Historia

Efter ca 1900

(113 program)

Andra världskrigetEfter 1990EfterkrigstidenFörsta världskrigetMellankrigstiden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Bakom kulisserna

Avsnitt 3 av 8

Vi går tillbaka till 1994 och pratar om vad som hände då, bland annat läser vi artiklar om det internationella datanätverket internet och om avslöjanden om Ulf Ekberg. Hur gick det till när Anna Charlotta och Agneta fick tips om att de borde intervjua Ola Håkansson om 1960-talets vilda turnéliv? Vad hände bakom kulisserna när redaktionen mötte sångaren LaGaylia Frazier? Agneta berättar om vad som hände när hon åkte hem till Björn Ulvaeus för en picknick-intervju.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Dans

Avsnitt 2 av 8

Vi pratar om Miley Cyrus, twerking och låten Blurred lines. Redaktionen resonerar kring begreppet "varannan damernas", som i grunden kommer från dansgolvet. Vad är en skottårsvals? Och vi pratar om att det finns så lite kvar av damorkestrar och om musikernas liv - från turnerande orkestermedlemmar till hemmafruar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Pojkar, pojkar, pojkar

Avsnitt 1 av 8

Vi pratar om mäns gråt och hur internet påverkat normer kring gråtande. Vi bläddrar i gamla artiklar och intervjuer med män i maktpositioner som hävdat att det är mjäkigt att gråta. Och så funderar vi över 1980-talets kvinnliga popartister, som Grace Jones och Annie Lennox, som tog sig an det androgyna modet och röstläget. Redaktionen spånar kring förlegade rockklyschor och om Karl Gerhard och hur situationen såg ut för homosexuella i början av 1900-talet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Sex

Avsnitt 6 av 8

Agneta har klivit in i lärarrollen och tagit med sig publikationen "Handledning i sexualundervisning" från 1956. Vi pratar om Sverige på 1800-talet, innan Elise Ottesen-Jensen gjorde sina folkbildande resor för att lära folk hur barn blir till. Hör också om Hinke Bergegren och hans kontroversiella föreläsningsturné. Och vi pratar om Edith Piaf och hennes moderna liv.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Vardag

Avsnitt 8 av 8

Vardag och fritid är inte samma för alla. Vi tipsar om dokumentärer om vardagsskildringar som ofta förbises. Och hur kommer det sig att Spanien, som under 1950- och 1960-talet var en diktatur, blev en oas för svenska kvinnor där de kunde undslippa dömande blickar när de tog sig ett glas? Prince, Tupac och Elvis är några av artisterna vars musik getts ut efter deras död. Redaktionen resonerar kring huruvida de skulle uppskatta att gömda gamla inspelningar ges ut om de visste om det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaPop och politik - eftersnack

Mixade lag

Avsnitt 7 av 8

Vi diskuterar oväntade och roliga artistkonstellationer och tipsar om en nyttig skoluppgift och funderar över kvotering och kompetens. Inom vilka yrken behöver männen träda fram? Hör berättelsen om när tennisproffset, musikern och skådisen Althea Gibson fick en roll i Hollywood som hon protesterade emot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Merle Oberon - Hollywoodfasaden som rämnade

Avsnitt 8 av 8

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 2

Avsnitt 5 av 8

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 1

Avsnitt 4 av 8

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - teckenspråkstolkat

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - teckenspråkstolkat

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen

Martin Kapel

Avsnitt 2 av 6

Martin Kapels familj blev under andra världskriget deporterad och tillsammans tog de sig till Krakow. Martin skickades därefter med en så kallad kindertransport från Polen till England. Resten av familjen dödades innan de hade möjlighet att följa efter till London. Martin minns flygräderna mot England och pratar om hur det tyska folket kom att anamma nazismen på så kort tid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Avsnitt 5 av 6

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen

Suzanne Rappaport-Ripton

Avsnitt 6 av 6

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen

Ruth Rogoff

Avsnitt 1 av 6

Ruth Rogoff berättar om hur hennes familj flydde från Tyskland till London just innan andra världskriget bröt ut. När familjen steg ur tåget på stationen i London meddelade de engelska myndigheterna att krig hade brutit ut. Ruth understryker i sin historia vikten av att prata med barn om nazismen och hur historien måste föras vidare på ett konstruktivt sätt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnen som överlevde Förintelsen

Trude Silman

Avsnitt 3 av 6

Trude Silman berättar att få i hennes skolklass överlevde andra världskriget. Trude skiljdes från sina föräldrar när de skickade henne till London för att undkomma Förintelsen. I London bodde Trude hos ett tjugotal olika familjer. Sina egna föräldrar återsåg hon aldrig. Att Trudes pappa dödades under kriget vet man, men vad som hände med Trudes mamma är ännu okänt. Trude berättar om sin längtan efter sin familj och att hon aldrig kommer att sluta leta efter sin mamma.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - syntolkat

Stölden av Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - teckenspråkstolkat

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta?

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska liv - förr och nu

UR Samtiden - Romska liv - förr och nu

Ett samtal om hur livet var för romer i Sverige under 1900-talet fram till idag. Samtalet leds av Fred Taikon och de medverkande är Hans Caldaras, Allan Demeter och Marianne Demeter. De har alla erfarenhet av att bo i läger och berättar om hur de bemöttes av svenska myndigheter och majoritetssamhället. Sverige gav inte romer medborgerliga rättigheter, som tillgång till bostad och skola, förrän på 1960-talet. Inspelat den 10 december 2018 i studio 11, Sveriges Utbildningsradio i Stockholm. Arrangör: UR Samtiden.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Avsnitt 5

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - lulesamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En överlevande berättar

UR Samtiden - En överlevande berättar

Franciska Levy berättar om sina upplevelser under andra världskriget och om hur hennes familj tvångsförflyttades till Auschwitz. Föräldrarna mördades men hon och systern lyckades överleva och förflyttades till ett arbetsläger. Efter krigsslutet kom Franciska till Sverige och skapade sig ett nytt liv. Inspelat den 22 mars 2017 i Häggviksskolan i Sollentuna. Arrangör: Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsen är en del av mitt arv

UR Samtiden - Förintelsen är en del av mitt arv

Rikard Gottlieb berättar om sin uppväxt och hur han har präglats av att båda föräldrarna var överlevande från Förintelsen. En sak som ständigt var närvarande var tystnaden om vad de hade upplevt under kriget. Inspelat den 22 mars 2017 i Häggviksskolan i Sollentuna. Arrangör: Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

UR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

Gabriel Rosenbergs farmor, Agneta, överlevde Förintelsen. När Gabriel var barn berättade farmor vad hon hade upplevt, och hon ville att Gabriel skulle föra hennes berättelse vidare. Här går Gabriel Rosenberg kort igenom första världskriget, Versaillesfreden och Hitlers maktövertagande som leder till andra världskriget. Han berättar om farmoderns tid i koncentrationsläger, familjemedlemmar som avrättas och slutligen freden och Agnetas resa till Sverige och livet som följde. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 9 februari 2016. Arrangör: Zikaron.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Gudrun Schyman bränner 100 000 kronor

Avsnitt 8 av 8

En morgon under Almedalsveckan 2010 luktar det bränt från hamnplan i Visby. Det är Gudrun Schyman som lägger hundralappar i den lilla klotgrillen hon har fått eld i. Hon vill visa på löneskillnaden mellan män och kvinnor. Hur långt kan man gå som politiker? Och blev det en lyckad kampanj?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Verklighetens folk

Avsnitt 7 av 8

Under Almedalsveckan 2009 håller Göran Hägglund ett 40 minuter långt sommartal om Kristdemokraternas politiska vision. Men det som fastnar hos många, och som senare kommer att skapa debatt, är den uppdelning Göran Hägglund gör mellan etablissemanget och det han kallar för "verklighetens folk". Ett populistiskt uttalande menar kritikerna. Men hur tänkte Kristdemokraterna? Och fick det den effekt de hade önskat?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Håll truten Carl Bildt

Avsnitt 6 av 8

Per Gahrton ber Carl Bildt att hålla truten i en direktsänd paneldebatt i Nyhetsmagasinet Studio Ett 1994, dagen efter att Sverige röstat ja till ett medlemskap i EU. Per, som står på nej-sidan hävdar att ja-sidan drivit en oschysst kampanj. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde debatten bli så het? Och vad tänker Per Gahrton idag, 24 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

Avsnitt 5 av 8

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Drakdamen och munkarna

Avsnitt 5 av 8

Vi tar avstamp i det världsberömda fotot av den buddhistiske munken Thich Quang Duc, som 1963 tände eld på sig själv i Saigon. Omvärlden reagerade med bestörtning men regimen i Sydvietnam var iskall. Landets första dam, Madame Nhu, kallade självmordet för en "grillfest". Hon styrde storpolitiken, men fick i väst minst lika mycket uppmärksamhet för sina vackra klänningar och frisyrer. Varför fick hon smeknamnet "Dragon Lady"? Bottnar det i en asiatisk nidbild? Anna Charlotta Gunnarson försöker ta sig bortom de förrädiskt enkla svaren och David Silva hjälper till att hålla kursen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

Avsnitt 4 av 8

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Göran Persson dansar med kossan Doris

Avsnitt 3 av 8

En dag i september 2001 tackar dåvarande statsminister Göran Persson ja till att bli intervjuad av kossan Doris i barnprogrammet Abrakadabra. Under inslaget dansar Göran Persson i tio sekunder med Doris, vilket skapar många reaktioner. Vad låg bakom beslutet att tacka ja, och hur långt kan - och ska man gå - för att nå ut till folket med sin politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Du är inte min talman

Avsnitt 2 av 8

"Du är inte min talman", säger Rossana Dinamarca till Björn Söder när hon står uppe i talarstolen den 15 december 2014. Varför bröt den erfarna politikern mot en av riksdagens mest grundläggande regler? Och hur ser talmannen Björn Söder på agerandet?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Bengt Westerberg lämnar TV-studion

Avsnitt 1 av 8

Stor förvirring utbryter då Bengt Westerberg reser sig ur soffan och lämnar SVT:s direktsändning under valnatten 1991. Vad var det som egentligen hände? Och hur ser han tillbaka på det idag 27 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - nordsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Finland 100 år

Finlands vägval under andra världskriget

Mot alla odds klarade sig Finland igenom hela andra världskriget som egen nation. Detta trots att man utsattes för enorma påtryckningar från två aggressiva ockupationsmakter, Tyskland och Sovjetunionen. I ett samtal mellan diplomaten Dag Sebastian Ahlander och historikern Nils Villstrand, båda författare, diskuteras olika faktorer som bidrog till Finlands starka motstånd. Inspelat den 9 december 2017 på Armémuseum i Stockholm. Arrangör: Armémuseum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning