Historia > Efter ca 1900

Efterkrigstiden

(35 program)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 2

Avsnitt 5 av 8

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 1

Avsnitt 4 av 8

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - finska

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Avsnitt 7 av 8

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Doria Shafik - tystad feminist

Avsnitt 1 av 30

År 1951 stormar 1500 kvinnor det egyptiska parlamentet, de vill ha rösträtt. I centrum för aktionen står filosofen och publicisten Doria Shafik. Hennes metoder för förändring: hungerstrejker, tidningsartiklar och gräsrotsorganisering, gör skillnad i Egypten. Men hon får betala ett högt pris.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Touria Chaoui - flickan som siktade mot himlen

Avsnitt 27

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Avsnitt 5

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Drakdamen och munkarna

Avsnitt 5 av 8

Vi tar avstamp i det världsberömda fotot av den buddhistiske munken Thich Quang Duc, som 1963 tände eld på sig själv i Saigon. Omvärlden reagerade med bestörtning men regimen i Sydvietnam var iskall. Landets första dam, Madame Nhu, kallade självmordet för en "grillfest". Hon styrde storpolitiken, men fick i väst minst lika mycket uppmärksamhet för sina vackra klänningar och frisyrer. Varför fick hon smeknamnet "Dragon Lady"? Bottnar det i en asiatisk nidbild? Anna Charlotta Gunnarson försöker ta sig bortom de förrädiskt enkla svaren och David Silva hjälper till att hålla kursen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen, det svenska folkhemmet och rekordåren. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Marsha P Johnson - transikon på barrikaderna

Avsnitt 11

Marsha P Johnson var dragqueen, prostituerad och transaktivist. Hon var frispråkig, excentrisk och gav till andra fast hon själv inget hade. Hennes liv var i rampljuset, på barrikaderna och en ständig kamp för att överleva. En juninatt 1969 befinner hon sig på gaybaren Stonewall i New York då polisen plötsligt gör en razzia. Men Marsha P Johnson och de andra barbesökarna har fått nog av förtrycket mot hbtq-personer. Deras protester leder till flera dagars upplopp på gatorna på nedre Manhattan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLilla L

Lilla L

De flesta har hört talas om hunden Laika, det första djuret i rymden. Det här är berättelsen om hennes liv på 1950-talet. Laika var en gatuhund men blev sedan ett försöksdjur. I ett laboratorium tränades hon för att klara den svåra resan. Hon fick röra sig i trånga utrymmen och äta speciell mat. När Laika skickats ut i rymden dog hon efter bara några dagar för att det blev för varmt i rymdkapseln. Laika är fortfarande känd över hela världen. Hon har porträtterats på frimärken, det har skrivits böcker om henne och hon står staty utanför laboratoriet i Ryssland. Laika och andra försöksdjur lär människorna hur man kan resa ut i rymden utan att dö.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Rosa Parks - ett rebelliskt liv

Avsnitt 29 av 30

Den första december 1955 sätter sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. Varje buss har en del för vita passagerare, en för svarta och däremellan något slags ingenmansland. Parks sätter sig på en plats, men busschauffören ber henne att flytta bak till delen där svarta får sitta. Hon vägrar och polisen tillkallas och griper henne. Montgomerys befolkning startar en bojkott av bussbolaget. En söndag lyfter flera präster bojkotten i sina predikningar. Dagen efter är bussarna tomma. Robert Nilsson Mohammadi, Linda Lane, Gloria Ray Karlmark och Jeanne Theoharis berättar om Rosa Parks kamp för att alla ska vara lika inför lagen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnen som förändrade världen

Glorias modigaste dag

Avsnitt 2 av 5

I den amerikanska södern på 1950-talet var Gloria Ray Karlmark ett av de första svarta barnen som fick plats på en skola som tidigare bara tagit emot vita barn. De var nio svarta barn som började i samma skola den dagen och de kallades "Little Rock Nine". Händelsen väckte starka protester och blev en världsnyhet. Gloria blev utsatt för rasistiska trakasserier men tvekade inte att gå kvar i skolan. Gloria Ray Karlmark räknas som en av medborgarrättsrörelsens främsta kämpar.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Palme: Livet. Politiken. Mordet.

Politikern Palme - Vilket är hans arv idag?

Samtal om arvet efter Olof Palme och vilken betydelse det har politiskt och symboliskt idag. Samtalet berör också personliga relationer till Palme och bilden av honom utomlands. Medverkande: Henrik Berggren, journalist och författare, Göran Greider, författare och chefredaktör Dala-Demokraten, America Vera-Zavala, dramatiker, författare och aktivist och Linda Nordlund, liberal debattör och skribent. Moderator: Annie Reuterskiöld, journalist. Inspelat den 25 februari 2016 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Palme: Livet. Politiken. Mordet.

Vem sköt och vilka konsekvenser fick mordet?

Samtal om mordet på dåvarande statsminister Olof Palme, 30 år efter skotten på Sveavägen. Frågor som tas upp i samtalet är: finns det grund för konspirationsteorierna kring mordet? Vad visade granskningen av Palmeutredningen? På vilket sätt har mordet påverkat det svenska samhället idag? Medverkande: Lena Andersson, författare och krönikör, Stefan Lindberg, författare, Daniel Suhonen, socialdemokratisk debattör och Inga-Britt Ahlenius, ledamot av Granskningskommissionen av Palme-mordet 1999. Moderator: Annie Reuterskiöld, journalist. Inspelat den 25 februari 2016 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att hålla sig gömd

Alexander Kwiatkowski berättar om hur han och hans familj tvångsförflyttades till ett getto. När de hade lyckats ta sig därifrån tvingades de flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Man blir väldigt fort vuxen

Lettiska Marina Hoff berättar om hur hennes mamma flydde med sina barn efter att de varit internerade i ett koncentrationsläger. Hon hittade hela tiden nya knep för att hålla familjen vid liv. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - Att spåra sina judiska rötter

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Vi har alla överlevt på olika sätt

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Hon berättar att en viktig del av hennes yrkesliv har ägnats åt Föreningen Förintelsens Överlevande. Hon förstår i dag att varje överlevandes historia är helt unik. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Jude i efterkrigets Polen

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om hur förföljelserna av hans familj fortsatte efter kriget trots att de inte var religiösa och inte firade judiska högtider. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - Att återförenas med systern

Bruno Frister berättar om hur han efter befrielsen fick mat och kläder av engelsmännen. Han fick se en lista över överlevande och där stod hans systers namn. Hon befann sig i Sverige och Bruno fick hjälp att återförenas med henne. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Vi ska flyga till Sverige

Hania Rosenberg föddes i polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. I nästan ett år var hon gömd på en gård på den polska landsbygden. Som befriad hamnade hon först i ett läger för föräldralösa barn, tills hennes mamma hittade henne genom Röda korset. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Fru Petrovas sko

KGB-officerarna Jevdokia och Vladimir Petrov var det kalla krigets första betydande avhoppare. Wilhelm Agrell skildrar deras öden i "Fru Petrovas sko". Han har utgått från ett omfattande material från australiska, brittiska och svenska säkerhetstjänster. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning