Teknik

(184 program)

ByggnadsteknikElektronikIndustriella processerKommunikations- och informationsteknikMaskinteknikMaterialläraRenhållning och avfallshanteringTeknikhistoriaTransportmedel och kommunikationerVatten och avlopp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Varför ska man kunna programmera?

Programmering finns runt omkring oss hela tiden, men vad är det egentligen? Varför ska jag kunna programmering om jag inte vill bli programmerare, eller ens är intresserad av det? Och vad innebär digitalt självförsvar? Här får du svar på varför det är bra att kunna mer om algoritmer, men också hur programmering kan bli ett tankesätt som hjälper dig i andra ämnen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Vad är internet

För många är internet en självklar del av livet, men vad är internet egentligen och hur funkar det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Vad är cookies

När du surfar på internet har du säkert fått upp information om att sidan du besöker använder sig av cookies, men vad är cookies och varför finns de?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Vad är GDPR

Vet du vad som menas med användardata? Kanske har du sett förkortningen GDPR, det står för General Data Protection Regulation eller Dataskyddförordningen som det heter på svenska. Men vad är det och hur funkar det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Vad är en algoritm

Du har säkert hört talas om algoritmer, till exempel att de styr dina flöden i sociala medier. Men vad är en algoritm egentligen?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Vad är molnet

Du har säkert hört talas om molnet och så kallade molntjänster där du kan spara till exempel bilder och annat. Men vad är molnet egentligen?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Robotbin

Avsnitt 10 av 10

Binas mångfald och överlevnad är hotad. När människan ta mer och mer plats, stöter vi bort en del av naturen. Bina gör livsviktiga insatser för vår överlevnad. Vi måste ta ansvar för hur vi planerar städer, få in fler gröna ytor, odla på taken och sluta använda gifter i jordbruket. Det pågår också forskning, bland annat kring robotbin. Kanske kan robottekniken vara en del av lösningen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Marsresan

Avsnitt 8 av 10

Vad gör vi om jorden blir obeboelig? Kan människosläktet fortsätta leva vidare på en annan planet? Genom en framgångsrik rymdforskning har en ny typ av raket uppfunnits. Då raketen kan återvändas går det nu att resa tur och retur till Mars. Men går det att leva där?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBriljanta forskare

Rymdskrot

Avsnitt 2 av 10

Rymden är fylld av skrot - trasiga satelliter, förbrukade raketer och annat skräp. Allt det här skräpet skulle kunna krocka med viktiga satelliter som vi behöver för vår kommunikation på jorden. På ett universitet i England forskas det på en satellit som ska hjälpa till att fånga in rymdskrotet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur går det med programmeringen?

Avsnitt 22 av 37

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - finska

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Ludditerna var de första teknikmotståndarna

Avsnitt 3

De första att råka ut för teknikutvecklingens mer negativa sida - jobbförstörelse - var textilarbetare i Nottingham. De så kallade Ludditerna tog till våld för att bekämpa konsekvenserna av den nya tekniken. Idag kallas de som vill begränsa teknikutvecklingen för neo-ludditer. Det är dock lite som tyder på att lagar och regler mot automatisering skulle vara en framkomlig väg för att skydda jobben.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Hur förbereder vi oss för en automatiserad framtid?

Avsnitt 4

I Schweiz används ett lärlingssystem som nationalekonomer menar är anledningen till att landets ungdomsarbetslöshetssiffror länge varit rekordlåga. Frågan är om det kommer räcka till när automatiseringen accelererar. Vad händer när det blir mer fördelaktigt för arbetsplatserna att ta in maskiner istället för lärlingar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Förstör maskinerna jobben?

Avsnitt 1

Eric Brynolfson, författare till The second machine age, menar att vi på grund av robotisering, digitalisering och automatisering står inför en kommande massarbetslöshet. Det skulle i så fall vara ett trendbrott. Historiskt har vi hittills alltid kunnat ersätta jobben som tekniken förstör med nya jobb.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Digital teknik skapar få jobb

Avsnitt 2

Teknikutvecklingen kommer med ett inbyggt problem. För varje nytt teknikskifte skapas allt färre nya jobb. Börsens stora teknikbolag gör enorma vinster men behöver väldigt få arbetare. Det är ett av tecknen på att vi skulle kunna stå inför en kommande teknologisk arbetslöshet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Kan tekniken ge oss mer fri tid?

Avsnitt 5

När datorer och robotar hanterar alltfler av våra arbetsuppgifter kan man fråga sig varför vi människor behöver jobba så mycket som vi gör. En av 1930-talets viktigaste nationalekonomer, John Maynard Keynes, förutspådde att teknikutvecklingen skulle göra det möjligt att sänka arbetsveckan till 15 timmar år 2000. Varför blev det inte så?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att systematiskt pröva och ompröva

Avsnitt 8

Ett av Skolverkets kunskapskrav i teknik för åk 9 förklaras: "Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller."

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - engelska

Att systematiskt pröva och ompröva

Ett av Skolverkets kunskapskrav i teknik för åk 9 förklaras: "Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Trots sjukdom kan Natalie hänga med i skolan

Avsnitt 1 av 15

En dag fick Natalie väldigt ont i huvudet. Det visade sig att smärtan berodde på en hjärntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrånvaro för Natalie, men med hjälp av en robot placerad på hennes bänk i klassrummet kan hon hemifrån hänga med i vad som sker i skolan. På det sättet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar men också ta del av lektioner och vara med på genomgångar och redovisningar när hon orkar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna, hattarna och mössorna, och om hur vetenskapen tog plats. Vi får också en djupare insyn i orsakerna till den stora utvandringen från Sverige till Amerika. Historiska miljöer blandas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Algoritmer

Avsnitt 2 av 10

Algoritmer kan man arbeta med på många olika sätt. Karin Nygårds och hennes elever sätter ihop en algoritm för hur man kan skriva en saga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Villkor

Avsnitt 3 av 10

Datorer programmeras ofta med villkor som de ska följa. Elever bygger egna dataspel där de programmerar varandra efter olika villkor. Villkor kan man arbeta med i många ämnen i skolan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Loop

Avsnitt 4 av 10

En loop är en upprepning. I klassrummet förvandlas Karin Nygårds elever till dansrobotar och Karin ger flera exempel på hur man kan arbeta med loopar i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Vad är programmerat?

Avsnitt 1 av 10

Vad går att styra med hjälp av datorer? För att göra tekniken begriplig undersöker Karin Nygårds och hennes elever vilka programmerade föremål som finns i ett klassrum och hur programmerade föremål ser ut inuti.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Buggar

Avsnitt 9 av 10

Fel inom programmering kallas buggar. Stavfel och räknefel kan också kallas buggar. I klassrummet tränar eleverna på att rätta till buggar genom att leta fel i meningar och texter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Styra med programmering

Avsnitt 5 av 10

Karin Nygårds berättar om vikten av att kunna ge tydliga instruktioner. I klassrummet skriver eleverna kod och programmerar varandra att utföra vissa uppgifter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Maskinkod

Avsnitt 6 av 10

Allt som är programmerat är elektriska impulser som är på eller av - ett eller noll. Ettor och nollor är grunden i programmering. I klassrummet jobbar Karin Nygårds och eleverna med ASCII-tabellen genom att använda ficklampor som tänds och släcks för att visualisera ettor och nollor.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Logiskt tänkande

Avsnitt 10 av 10

Att tänka i flera led och hitta lösningar på problem tränas när man programmerar. Karin Nygårds och hennes elever arbetar med problemlösning genom att tänka logiskt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Mönster

Avsnitt 7 av 10

Inom programmering letar vi mönster för att hitta lösningar på problem. I klassrummet bygger eleverna mönster och letar geometriska figurer i vardagliga föremål. Det är ett sätt att öva tankesätt som man har nytta av inom programmering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera - lektionstips

Sortering

Avsnitt 8 av 10

All typ av data som matas in i en dator sorteras på olika sätt. Hur den sorteras bestäms av algoritmer som programmerare skriver. I klassrummet använder eleverna en sorteringsalgoritm och tränar på att sortera som en dator.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Säkerhet

Avsnitt 6 av 8

Många unga oroar sig för att bli hackade. För att de ska känna sig trygga är det viktigt att hjälpa dem med hur de kan tänka kring säkerhet i digitala miljöer. Här får elever en övning kopplad till matematik. De ska titta på Sveriges 25 vanligaste lösenord och räkna ut hur säkert ett lösenord är med hjälp av en värderingsalgoritm. Eftersom metoderna för att hacka hela tiden blir bättre anses det idag säkrast att använda tvåfaktorsinlogg. Eleverna får titta närmare på hur det fungerar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Robotar

Avsnitt 8 av 8

Det som skiljer en robot från en dator är att roboten utför någon form av fysiskt arbete. Elever får i uppgift att göra "dansprogrammering", de ska skriva kod till varandra och sen ta sig från en punkt till en annan. I nästa övning ägnar de sig åt botmatte. Eleverna ska öva på att mäta, bedöma avstånd och programmera. En liten robot ska programmeras att köra genom en bana på golvet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Webbsökningar

Avsnitt 4 av 8

Hur resultatet presenteras när man gör en webbsökning är programmerat av någon och kan inte ses som en absolut sanning. Genom att jämföra olika sökverktyg kan man få syn på hur bakomliggande programmering påverkar sökresultaten. Eleverna får en övning som handlar om att se hur sökmotorer skiljer sig åt genom att söka med samma ord i olika sökmotorer. Vad är skillnaden mellan sökmotorer som anpassar sig efter en personlig profil och vad händer om man använder en sökmotor som inte sparar någon data alls?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Mobilspel

Avsnitt 2 av 8

Spel är en stor del av många ungas vardag, särskilt mobilspel. Det karaktäristiska för dem är att de oftast är enkla i uppbyggnad och regler. Eleverna får pröva att "modda", eller förändra ett givet spel. De får även programmera ett eget spel i Scratch. De utgår från ett eget tema och har hjälp av en frågespelsmall för att sen utveckla sitt eget spel.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Dataspel

Avsnitt 5 av 8

Bakom avancerade spel finns mycket kod och arbete. Varje liten del i ett spel kräver kod som instruerar hur det ska se ut, låta och vad som ska hända. I en övning får elever läsa riktig kod skriven i C++ från ett spel. Nästa övning fokuserar på samarbete. Eleverna ska avgöra vilka olika roller som behövs för att ta fram ett spel och hur man fördelar arbetet rättvist. De ska göra en storyboard över spelet de ska göra och sen programmera det.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Datorer

Avsnitt 1 av 8

För att en dator ska fungera behövs en input och en output. Elever får en övning där de ska sortera olika saker utefter om de har en input eller en output. Nästa övning är en samarbetsövning där eleverna ska vara en dator. De delas in i mindre grupper där en ska vara CPU, en är ALU och en är skärm. Tillsammans ska de fylla i rätt punkter på ett papper så att en figur bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Sociala medier

Avsnitt 7 av 8

För många barn och ungdomar är det lika naturligt att umgås genom att chatta som att ses. Att fördjupa sig i hur sociala medier är uppbyggda handlar både om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Elever får en övning där de ska titta närmare på vilka algoritmer det är som styr de sociala medier som de själva använder. Sen får eleverna göra en värderingsövning om hur de vill ha det på nätet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaProgrammera mera 2.0 - lektionstips

Internet

Avsnitt 3 av 8

Internet är en stor del av vardagen för många och allt där bygger på programmering. Elever får en övning där de får lära sig hur det går till att skicka meddelanden över internet. De får kuvert med adresser och ska sen leta upp dns, slå upp ip-adress och lämna över kuvertet. En viktig aspekt är att allt som skickas på internet är helt öppet och faktiskt möjligt att läsas av den som har tekniken. Därför kan vi behöva skydda innehållet. I andra övningen får eleverna skriva hemliga meddelanden i krypton och sen byta med varandra. Med hjälp av kryptonyckel kan de lista ut vad den andre skrivit.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning