Kemi

(76 program)

Kemiska processer i kroppenKemiska processer i naturenMaten och hälsanMateriens uppbyggnad och kretslopp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolväte

Avsnitt 5 av 20

Vad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta fakta

Socker

Avsnitt 4 av 10

Varför har vi sug efter det som är sött? Och vad händer i kroppen när vi äter socker? Nutritionisten Anki Sundin berättar om suget efter det söta och vad det gör med oss.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Paul Modrich, kemi

Paul Modrich är professor i biokemi och har tilldelats 2015 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om vad hans forskning tillsammans med kollegerna innebär. Inspelat den 8 december 2015 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Frågeställningar för systematiska undersökningar

Avsnitt 7

"Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - engelska

Frågeställningar för systematiska undersökningar

Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Jean-Pierre Sauvage, kemi

Jean-Pierre Sauvage är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Sir J Fraser Stoddart och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Sauvage om hur han tog första steget då han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Sir J Fraser Stoddart, kemi

Sir J Fraser Stoddart är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Stoddart om sin forskning. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bernard Feringa, kemi

Bernard Feringa är en av tre mottagare av 2016 års Nobelpris i kemi. Här berättar Feringa om hur han var först med att utveckla en molekylär motor. 1999 fick han ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll. Med hjälp av molekylära motorer har Feringa bland annat designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Grundämnen

Avsnitt 1 av 20

Vi förklarar vad grundämnen är för något och hur det periodiska systemet är uppbyggt. Vad är det som är speciellt med grundämnen?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Periodiska systemet

Avsnitt 2 av 20

De flesta grundämnen är metaller, men vad finns det mer för grundämnen? Vad är en valenselektron? Hur är periodiska systemet uppbyggt?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Atomer

Avsnitt 3 av 20

Allt runt omkring oss är atomer. Men vad består en atom av? Vi förklarar vad elektroner, protoner, neutroner och valenselektroner är för något. Hur är en atom uppbyggd och hur många atomer finns i ett sandkorn? Niels Bohr var den person som kom på modellen för hur en atom ser ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kol

Avsnitt 4 av 20

Kol finns i olika former men är ändå samma grundämne. Hur kommer det sig? Blyertspennor och diamant är två sorters kol. Varför kan kolets uppbyggnad bli så olika?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Molekyler

Avsnitt 6 av 20

En molekyl är när två eller flera atomer är bundna till varandra. Molekyler kan vara olika stora. Dna är en makromolekyl, men vad betyder det egentligen? Om en molekyl bara har en sorts atom så är det ett grundämne. De molekyler som innehåller olika atomslag kallas för kemiska föreningar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Joner

Avsnitt 7 av 20

Vad är en jon? Vad innebär det att en atom eller molekyl är laddad? Gabriella förklarar hur en kloratom blir en kloridjon. Hur påverkar valenselektronerna joner och vad är en jonförening?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Salter

Avsnitt 8 av 20

Vad är ett salt? Salter är fasta ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. Jonbindningar är väldigt starka och består av positiva och negativa joner som attraherar varandra. Vad är natriumklorid för något? Och hur ser salter ut om man kollar på dem i mikroskop?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 1

Avsnitt 9 av 20

Vad utmärker syror och baser? Gemensamt för alla syror är att de smakar surt, har ett lågt pH-värde och ofta är frätande. Gemensamt för alla baser är att de känns hala, har ett högt pH-värde och ofta är frätande. Men vad innebär det att syror har ett lågt pH-värde och baser har ett högt pH-värde?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Syror och baser, del 2

Avsnitt 10 av 20

Vad är det man mäter på en pH-skala och hur avläser man resultatet? De sura egenskaperna beror på en enda sak, vätejonen. Ju högre koncentration av vätejoner desto surare är en lösning. Basiska egenskaper beror på hydroxidjonen. Är syror och baser farliga? Vad finns det i vår omgivning som är surt och basiskt och vad händer om man blandar en syra och en bas?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Kolhydrater

Avsnitt 11 av 20

Kolhydrat är samlingsnamnet på olika sockerarter och är en viktig energikälla. Kolhydrater finns till exempel i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. I kroppen omvandlas glukos till energi som vi behöver för att kunna röra oss, tänka och hålla värmen. Hur ser en glukosmolekyl ut? Och varifrån kommer alla kolhydrater som finns i grönsaker och frukt? Kolhydrater tillverkas i en kemisk process i växtcellerna som kallas fotosyntes.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Proteiner

Avsnitt 12 av 20

Vad är ett protein? Proteiner finns i kött, ägg, fisk och mjölkprodukter och vi behöver dem för att bygga upp våra kroppar. De behövs till våra celler, vävnader och organ som till stor del består av proteiner. Proteiner är uppbyggda av något som kallas aminosyror. Tillverkningen av proteiner styrs av vårt dna som bestämmer vilket protein som ska tillverkas och när det ska tillverkas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Fetter

Avsnitt 13 av 20

Vad är fetter? Fetter kan vara flytande eller fasta. Fasta fetter brukar kallas för fett. De flytande fetterna brukar kallas för oljor. Vilka livsmedel innehåller fett? Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram i jämförelse med kolhydrater. Vad är fetter bra till?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Celler

Avsnitt 18 av 20

Alla levande organismer är uppbyggda av celler, men vad är en cell? Hur många celler finns i en människokropp? Vad för funktion har cellen och hur hänger den ihop med fotosyntesen? Vad är det för skillnad på en djurcell och en växtcell?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Cellandning

Avsnitt 19 av 20

Celler tar upp syre och näring och gör sig av med koldioxid och andra avfallsämnen. Den processen kallas för cellandning. Men hur fungerar den och varför är den viktig? Hur ser formeln för cellandning ut?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Viktigt med historiska förebilder

Det finns få kvinnliga forskare och innovatörer historiskt sett, påpekar Marja Makarow, vice ordförande i den finska forskningsakademien. Hon nämner Émilie Du Châtelet som verkade på 1700-talet och Marie Curie som två framstående exempel. Konsekvensen av att det funnits så få kvinnor inom forskningen är att det nu råder stor brist på kvinnliga professorer, rektorer och forskningsledare. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kvinnlig forskare eller forskande kvinna?

Annalisa Pastore, professor i neurovetenskap vid Kings College i London, beskriver den ojämlikhet som finns mot kvinnliga forskare och andra marginaliserade grupper i samhället. Situationen för kvinnor på de universitet hon vistats vid har inte varit jämställd och hon blev ständigt ifrågasatt och fick kämpa för att behålla sin position. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Våga bryta ny mark

Rektor och professor Eva Åkesson berättar att den vanligaste frågan hon brukar få är hur det känns att vara den första kvinnliga rektorn i Uppsala. Hon pratar om hur hon som tonåring inte vågade välja att studera teknik eftersom det bara var manliga studenter på den utbildningen. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Erfarenheter som kvinnlig professor i Sverige

Som student i biologi på 1970-talet var det ont om kvinnliga förebilder berättar Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet. Att försöka kombinera en forskarkarriär och familjeliv trodde hon länge var omöjligt. Hon talar också om svårigheter och möjligheter som kvinnlig professor i Sverige, om att mötas av beröm och kritik, och gränser för etik och moral. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Goda råd på vägen

Panelsamtal om att många unga kvinnor är rädda för att satsa på en forskarkarriär på grund av otrygga anställningsförhållanden. Rådet från den här panelen är att välja karriär efter intresse och söka tjänster som är prestigefulla. Panelen menade också att det kan vara en fördel att jobba utomlands då man kan se saker från ett annat perspektiv. Medverkande: professor Annalisa Pastore från Kings College i London, Marie Farge, forskningschef på CNRS i Paris och professor Lynn Kamerlin från Uppsala universitet. Moderator: Liesbeth Venema. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Blåstrumpor och rödstrumpor

Här ger professorn i genusvetenskap Christina Florin en historisk tillbakablick över situationen för kvinnliga akademiker i Sverige. Det fanns ett starkt motstånd mot att kvinnorna skulle träda in i den manliga, akademiska världen. Eftersom det var så få kvinnliga akademiker var det viktigt för dem att hålla ihop och dela erfarenheter. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Från sovjetisk student till professor i USA

Under utbildningen i Sovjet studerade och tävlade män och kvinnor på lika villkor, men i arbetslivet var det männen som bestämde berättar professorn i kemi, Anna Krylov. Det var också ont om kvinnliga förebilder inom forskarvärlden. Nu arbetar hon i USA men ojämlikheten mellan manliga och kvinnliga forskare finns kvar, konstaterar hon. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Richard Henderson, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Richard Henderson om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2017

Joachim Frank, kemi

Nobelpriset i kemi 2017 tilldelades Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning. Metoden har tagit biokemin in i en ny era. Här berättar Joachim Frank om sin forskning. Inspelat den 8 december 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Den katalytiska aktiviteten hos titanetylenglykol-nanolager

Hadar Rahav berättar om sina studier kring hur nanopartiklar kan brytas ner på ett konstgjort sätt. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning