Pedagogiska frågor

(1601 program)

Betyg och bedömningDidaktik och metodElevhälsaFritidspedagogikFörskolepedagogikHögskolepedagogikIt, medier och digital kompetensKvalitetsarbete och skolutvecklingLärarroll och ledarskapPedagogiska riktningarSkola och samhälleSociala relationerSpecialpedagogikUtbildningsvetenskaplig forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skola för inlåsta

Avsnitt 3 av 37

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - För ett socialt arbete i tiden

Agera på vår tids samhällsutmaningar

Erika Engberg är socionomstudent vid Göteborgs universitet och talar här om sin erfarenhet från socionomprogrammet. Katarina Hollertz är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om utbildningens roll. Inspelat den 29 januari 2019 på Folkets hus, Hammarkullen, Göteborg. Arrangör: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Den berättande bibliotekarien

Avsnitt 4 av 15

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - hela skolans ansvar

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex- och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex- och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - religion och kulturskillnader

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad i särskolan

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - normer och hbtq

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex på nätet - porr, kränkningar och källkritik

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex- och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normkritisk vägledning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Övergrepp, trakasserier och samtycke

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad för lågstadiet

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - elevinflytande

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - relationer

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Plugga utomlands

Avsnitt 1 av 9

Om att våga ta steget och nå sina drömmar. Johan flyttade till USA för att gå sin drömutbildning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga ta steget

Plugga med tolk

Avsnitt 2 av 9

Det finns olika sätt att nå sitt drömjobb. Filippa valde att plugga med tolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Avsnitt 2 av 37

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Najibs resa

Avsnitt 3 av 15

Najib är född i Afghanistan, men på grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men där är det inte heller säkert så mamman uppmuntrar honom, att med hjälp av människosmugglare, göra den svåra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svår utmaning för honom eftersom han varken kan läsa eller skriva. Men tack vare hårt arbete och stöd från personer i sin omgivning har Najib i dag nått ett av sina mål - universitetsstudier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samverkan för ensamkommande barn och unga

Skolans roll för långsiktig integration

Alla barn har rätt till utbildning, men skolan har också ett uppdrag att se till att alla får samma möjligheter att nå skolans mål oavsett social bakgrund. Här berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, om hur detta uppdrag kan uppfyllas. Inspelat den 6 december 2018 på Folkets hus i Stockholm. Arrangörer: Socialstyrelsen, Skolverket och Ensamkommandes förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Vägen till att kunna läsa och skriva

Avsnitt 2 av 15

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Hur går det för Nyköpingsmodellen?

Avsnitt 1 av 37

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Trots sjukdom kan Natalie hänga med i skolan

Avsnitt 1 av 15

En dag fick Natalie väldigt ont i huvudet. Det visade sig att smärtan berodde på en hjärntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrånvaro för Natalie, men med hjälp av en robot placerad på hennes bänk i klassrummet kan hon hemifrån hänga med i vad som sker i skolan. På det sättet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar men också ta del av lektioner och vara med på genomgångar och redovisningar när hon orkar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Orka en hel skoldag

Händer det att du inte har någon energi kvar till sista lektionen? Hur gör man egentligen för att orka en hel skoldag? Här är några tips.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Prokrastinera

Brukar du skjuta upp läxor och inlämningar? Här är några tips för att prokrastinera mindre.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Pomodoro

Pomodoro är en metod som går ut på att plugga fokuserat och ta korta pauser för att på så sätt jobba mer effektivt och få mer gjort. Testa pomodorometoden och se om ditt pluggande blir mer effektivt!

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Smutsiga toaletter

Avsnitt 2 av 8

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Mer tid tillsammans

Avsnitt 3 av 8

Familjen Edin har ett problem som många familjer nog känner igen sig i. De har ett så hektiskt schema med så många aktiviteter varje dag att det knappt finns tid för dem att umgås med varandra. De vänder sig till våra problemlösare för att få hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Snökaos

Avsnitt 1 av 8

Marianne kommer till barnen med ett stort problem. Vintern är förenad med livsfara för henne och många andra äldre. Det är näst intill omöjligt för den som har svårt att gå att ta sig förbi snövallar, isgator och snöslask på väg till affären. Kan barnen hitta en lösning på hennes problem?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Djurolyckor

Avsnitt 4 av 8

Varje dag råkar djur ut för hemska olyckor i trafiken. Åsa från Djurambulansen är en av dem som rycker ut när larmtelefonen ringer. Nu vänder hon sig till problemlösarna för att få råd - hur ska man kunna stoppa djur från att skadas ute på våra vägar?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Bekämpa näthatet

Avsnitt 8 av 8

Ida, som jobbar med nätmobbing, kommer till problemlösarna med ett allvarligt problem. Hon behöver hjälp med idéer om hur man skulle kunna bekämpa näthat bland svenska skolungdomar. Det här är något som problemlösarna känner väl igen - och de har många idéer.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Nedskräpning

Avsnitt 5 av 8

Det första Sara-Lie och Ingrid måste göra när de kommer till förskolan, där de jobbar, är att plocka upp skräp som folk har kastat på deras gård. Nu vänder de sig till problemlösarna - kan de hjälpa till att lösa det här stora problemet?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Framtidens datorspel

Avsnitt 6 av 8

I spelbranschen gäller det att alltid vara först med det senaste. Spelutvecklaren Peter vänder sig till problemlösarna för att få tips om vad som kommer att bli nästa stora hit. Och vilket spel skulle de själva utveckla om de fick bestämma?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLös problemet

Tråkiga skolgårdar

Avsnitt 7 av 8

Läraren Agneta önskar att eleverna på hennes skola hade en roligare skolgård, så att alla skulle vilja gå ut på rasten för att röra på sig och andas frisk luft. Problemlösarna får i uppgift att försöka skapa den perfekta skolgården.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

Avsnitt 22 av 35

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLärarrummet

Marja Labba, lärare i nordsamiska

Avsnitt 12 av 30

Marja Labba undervisar i nordsamiska, rennäring och samernas kultur och historia på Bokenskolan i Jokkmokk. Nordsamiska är hennes modersmål och hon har både teoretiska och praktiska kunskaper i sina undervisningsämnen eftersom hon också är en renskötande same.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

En blick från Mimmi

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är alldeles för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Avsnitt 14 av 22

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Fråga oss