Information och media

(107 program)

Informationssökning och källkritikInternet och digitala medierMassmedia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSittstrejken

Medierna

Avsnitt 2 av 3

Ung i Sverige utnyttjar sociala medier på ett effektivt sätt för att nå ut med budskapet om sittstrejken och väcka opinion mot utvisningarna till Afghanistan. De traditionella medierna hakar på, och får snart fokus på den 17-åriga tjejen som står längst fram. Fatemeh Khavari är en av två talespersoner men det är henne medierna lyfter fram. När intresset för strejken börjar dala sker en knivattack på andra sidan torget som åter får medierna till platsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 2

Avsnitt 5 av 8

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 1

Avsnitt 4 av 8

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Behövs det en sport-metoo?

Är sportvärlden ojämställd och skulle idrottsrörelsen behöva en egen metoo-rörelse? Det diskuterar programledarna med kvällens gäst Ida Östensson, opinionsbildare, feminist och grundare av Fatta-rörelsen och stiftelsen Make equal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Eldorado - jakten på guldet, del 2

Avsnitt 3 av 8

Förhoppningen om att hitta den mytiska guldstaden Eldorado lever kvar hos generation efter generation. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva går igenom vad populärkulturens bild av Sydamerika har betytt för den romantiserade idé vi har av den så kallade erövringen. Slutligen får sig Anna Charlotta och David en rejäl tankeställare när de hör om aktuell forskning. Vad är det för riken man i modern tid tror sig ha hittat under regnskogen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Eldorado - jakten på guldet, del 1

Avsnitt 2 av 8

Hur uppstod drömmen om guldriket Eldorado och har vi någonsin slutat tro på den? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tar en titt på hur de europeiska conquistadorerna under 1500-talet gav sig ut på jakt efter det mytomspunna guldet i Sydamerikas djungler. Men det blev ett äventyr som förvandlades till en erövring med dödliga konsekvenser, där befolkningen förslavades och avrättades på de mest brutala sätt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Vasaloppet - en fejkfärd genom tiderna

Avsnitt 1 av 8

Det är snö, hjältar, blåbärssoppa och en och annan lösmustasch. Men också lager av mytbildning i den traditionsrika tävling som byggt bilden av Gustav Eriksson Vasa - Vasaloppet. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva försöker ta reda på vad som är sant och vad som är myt. Och varför fick inte kvinnor delta i tävlingen under 60 år?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFakta eller feeling

Faktaresistens

Forskning visar att våra beslut fattas utifrån känslor, snarare än fakta. Hur påverkbara är vi när det kommer till känslor? Förstagångsväljaren Isak ställer en fråga; hur tar man debatten med personer som är låsta i sina åsikter? Gäst är Emma Frans, författare till boken Larmrapporten och forskare vid Karolinska institutet. Emma ger ett vetenskapligt perspektiv på aktuella företeelser och tips kring hur du avgör vad som är vinklade nyheter och rena påhitt. Och är vetenskapliga rön ens vetenskapliga?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Digitalkunskap

Avsnitt 61

Hur gör man för att få in digitala kunskaper i skolans ämnen? Och varför? När läraren Karin Nygårds för fem år sedan testade på programmering blev det uppvaknande för henne. "Jag tänkte: varför har jag gått och trott att det här var så svårt?'" Och hon insåg också att de nya kunskaperna gav en förståelse för omvärlden som hennes elever behövde få med sig. Så hon satte ihop ett nytt ämne, "digitalkunskap", där hon lät eleverna få en fördjupad inblick i vårt nya digitala samhälle. Men snabbt insåg hon att det inte räckte. "Det är ju mer än att vi bara kan betala räkningar på internet. Det är sociala aspekter, relationer, juridik, etik och att det faktiskt påverkar samhällsstrukturer. Aspekter som finns i alla ämnen i läroplanen. Och i livet." Så hon tänkte om.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Kritik av källkritik

Avsnitt 86

Det finns en övertro på att källkritik hjälper elever att hantera sin mediekonsumtion. Det menar Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens Medieråd. "Källkritik analyserar fakta. Det hjälper dig t ex inte att analysera en propagandafilm från IS." säger han. Fakta och nyheter är endast en mindre del i tonåringars medieförbrukning och då behövs andra analysredskap, enligt Ulf Dalquist. "Vill vi lära barnen att klara av det vi tycker att de borde göra eller ska vi lära dem att hantera det de redan gör?" frågar han retoriskt. Här berättar han om skolans utmaningar för att möta elevernas behov.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Öppet nät i Falkenberg

Avsnitt 11

När Falkenbergs kommun delade ut en dator till varje elev 2007, valde man samtidigt att skolornas nätverk skulle vara helt öppna. Som upplagt för spelande och porrsurfande elever i korridorerna, eller? Bodil Samuelsson har, som lärare och rektor, följt kommunens 1:1-satsning från starten och enligt henne är öppna nätverk det enda vettiga alternativet. Och hur blev det med okynnessurfande elever? Programledare: Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Måste man kunna höra för att köra bil?

Avsnitt 5 av 8

För att kunna köra måste man kunna höra. Eller? Nabil förklarar hur det förhåller sig med den saken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Blir barn hyperaktiva av socker?

Avsnitt 6 av 8

De flesta föräldrar kan nog hålla med om att barnen blir hyperaktiva när de får socker. Men är inte det egentligen en myt?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Använder vi bara 10 procent av hjärnan?

Avsnitt 1 av 8

Du kanske har läst att vi människor bara använder tio procent av vår hjärnkapacitet? Men stämmer verkligen det?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Får man bada direkt efter en måltid?

Avsnitt 7 av 8

Att man kan få kramp om man hoppar i vattnet direkt efter en måltid har nog alla fått höra. Men stämmer verkligen det?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Hade vikingarna horn på sina hjälmar?

Avsnitt 2 av 8

Att vikingarna hade horn på sina hjälmar har vi nog alla sett på bilder och i filmer. Men stämmer det med verkligheten?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Kommer människan från apan?

Avsnitt 3 av 8

Människan härstammar från aporna, det är väl old news? Men är det verkligen helt sant?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPi inte sant!

Måste man dricka åtta glas vatten per dag?

Avsnitt 8 av 8

För att hålla sig frisk bör man dricka åtta glas vatten per dag. Hur är det egentligen med den saken? Nabil förklarar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Att växa upp i en digital värld

Utvecklingen av digitala medier har gått närmast explosionsartat snabbt och har nu även nått de yngsta åldrarna. I förskoleålder använder de flesta barn i Sverige digitala medier. Anett Sundqvist, docent i psykologi vid Linköpings universitet, berättar om hur det påverkar barnets språk och dess kognitiva förmågor. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDidaktorn

Ljuga sig till sanning

Avsnitt 34

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt!

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Algoritmer

Avsnitt 2 av 10

Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Karin Nygårds och hennes elever sätter ihop en algoritm för hur man kan skriva en saga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Villkor

Avsnitt 3 av 10

Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Elever bygger egna dataspel där de programmerar varandra efter olika villkor. Villkor kan man arbeta med i många ämnen i skolan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Loop

Avsnitt 4 av 10

En loop är en upprepning. I klassrummet förvandlas Karin Nygårds elever till dansrobotar och Karin ger flera exempel på hur man kan arbeta med loopar i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Vad är programmerat?

Avsnitt 1 av 10

Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Karin Nygårds och hennes elever vilka programmerade föremål som finns i ett klassrum och hur programmerade föremål ser ut inuti.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Buggar

Avsnitt 9 av 10

Fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Styra med programmering

Avsnitt 5 av 10

Karin Nygårds berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet skriver eleverna kod och programmerar varandra att utföra vissa uppgifter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Maskinkod

Avsnitt 6 av 10

Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Karin Nygårds och eleverna med ASCII-tabellen genom att använda ficklampor som tänds och släcks för att visualisera ettor och nollor.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Logiskt tänkande

Avsnitt 10 av 10

Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Karin Nygårds och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Mönster

Avsnitt 7 av 10

Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet bygger eleverna mönster och letar geometriska figurer i vardagliga föremål. Det är ett sätt att öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Sortering

Avsnitt 8 av 10

All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Säkerhet

Avsnitt 6 av 8

Många unga oroar sig för att bli hackade. För att de ska känna sig trygga är det viktigt att hjälpa dem med hur de kan tänka kring säkerhet i digitala miljöer. Här får elever en övning kopplad till matematik. De ska titta på Sveriges 25 vanligaste lösenord och räkna ut hur säkert ett lösenord är med hjälp av en värderingsalgoritm. Eftersom metoderna för att hacka hela tiden blir bättre anses det idag säkrast att använda tvåfaktorsinlogg. Eleverna får titta närmare på hur det fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Robotar

Avsnitt 8 av 8

Det som skiljer en robot från en dator är att roboten utför någon form av fysiskt arbete. Elever får i uppgift att göra "dansprogrammering", de ska skriva kod till varandra och sen ta sig från en punkt till en annan. I nästa övning ägnar de sig åt botmatte. Eleverna ska öva på att mäta, bedöma avstånd och programmera. En liten robot ska programmeras att köra genom en bana på golvet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Webbsökningar

Avsnitt 4 av 8

Hur resultatet presenteras när man gör en webbsökning är programmerat av någon och kan inte ses som en absolut sanning. Genom att jämföra olika sökverktyg kan man få syn på hur bakomliggande programmering påverkar sökresultaten. Eleverna får en övning som handlar om att se hur sökmotorer skiljer sig åt genom att söka med samma ord i olika sökmotorer. Vad är skillnaden mellan sökmotorer som anpassar sig efter en personlig profil och vad händer om man använder en sökmotor som inte sparar någon data alls?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Mobilspel

Avsnitt 2 av 8

Spel är en stor del av många ungas vardag, särskilt mobilspel. Det karaktäristiska för dem är att de oftast är enkla i uppbyggnad och regler. Eleverna får pröva att "modda", eller förändra ett givet spel. De får även programmera ett eget spel i Scratch. De utgår från ett eget tema och har hjälp av en frågespelsmall för att sen utveckla sitt eget spel.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Dataspel

Avsnitt 5 av 8

Bakom avancerade spel finns mycket kod och arbete. Varje liten del i ett spel kräver kod som instruerar hur det ska se ut, låta och vad som ska hända. I en övning får elever läsa riktig kod skriven i C++ från ett spel. Nästa övning fokuserar på samarbete. Eleverna ska avgöra vilka olika roller som behövs för att ta fram ett spel och hur man fördelar arbetet rättvist. De ska göra en storyboard över spelet de ska göra och sen programmera det.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Datorer

Avsnitt 1 av 8

För att en dator ska fungera behövs en input och en output. Elever får en övning där de ska sortera olika saker utefter om de har en input eller en output. Nästa övning är en samarbetsövning där eleverna ska vara en dator. De delas in i mindre grupper där en ska vara CPU, en är ALU och en är skärm. Tillsammans ska de fylla i rätt punkter på ett papper så att en figur bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Sociala medier

Avsnitt 7 av 8

För många barn och ungdomar är det lika naturligt att umgås genom att chatta som att ses. Att fördjupa sig i hur sociala medier är uppbyggda handlar både om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Elever får en övning där de ska titta närmare på vilka algoritmer det är som styr de sociala medier som de själva använder. Sen får eleverna göra en värderingsövning om hur de vill ha det på nätet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Internet

Avsnitt 3 av 8

Internet är en stor del av vardagen för många och allt där bygger på programmering. Elever får en övning där de får lära sig hur det går till att skicka meddelanden över internet. De får kuvert med adresser och ska sen leta upp dns, slå upp ip-adress och lämna över kuvertet. En viktig aspekt är att allt som skickas på internet är helt öppet och faktiskt möjligt att läsas av den som har tekniken. Därför kan vi behöva skydda innehållet. I andra övningen får eleverna skriva hemliga meddelanden i krypton och sen byta med varandra. Med hjälp av kryptonyckel kan de lista ut vad den andre skrivit.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Saturday Night Fiction - falska nyheter och källkritik

Avsnitt 6

Ett av skälen till att musikfilmen "Saturday Night Fever" blev så klassisk var att den sades bygga på en sann historia. Arbetarkillen Tony sålde målarfärg på dagarna och var dansande discokung på natten. Den byggde på ett stort uppslaget reportage i klassiska New York Magazine. Tjugo år senare avslöjade författaren Nik Cohn att han bara hittat på alltihop. Fejkskolan tittar närmare på falska nyheter, fake news. Vad är sant, vad är osanning? Får man skriva vad som helst? Får man fejka? Vad är redaktionella texter? New journalism? Och vem har ansvaret när vi publicerar oss, en ansvarig utgivare? Du? Hur ska vi förhålla oss till konspirationsteorier? Eller är de i sin tur bara ett påhitt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva reder ut.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Den döda pojken - om personer som propaganda

Avsnitt 2

En av Sovjetunionens stora nationalhjältar var pojken Pavel Morozov. Enligt diktatorn Stalins propaganda var han pionjären som var kommunismen så trogen att han angav sin egen far. Enligt 1930-talets storytelling mördades han sedan av sin familj. Pavel blev en martyr, en ikon och en förebild. Men hur väl stämmer denna myt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva går till de historiska källorna, och ser hur vårt eget historiebruk har påverkat vår uppfattning. Hur mycket styr ordval och idealisering? Hur påverkas detta av censur? De drar också trådar i konst och film, från 30-talet och hela vägen in i till exempel vår tids streaming-serie Homeland.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Konst som lurendrejeri - politik, satir och samhällsdebatt

Avsnitt 7

Den finns ingen exakt gräns mellan sociala medier och konst. Båda kan provocera, luras, berätta historier och politisera. Fejkskolan berättar här bland annat historien om tjejen som tog tillbaka sina kidnappade bilder från nätet, där de lagts ut på porrsidor under det påhittade namnet Lilla Lovis. Själv skapade hon då en artist med provocerande låttexter som ofta handlar om sex. Namnet? Hon kidnappade tillbaka det med: Lilla Lovis. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utforskar och källforskar kring etiska och konstnärliga förhållningssätt, kring feminism och ultranationalism. När är något konst? När är det konceptuell konst, forumteater, installation eller performance? När blir något sexism eller rasism? Vilka värden är ok? När är censur ok?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Avsnitt 5

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Bilden av Sid och Nancy - könsroller i media

Avsnitt 1

Bilden av Sid Vicious är fortfarande den av en cool, stilbildande punkikon. Och den av hans flickvän Nancy Spungen som missbrukaren som splittrade Sex Pistols. Detta trots att Vicious antas ha knivdödat Spungen på Chelsea Hotel i New York 1978. Med utgångspunkt i varför en svensk djurpark i modern tid döper en järv till Sid Vicious nystar Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva i mytbildningen kring kända och okända kvinnor och män. Hur styrs vi av könsroller och normer? Av manligt och kvinnligt?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

När Jagger mötte Riefenstahl - image med hjälp av stjärnor

Avsnitt 4

1974 träffades Rolling Stones-stjärnan Mick Jagger och Leni Riefenstahl, Hitlers favoritfilmare. Vad drev honom? Varför ville superkändisarnas superkändis så gärna posera med nazisternas egen historieberättare på ett fotografi 1974? Kan kvinnan bakom "Viljans triumf" bli förlåten, till exempel i feminismens tecken? Fejkskolan tittar närmare på historiebruk, på hur man kan gå till förstahandskällor och historiska källor. Vad är image och propaganda? Hur påverkas konstnärer, politiker och andra makthavare? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar på hur kända människor skildras.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Kommersiella och kontroversiella ikoner - storytelling och mytbildning

Avsnitt 3

Historiskt har Argentina två superkändisar, som många av oss känner som legendariska förnamn. Evita Perón och Che Guevara. Den förra som stilsäker kvinnoförebild och glamorös musikalgestalt. Och den andra som supersnygg, revolutionär hjälte och frihetskämpe. Ändå kan Che likaväl beskrivas som mördare. Som fängelsedirektör i Kuba hade han smeknamnet "Slaktaren från La Cabaña". Och Evita var första dam i en långt ifrån demokratisk idealstat där hon kämpade emot en fri press, inte för. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar närmare på storytelling och medialisering. Hur har denna idealisering gått till? Hur har propagandan lyckats lyfta fram dessa idealbilder? Både Evita och Che två syns ju i dag på allt från t-shirts och kalsonger till askkoppar och cykelhjälmar. Och fungerar denna typ av mediestrategier i vår egen tid, i vårt eget samhälle?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Marx och Trump - riktade budskap och anpassad information

Avsnitt 8

Donald Trumps politiska utspel under sin valkampanj kunde ofta verka improviserade. Men han hade gjort en noggrann research innan han gav sina vallöften. Trump kommunicerar till stor del genom sociala medier, ofta genom microtargeting. Men han var inte först med att anpassa sig efter publiken. I mitten av 1900-talet var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Sina sketcher testade de på tusentals personer innan filmerna spelade in. Inget ordval lämnades åt slumpen. Trumps analytiker - en del på Cambride Analytica - arbetade med algoritmer som byggde på flöden på nätet. Marxbrödernas skämt mötte publik i olika städer, med olika bakgrund. Humorn - precis som politiken - skräddarsyddes. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva undersöker hur riktad marknadsföring och personligt spetsad information för olika målgrupper kan påverka oss. Och kanske våra visioner.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Ett smart uppkopplat samhälle

Idag är digitalisering ett faktum och vi ser olika spår av hur den påverkar vårt samhälle. Malin Granath, universitetslektor i informatik vid Linköpings universitet, berättar om digitaliseringens roll i utvecklingen av staden och samhället. Inspelat på Linköpings universitet den 24 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Påverkan

Avsnitt 6 av 6

Fejknyheter och filterbubblor är ord som många är bekanta med idag. Den information vi nås av i våra sociala medieflöden är utvald åt oss genom anonyma algoritmer. De lyfter främst fram sådant som vi redan känner till och sympatiserar med. Vi reser jorden runt för att få nya synvinklar på vad som påverkar oss, vem som ligger bakom ett budskap och vilket syfte budskapet har.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Bröderna Marx var före Trump

Avsnitt 8 av 8

Under 30- och 40-talen var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Men bakom den lättsamma komiken dolde sig ett minutiöst kartläggande av vad som skulle gå hem hos publiken. Komikergänget hade i förväg mätt applåderna och testat skämten på tusentals personer. Finns det paralleller mellan deras noggranna research och Donald Trumps valkampanj 2016 - där man med hjälp av dataanalyser lyckades skräddarsy politiska budskap till miljoner människor? När avsändarna vet mer om oss än vi gör själva, hur kritisk kan man vara då?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning