1237 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skola för inlåsta

Avsnitt 3 av 37

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Den berättande bibliotekarien

Avsnitt 4 av 15

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - hela skolans ansvar

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex- och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex- och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - religion och kulturskillnader

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad i särskolan

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - normer och hbtq

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex på nätet - porr, kränkningar och källkritik

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex- och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normkritisk vägledning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Övergrepp, trakasserier och samtycke

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad för lågstadiet

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - elevinflytande

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - relationer

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Avsnitt 2 av 37

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Najibs resa

Avsnitt 3 av 15

Najib är född i Afghanistan, men på grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men där är det inte heller säkert så mamman uppmuntrar honom, att med hjälp av människosmugglare, göra den svåra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svår utmaning för honom eftersom han varken kan läsa eller skriva. Men tack vare hårt arbete och stöd från personer i sin omgivning har Najib i dag nått ett av sina mål - universitetsstudier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Vägen till att kunna läsa och skriva

Avsnitt 2 av 15

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur går det för Nyköpingsmodellen?

Avsnitt 1 av 37

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Trots sjukdom kan Natalie hänga med i skolan

Avsnitt 1 av 15

En dag fick Natalie väldigt ont i huvudet. Det visade sig att smärtan berodde på en hjärntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrånvaro för Natalie, men med hjälp av en robot placerad på hennes bänk i klassrummet kan hon hemifrån hänga med i vad som sker i skolan. På det sättet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar men också ta del av lektioner och vara med på genomgångar och redovisningar när hon orkar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörorten brinner - till dig som pedagog

Förorten brinner - till dig som pedagog

Skådespelaren Ulf Stenberg och mediepedagogen Jenny Reichwald förklarar vad föreställningen Förorten brinner handlar om. Vi hör tankarna bakom produktionen och hur den är ämnad att användas.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTopboy - till dig som pedagog

Topboy - till dig som pedagog

När fotbollsvåldet blir till en drog och man håller på att överdosera, vad händer då? Skådespelaren Ulf Stenberg och mediepedagogen Jenny Reichwald förklarar vad föreställningen Topboy handlar om samt beskriver tankarna bakom produktionen och hur den är ämnad att användas.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrammatikbolaget

Ett förord till dig som pedagog

Varför ska man behöva kunna grammatik? Språkprofessorn Tomas Riad berättar om människans unika förmåga att urskilja grammatiska mönster i språket redan som mycket liten. Producenten Maria Örtengren berättar om tankarna bakom Grammatikbolaget och vi får se scener från inspelningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 1

Avsnitt 1 av 8

Del 1 av 8. Deltagarna anländer till slottet och träffar lärarna Jonas och Jozefina. Nu ska all vaken tid användas till att hjälpa deltagarna att klara slutprovet i sfi, svenska för invandrare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 2

Avsnitt 2 av 8

Del 2 av 8. Lärarna försöker kartlägga deltagarnas olika behov och eleverna har fullt upp med att lära känna varandra. Tempot är högt och veckans tema är hörförståelse. Med musikens hjälp ska artisten Anne-Lie Rydé ge eleverna en känsla för språkmelodin.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 3

Avsnitt 3 av 8

Del 3 av 8. Deltagarna är tillbaka på slottet efter helgen och veckans tema är läsförståelse. Författaren Theodor Kallifatides levererar en utmaning: De ska berätta sin historia. Abdulaahi berättar hur han tvingades fly hemlandet Somalia till fots.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 4

Avsnitt 4 av 8

Del 4 av 8. Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 5

Avsnitt 5 av 8

Del 5 av 8. Nu har halva tiden gått och flera av deltagarna ligger efter. Veckans tema är muntlig produktion, med andra ord att prata. Artisterna Rennie Mirro och Karl Dyall utmanar eleverna att vara modiga.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 6

Avsnitt 6 av 8

Del 6 av 8. Det är tydligt att några av eleverna kan få svårt att klara slutprovet. Veckans utmaning handlar om att skriva en insändare tillsammans med en fullfjädrad proffsdebattör - Gudrun Schyman. Carol får reda på att hennes pappa blivit sjuk.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 7

Avsnitt 7 av 8

Del 7 av 8. Snart dags för Nationella provet och näst sista veckan på slottet. Eleverna kämpar med språket. Veckans tema handlar om att möta en ny kultur. Vilka oskrivna regler finns det? Komikern Zinat Pirzadeh utmanar eleverna att berätta en rolig anekdot, om hur det kan vara att möta en ny kultur.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris

Del 8

Avsnitt 8 av 8

Del 8 av 8. Sista veckan på slottet. Har eleverna hunnit lära sig allt som krävs för examen? Vilka klarar det nationella provet i sfi, svenska för invandrare? Bandet Panetoz dyker upp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Marja Labba, lärare i nordsamiska

Avsnitt 12 av 30

Marja Labba undervisar i nordsamiska, rennäring och samernas kultur och historia på Bokenskolan i Jokkmokk. Nordsamiska är hennes modersmål och hon har både teoretiska och praktiska kunskaper i sina undervisningsämnen eftersom hon också är en renskötande same.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSvenska till varje pris - Återkomsten

Svenska till varje pris - Återkomsten

Deltagarna i Svenska till varje pris återvänder till slottet där de kämpade med studierna i svenska. Sex månader har passerat, hur har det gått för sfi-eleverna? Vi får höra om deras drömmar och planer för framtiden. Wahija har börjat studera ytterligare ett språk, nämligen engelska.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Sydafrika

Avsnitt 1 av 3

Efter århundraden av förtryck beslutade Sydafrikas parlament att göra elva av landets språk till officiella språk. I ett mångkulturellt samhälle där många svåra frågor kring fattigdom, arbetslöshet och upprättelse dagligen måste lösas har rätten till det egna språket blivit en grundbult i att skapa en enad och hållbar nation.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Spanien

Avsnitt 2 av 3

Spanien ses som en förebild när det gäller minoritetsspråkens rättigheter. Men historiska motsättningar gör det ändå svårt att komma överens om de olika språkens ställning i landet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Kanada

Avsnitt 3 av 3

Kanadas officiella språk är kolonisatörernas: franska och engelska. Ursprungsbefolkningens språk är undanträngda, men deras användare vägrar att ge upp. Samtidigt leder den stora invandringen till nya språk

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Klara Borg, särgymnasielärare

Avsnitt 24 av 30

Dramapedagogen Klara Borg är en av grundarna till Kung Saga gymnasium, en liten gymnasiesärskola med estetisk inriktning. Genom dans, teater och musik får eleverna bättre självkänsla och blir på så sätt även mer mottagliga för de klassiska ämnena, säger hon.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Fråga oss