174 sökträffar som matchar

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Ehsan Salem hade ett bra liv i Syrien där han drev en mataffär på egen hand, trots att han som döv endast hade fått grundskoleutbildning. Men när kriget kom och oroligheterna blev värre bestämde han sig för att lämna Syrien. Här berättar Ehsan Salem om sin resa från Syrien via Algeriet, Tunisien, Libyen och Italien till Sverige. Han berättar om de svårigheter han fick utstå och jämför bemötandet av honom som döv på olika platser. Han beskriver också sin drivkraft att ta sig till ett demokratiskt land där döva har det bra. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Att kämpa och övervinna hinder är för många döva en del av vardagen. Här talar psykologen Christina Eriksson - själv döv - om strategier för att tackla svårigheter, exemplifierat framför allt utifrån dövas perspektiv. Christina Eriksson berättar också om sin egen bakgrund, och hur det gick till när hon som döv utbildade sig till psykolog. Inspelat den 22 september 2017 i Kulturhuset Spira, Jönköping. Arrangör: Jönköpings läns dövas och teckenspråkigas förbund.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Näthat har fått mycket uppmärksamhet medan nätkärleken lever rätt mycket i tysthet. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, diskuterar båda dessa begrepp utifrån tekniksyn, barnsyn och moralism. Dessutom ger hon några råd kring ungas personliga säkerhet på nätet och lär ut hur vuxna kan ta selfies som en politisk handling. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Charlotte Qvandt är barnförhörsledare på polisen och har särskilt intresserat sig för hur förhörssituationen kan anpassas till barn med kognitiva och kommunikativa svårigheter. Hon visar flera bilder som tagits fram för att användas i förhör med barn och redogör för problematiken kring berättelser utifrån bilder. Hon berättar också om arvsfondsprojektet Bildsamt, som bland annat undersöker möjligheterna att använda bildstöd i Barnahus Stockholms verksamhet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade både som brottsutsatta och gärningspersoner. De har dessutom sämre rättstrygghet än barn utan diagnos, visar aktuell forskning. Eva Forsberg och Ingri Vestin från Brottsofferjouren i Luleå arbetar för att öka rättssäkerheten för unga med adhd, add och asperger. Här presenterar de projektet Ung i rättsprocessen som arbetar med att ta fram metodmaterial för att utbilda och vägleda pedagoger och aktörer i rättsprocessen om reaktioner när någon med adhd, add eller ast har utsatts för, bevittnat eller begått ett brott. De stöder sig på aktuell forskning av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i skolans arbete för att skapa en trygg miljö för alla elever på nätet. Skolpersonal behöver mer kunskap om internet och om elever med adhd/ast och deras särskilda utsatthet på nätet. Läraren Marica Grudeborn berättar här om hur hon arbetar med dessa frågor i sin särskilda undervisningsgrupp. Hon förklarar även hur läromedlet "Koll på nätet", som har tagits fram av Nätkoll och Statens medieråd, kan användas i klassrummet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Elliot Astor Dahl vet av egen erfarenhet att datorspel och sociala medier kan fungera bra för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2016 blev han diagnostiserad med autismspektrumtillstånd och add. För Elliot blev datorn en frizon där han kunde slappna av och knyta kontakter. Han anser att vuxna behöver mer kunskap om nätet och om hur unga använder det. Han talar även om projektet Nätkoll och det undervisningsmaterial som Nätkoll har tagit fram för föräldrar till unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta på internet än barn utan diagnos, berättar Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd. Det är också nästan fyra gånger vanligare att tjejer med en funktionsnedsättning har kontaktats av vuxna som söker sexuell kontakt via internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på internet än unga utan diagnos. Internet kan innebära såväl risker som ett sätt att finna vänner. Jill Carlberg, grundare till utbildningsföretaget Adaptis, berättar utifrån sina egna erfarenheter om hur det är att växa upp med autism och vara ung på nätet. Hon talar om vilka problemområden som finns på nätet och om hur föräldrar kan prata med sina barn om internet. Inspelat den 24 januari 2018 på Burgårdens konferens i Göteborg. Arrangör: Attention Hisingen-Kungälv.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Högskola

Georgios Karpathakis är författare och grundare av organisationen Underbara adhd. Här samtalar han med sin förläggare om sitt arbete, om framtidstro, om läsning och verktyg för att förstå människor med adhd. Inspelat den 20 oktober 2017 på Citykonferensen i Stockholm. Arrangörer: Språktidningen och Vilja förlag.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Gymnasieskola

Extramaterial

Arbetsmaterial finns

Avsnitt 21 av 25

Tokyo är den största staden i världen och ligger i framkant när det gäller ekonomi, teknik och kultur. Samtidigt brottas staden med sociala problem, bland annat för de äldre i samhället. Men i ett av de gigantiska höghusområdena i centrala Tokyo har en grupp sjuksköterskor öppnat ett "rådgivningsrum". De vill ta hand om både kroppen och själen hos de många ensamma äldre.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Allmänbildande

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

"Jag kände mig väldigt liten, som en förlorare". Antonia berättar om hur det var att växa upp som gravt hörselskadad i en familj som inte behärskade teckenspråk. Men också om sitt växande självförtroende och kampen för att förverkliga en dröm.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 5 av 5

Antonia vill bli tv-producent, men hennes låga självkänsla hindrar henne. Hon träffar en psykolog. Baura kämpar mot arbetsgivarnas fördomar och jobbar hårt för att visa att hon kan. Nu har hon två jobb. Efter en tids sjukskrivning får Johanna äntligen komma tillbaka till sitt jobb. Det är viktigt för Robin att vara med i den döva världen, han är ordförande i Sveriges dövas bridgeförbund.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 5

Baura har nyss flyttat hemifrån. Hon bor nu i Stockholm och jobbar som servitris. Hon får ibland en känsla av att hennes liv hade varit lättare om hon hörde bra. Ibland känner hon sig lite klumpig och trög, och tror att folk uppfattar henne som lite dum istället för att hon inte hör. Du får också följa med Antonia som drömmer om att bli tv-producent och har blivit kallad till intervju på Stockholms dramatiska högskola. Melihat är i Turkiet för att spela EM i basket för döva tillsammans med Sveriges landslag. Hon är nervös, glad och förväntansfull. I andra sammanhang har hon alltid känt sig lite blyg och tillbakadragen på grund av sin hörselnedsättning och språkförbistringar.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 3 av 5

Hur påverkar bemötande självkänslan? På besök hos den gamla fosterfamiljen känner Antonia att hon är omtyckt för den hon är. Bauras föräldrar har alltid stöttat henne. Men hon vill vara lycklig i sig själv och klara att stå på egna ben. Melihat hade en tuff tid när hon kom till Sverige och har fått kämpa mycket. Hon satsar på att bli uttagen till landslaget och får positiv feedback från sina tränare i basket.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 2 av 5

Antonia är gravt hörselskadad och växte upp i en familj som inte ville lära sig teckenspråk. Johanna är musikintresserad och lever i två världar, den döva och den hörande. När Melihat bodde i Turkiet var hon populär och hade många vänner. I Sverige blev det tvärtom. Robin är hörande och växte upp med en döv pappa och en hörselskadad mamma. Redan som femåring fick han vara tolk åt föräldrarna.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 1 av 5

Vi möter flera personer med olika erfarenhet av att leva med hörselskada. Baura blev ofta retad när hon inte hörde vad kompisarna sa. Men detta har gjort henne stark, "Jag tar liksom inte skit från folk nu", säger hon. Antonia har en grav hörselskada och enligt andra var hennes drömmar omöjliga. Det finns en oro inom henne, men också en hjälpande ängel. Hon vill bli tv-producent. Melihat pluggar till lärare och är döv. Hon flyttade till Sverige som tolvåring och fick lära sig två språk samtidigt, svenska och teckenspråk. Det var en tuff tid. Robins modersmål är teckenspråk trots att han hör. Hans pappa är döv och hans mamma är hörselskadad. Teckenspråket är en viktig del av honom.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Avsnitt 4 av 4

Theresa är ingenjör, hon är analytisk, fantasifull och har asperger vilket gör att hennes begåvning är snedfördelad. Theresa är extremt matematiskt, konstnärligt och kreativt begåvad. Både i arbetet som ingenjör och på sin fritid har Theresa användning av sin begåvning. Om Theresa skulle få välja mellan att ha eller inte ha asperger skulle hon behålla sin diagnos. Utan den menar Theresa att hon skulle vara en tråkigare person med ett fattigare liv.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 1 av 4

Julia bryter mot samhällets normer, hon är svetsare, har adhd och är inte heterosexuell. Julias adhd gör hennes hjärna hyperaktiv och alla tankar och intryck kan vara svåra att sortera. Det är bara då Julia arbetar med händerna som hennes adhd lugnar sig. Kanske är det därför hon bygger trähus på fritiden och jobbar som hantverkare trots att branschen är mansdominerad. Julia menar att hon försöker vara sig själv hela tiden, även om det inte passar in i någon norm.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 2 av 4

Antons stora passion i livet har alltid varit att laga mat. I vuxen ålder jobbar Anton som kock samtidigt som han studerar gastronomi på högskolan. Anton brinner för att få större kunskap om mat och vin. Han tror att ambitionerna delvis beror på hans diagnoser, adhd, asperger och tourettes. Och i restaurangbranschen brukar man säga att alla framgångsrika kockar har minst en diagnos.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 3 av 4

Henrik studerar bioteknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och filmar alla sina föreläsningar. Henrik har adhd och asperger vilket gör att han har svårt att fokusera på lektionerna. Genom att filma föreläsningar har Henrik arbetat runt sina diagnoser och kan ta till sig undervisningen i den takt som passar honom. Henrik får också stöd från KTH för att lyckas med utbildningen, bland annat en mentor som kan hjälpa till med studierna.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Avsnitt 2 av 6

Det finns en föreställning i samhället att alla våra kroppar fungerar på ungefär samma sätt och har samma funktioner. Att bryta mot funktionsnormen kan göra att man betraktas som onormal och konstig, och funktionsnedsatta är ofta osynliga i offentligheten och media.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Lars Andersson och Marianne Lättman-Masch föreläser om adhd och Aspergers syndrom med fokus på metoder och förhållningssätt. Lars utgår från sig själv, sina diagnoser och sitt arbete som adhd-coach och Marianne berättar om hur det är att leva med en man och ett barn med diagnoser. De ger tips på hur skolan, arbetskamrater och vänner kan hjälpa till genom struktur och tydlighet. Inspelat den 20 april 2017 i Brygghuset i Stockholm. Arrangör: Lärarfortbildning AB.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Grundskola 7-9

Gymnasieskola

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Folkhögskola / Studieförbund

Gymnasieskola

Anna Oredsson, projektansvarig på Stiftelsen Spinalis, var med om en bilolycka som förändrade hennes liv radikalt. Hon drabbades av en ryggmärgsskada och förlorade sin identitet. Idag är hon mamma till två barn och en av initiativtagarna till projektet Mamma pappa lam. Projektet syftar till att stötta kvinnor som vill leva ett aktivt liv med barn och rullstol. Inspelat den 8 september 2016 i Spinalisköket, Solna. Arrangör: Stiftelsen Spinalis.

Produktionsår:

2016

Utbildningsnivå:

Högskola

Avsnitt 5 av 5

Alma och Anna är kompisar. Anna är en bästa vän. En vuxen bästa vän. Alma har adhd och behöver träna litet extra på vissa saker. Anna lär Alma olika hyss, hon har till exempel lärt Alma alfabetet på ett lite speciellt sätt, ett sätt som Alma aldrig skulle våga visa fröknarna i skolan.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola F-3

Avsnitt 4 av 5

Carl och Lina är kompisar, men lever väldigt olika liv. Carl går på Kungliga Svenska Balettskolan och hans dagar är fyllda av dans och andra fysiska aktiviteter, medan Lina har svårt att hänga med på gympan på grund av sitt hjärtfel. De träffas så ofta de hinner, och då bakar de nästan alltid.

Produktionsår:

2013

Utbildningsnivå:

Grundskola F-3