23 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Neuromuskulära sjukdomar hos vuxna

Sjukdomsgruppen neuromuskulära sjukdomar innehåller flera hundra olika tillstånd med varierande symptombild som drabbar muskler, ändplatta, muskelnerver eller nervcellskärnor i ryggmärgen. Christopher Lindberg och Karin Håkansson från Neuromuskulärt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset berättar om sjukdomsgruppen och om hur centrumets expertteam arbetar. Presentationen behandlar också en av de vanligare sjukdomarna, Dystrofia myotonika. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Neuromuskulära sjukdomar hos barn

1 av 1600 barn drabbas av någon form av neuromuskulär sjukdom. Már Tulinius, professor och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, berättar tillsammans med specialistarbetsterapeuten Johanna Weichbrodt om hur sjukdomarna drabbar barn, hur diagnosen ställs, hur teamuppföljningen ser ut och om nya behandlingsmöjligheter. De berättar särskilt om diagnoserna Duchennes muskeldystrofi och spinal muskelatrofi. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

En sällsynt resa

Anna Hallgren är socionom och sexualterapeut och lever med den sällsynta muskelsjukdomen nemalinmyopati. Här delar hon tillsammans med sin dotter och sin mamma Ingalill med sig av sina erfarenheter av att leva med sjukdomen. De pratar också om hur vårdens kunskap om och bemötande av personer med sällsynta diagnoser kan förbättras. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Avd. 50 - mitt andra hem

Avsnitt 3

Barnreumatism är en sjukdom som drabbar omkring tvåhundra barn och ungdomar i Sverige varje år. Anna, Ida, Nina och Petri är idag vuxna men som barn var de inskrivna vid avdelning 50 på Sveriges enda specialistklinik för barnreumatologi. Här hör du dem berätta om hur det var att behandlas på avdelningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Närstudier av muskler för optimal träning

Marcus Moberg, forskare i idrottsvetenskap, har undersökt hur våra muskler reagerar på olika typer av träning. Han har studerat vad som händer inuti muskelcellerna och jämfört data från olika typer av träningsprogram. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar vid olika rörelser. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Muskler och skelett

Avsnitt 3 av 5

När leksakskaninerna blir trötta och faller ihop av allt studsande hör de hur det knakar och gnisslar. Det är musklerna och det hårda skelettet som jobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Skelettet

Avsnitt 1 av 10

Varför behövs skelettet? Giraffis har ramlat och gjort illa benet. Doktor Karin röntgar för att se om benet är brutet.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen, de sitter fast på skelettet. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns de som vi inte kan kontrollera, till exempel musklerna i matstrupen, i magen och i hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - svenska som andraspråk

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Avsnitt 15 av 23

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHopp hopp tv

Vila

Avsnitt 8 av 10

Varför är det viktigt att kunna slappna av och vila? Och vad händer i kroppen när man vilar?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Vanliga frågor om artros

Hjälper glukosamin eller broccoli mot artros frågar sig många patienter? I dag finns det inga vetenskapliga undersökningar som pekar på några verksamma botemedel, säger professorn i ortopedi, Leif Dahlberg. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. .

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Att leva med leda leder

För att undvika smärta i samband med artros gäller det att hålla koll på vikten och vara fysiskt aktiv, menar forskaren och sjukgymnasten Carina Thorstensson. Hon har tagit initiativ till speciella artrosskolor. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Från knäskada till artros

Risken att få artros efter en knäskada är stor. Speciellt unga kvinnor som spelar fotboll eller handboll är drabbade. Det börjar ofta med en korsbandsskada, berättar forskaren och sjukgymnasten Richard Frobell. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Diagnos och behandling

Blir brosket i våra leder skadat är träning a och o, säger ortopeden Leif Dahlberg. En led som gör ont mår i de flesta fall bättre av att röra på sig. Med rätt rörelser stärks leden och brosket stimuleras till reparation. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Leder rör oss alla

Alla kan drabbas

Det har skett en revolution i vården av artrospatienter. De flesta kan idag leva ett nära nog normalt liv, berättar Ingmar Petersson, professor i försäkringsmedicin. Inspelat 6 november 2013. Arrangörer: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor NO

Uppdrag muskler

Avsnitt 3 av 4

Doktor NO får i uppdrag att försvaga sina muskler. Dessutom träffar vi David som är cirkusartist.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ryggbesvär och sjukgymnastik

UR Samtiden - Ryggbesvär och sjukgymnastik

Bara 15 procent av alla ryggåkommor kan förklaras med en diagnos. Men rätt träning kan bidra till att återställa musklernas stabilitet och därmed minska smärtan. Det berättar professor Birgitta Öberg som forskar om sjukgymnastik. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Läkning för otåliga

UR Samtiden - Läkning för otåliga

Kan man läka benbrott med medicin? Kan träning snabba på läkningen av trasiga senor? Per Aspenberg, professor i ortopedi, berättar om aktuell forskning kring skadebehandling. Arrangerat av Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Fråga oss