

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRösträtt för kvinnor 100 år - syntolkat

Rösträtt för kvinnor 100 år - syntolkat

I maj 1919, klubbades beslutet om kvinnlig rösträtt igenom och en 35-årig lång kamp och väntan var till ända. Hur gick det till och vilka var kvinnorna som ägnade stora delar av sina liv åt rösträttsfrågan? Historiker Karin Kvist Geverts berättar om några viktiga milstolpar genom åren och Malin Bonthron, barnbarnsbarnbarn till Anna Whitlock, läser ett utdrag från ett av alla de tal Anna höll då hon arbetade för kvinnofrågan. Men alla var inte för den stora samhällsförändring som kvinnlig rösträtt innebar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

En värld av kvinnor

Den svenska arbetarrörelsen är väl dokumenterad, men kvinnornas roll inom rörelsen har genom åren fått mindre uppmärksamhet. Här berättar forskaren Silke Neunsinger om projektet Worlds of Women som arbetar med att synliggöra de svenska arbetarkvinnornas transnationella och internationella kontakter. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Om populärhistoriska biografier

Idéhistorikern Daniel Nyström diskuterar huruvida det finns en motsättning mellan populärhistoria och genushistoria. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Kvinnopar i kvinnorörelsen

Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal fanns ett flertal kvinnopar som tillsammans utgjorde ett sorts nav för kvinnorörelsen i Sverige. Hanna Markusson Winkvist, universitetslektor som forskat om kvinnopar och deras betydelse i kvinnorörelsen, berättar här om några av dem. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnohistoriskt arkiv

Arkivets röst - Karin Westman Berg

Universitetslektor Anna Nordenstam berättar om litteraturforskaren Karin Westman Berg, pionjär inom kvinnoforskning som bland annat blev känd genom boken "Gråt inte, forska!" från 1979. Inspelat den 26 oktober 2018 på Göteborgs universitet. Arrangörer: KvinnSam, Uppsala universitetsbibliotek och Göteborgs universitetsbibliotek.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobels fredspris 2018

UR Samtiden - Nobels fredspris 2018

Denis Mukwege, kongolesisk chefskirurg och mottagare av Nobels fredspris 2018, berättar om arbetet med att hjälpa utsatta kvinnor och barn vid Panzisjukhuset i Demokratiska republiken Kongo. Medverkar gör också Margot Wallström, utrikesminister, Angela Muvumba Sellström, forskare inom freds- och konfliktforskning, Margareta Cederfelt (M), utrikesutskottet, Olle Thorell (S), utrikesutskottet samt riksdagens talman Andreas Norlén. Moderator: Annika Ben David. Inspelat den 12 december 2018 i Sveriges Riksdag. Arrangör: Sveriges Riksdag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Hiratsuka Raicho - Japansk feministpionjär

Avsnitt 22

En kall marsdag 1908 pulsar Hiratsuka Raicho genom snön i de japanska bergen. Framför henne går en man med en samurajdolk i handen. Han älskar henne så mycket att han bestämt sig för att döda henne och hon har gått med på det. Men hon överlever och kommer att ägna resten av sitt liv åt kvinnokampen. Hon kämpar för att förändra det japanska familjesystemet, startar Japans första feministiska tidskrift och kräver rösträtt för kvinnor. Hon blir både hotad och hatad. Hundra år senare har hon blivit en feministisk ikon i Japan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Touria Chaoui - flickan som siktade mot himlen

Avsnitt 27

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Audre Lorde - poet som omformade feminismen

Avsnitt 26

Your silence will not protect you, skriver poeten Audre Lorde. Under hela hennes liv försöker omgivningen tysta henne, men Audre Lorde vägrar vara stillsam och anpassningsbar. Hon växer upp i Harlem, New York, som dotter till immigranter från Västindien. Hon gör en klassresa, slår sig in i universitetsvärlden, och därefter in i 1970-talets feministiska kretsar. Där synliggör hon rasismen, och kämpar i motvind för att alla hennes identiteter ska få rymmas - svart, kvinna, lesbisk, och krigarpoet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Ottar - i sexualupplysningens tjänst

Avsnitt 5

I 1920-talets Sverige vet man inte mycket om hur man har sex utan att bli med barn. Men runtom i landet reser en kvinna med en väska fylld med pessar, i en tid då det är olagligt att informera om preventivmedel. Hon kommer att träffa tusentals kvinnor, och förändra Sveriges, och världens, sexualpolitiska historia. RFSU-grundaren Elise Ottesen-Jensen, Ottar, hade en dröm; att alla barn som föds ska vara välkomna, män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för njutning och ömhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Kata Dalström - samhällsomstörtaren

Avsnitt 2

Kata Dalström växer upp i en överklassfamilj i mitten på 1800-talet, men umgås med vänner från arbetarklassen. Hon ser tidigt hur dåliga arbetarnas villkor är. När hon flyttar till Stockholm blir det ännu tydligare. Hon inleder en intensiv kamp för att avskaffa klassklyftorna och nå jämlikhet mellan könen. Hon genomför agitationsresor runtom i landet. Statens män anser att hon är farlig. Hennes strävan för ett bättre samhälle gör också hennes privata relationer lidande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska hijabis

Svenska hijabis

Fem unga svenska muslimska kvinnor med sjal tar plats på scenen för att berätta om sina liv i Sverige idag. Om drömmar, vardag, gemenskap, men också om fördomar och begränsningar de möts av. America Vera-Zavalas scenföreställning från 2016 på Dramaten i Stockholm. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Koreografi Paloma Madrid.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Beslutet

Avsnitt 2 av 11

Att bära slöja, hijab, är att välja att bära en religiös symbol. Valet att bära hijab handlar i grund och botten om en relation till Gud. Men beslutet att bära hijab, eller att inte inte göra det - det är personligt. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Glad påsk

Avsnitt 7 av 11

Saker folk säger till tjejer i slöja. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Här går min gräns

Avsnitt 8 av 11

Inte alla känner att de kan säga emot även om de känner sig trängda eller attackerade. En scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Besattheten av slöjan

Avsnitt 10 av 11

Hur skapas en kvinna? Hur skapas en kvinna med hijab? Genom de andras blickar? Scenen ur America Vera-Zavalas pjäs bygger på tankar av filosofen Franz Fanon. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Slutet

Avsnitt 11 av 11

Vem är du om fem, tio, femton år? Vad drömmer du om? Sista scenen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Koreografi Paloma Madrid.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Jag bär min hijab som en krona

Avsnitt 9 av 11

Shama Vafaipour berättar om när hennes pappa sa att hon inte behöver bära slöja om hon inte vill, och om valet hon gör. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Min mormor och jag

Avsnitt 3 av 11

Maryam Dinar har ett Instagram-konto som har blivit uppmärksammat för sin fotokonst. Hon fotograferar som hobby. Maryam målar upp ett foto av sin mormor, som brukade gå och fiska. Hon stod stadigt med metspöt bland de svenska männen vid vattnet. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Jag tänker på var jag rör mig

Avsnitt 5 av 11

Två unga kvinnor väntar på tunnelbanan och vi får höra vad som rör sig i deras huvuden. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Maryam Dinar och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScener ur Svenska hijabis

Konvertitens dotter

Avsnitt 6 av 11

Sarah Ameziane berättar om hur hon växte upp som både imamens och konvertitens dotter. Scen ur America Vera-Zavalas pjäs. Med Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Simone de Beauvoir - feministikonen

Avsnitt 27 av 30

1949 slog Simone de Beauvoirs idéer ner som en bomb i Frankrike. Boken "Det andra könet" svartlistades av den katolska kyrkan och vänner vände henne ryggen. Idag ses hon som en feministisk ikon och boken har blivit en feministisk bibel. Många menar att det var i och med "Det andra könet" som den moderna feminismen föddes. Själv hävdade hon länge att hon inte var feminist. Först i början av 70-talet började hon kalla sig det. "Hon fattade det långsamt själv", säger Åsa Moberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Kvinnorna före dig

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Sor Juana de la Cruz - kunskapstörstande pionjär

Avsnitt 22 av 30

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - syntolkat

Skitåret 1917

Avsnitt 1

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen - teckenspråkstolkat

Skitåret 1917

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning