21 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Jonas Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Flaskregn

Avsnitt 26 av 30

Se hur du skapar ditt eget regn med hjälp av en vanlig petflaska och en isbit. Det enkla experimentet visar principen för hur regn skapas i naturen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba

Amylaskalas

Avsnitt 2 av 30

Vetenskapsreportern Agneta lyckas inte vispa upp en vaniljsås som Tommie i hemlighet har smakat på. Vad beror det på? I studion visar Beppe i ett enkelt experiment att vanlig saliv kan göra det svårt för vaniljsås att tjockna.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Kemin för Moores lag

Vi förväntar oss att hemelektronik fortsätter att bli kraftfullare, mindre och mer energisnål. Den utvecklingen möjliggörs av kemister. Henrik Pedersen, biträdande professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, berättar om den enkla men samtidigt mycket komplexa kemin som krävs för att göra dagens elektronik. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLabba - finska

Amylaskalas

Avsnitt 2 av 16

Vetenskapsreportern Agneta lyckas inte vispa upp en vaniljsås som Tommie i hemlighet har smakat på. Vad beror det på? I studion visar Beppe i ett enkelt experiment att vanlig saliv kan göra det svårt för vaniljsås att tjockna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Fetter

Avsnitt 13 av 20

Vad är fetter? Fetter kan vara flytande eller fasta. Fasta fetter brukar kallas för fett. De flytande fetterna brukar kallas för oljor. Vilka livsmedel innehåller fett? Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram i jämförelse med kolhydrater. Vad är fetter bra till?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Proteiner

Avsnitt 12 av 20

Vad är ett protein? Proteiner finns i kött, ägg, fisk och mjölkprodukter och vi behöver dem för att bygga upp våra kroppar. De behövs till våra celler, vävnader och organ som till stor del består av proteiner. Proteiner är uppbyggda av något som kallas aminosyror. Tillverkningen av proteiner styrs av vårt dna som bestämmer vilket protein som ska tillverkas och när det ska tillverkas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolhydrater

Avsnitt 11 av 20

Kolhydrat är samlingsnamnet på olika sockerarter och är en viktig energikälla. Kolhydrater finns till exempel i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. I kroppen omvandlas glukos till energi som vi behöver för att kunna röra oss, tänka och hålla värmen. Hur ser en glukosmolekyl ut? Och varifrån kommer alla kolhydrater som finns i grönsaker och frukt? Kolhydrater tillverkas i en kemisk process i växtcellerna som kallas fotosyntes.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolväte

Avsnitt 5 av 20

Vad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelpriset 2010

Snabbkurs i organisk kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm ger en snabbkurs i hur atomer fungerar och varför olika elektronlager skapar olika ämnen. Ett utdrag ur hennes presentation av 2010 års Nobelpristagare i kemi. Inspelat på Arrheniuslaboratorierna på Frescati, Stockholms universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelpriset 2010

Storartad konst i provrör

Den organiska kemin är grunden för 2010 års Nobelpris i kemi. Richard F. Heck, Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki fick priset för forskning som lett fram till de kemiska reaktioner som bär respektive Nobelpristagares namn. Nobelpriskommitén för kemi, där Jan-Erling Bäckvall är ledamot, menar att de tre har utvecklat kemin till en konstart. Moderator är vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Inspelat på Arrheniuslaboratorierna på Frescati, Stockholms universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelpriset 2010

Grafen - så fungerar det

Per Delsing, professor i fysik och ledamot av Nobelkommittén för fysik, berättar om arbetet bakom 2010 års Nobelpris i fysik. För vad fick Andre Geim och Konstantin Novoselov Nobelpriset? Redan 1947 hade man räknat ut att grafen fanns. Ingen hade trott att det skulle gå att skapa. Per Delsing berättar hur genombrottet gick till. Moderator är vetenskapsjournalisten Joanna Rose. Inspelat på Arrheniuslaboratorierna på Frescati, Stockholms universitet. Arrangör: Kungl. Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning