Samhällskunskap

Individer och gemenskaper

(1254 program)

DemografiFamilj och samlevnadIdentitet och livsstilImmigrationNationella minoriteterRasism och främlingsfientlighetVälfärd och offentlig sektor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Är integration viktigt?

Avsnitt 1 av 4

Vad är integration och är integrationen en viktig fråga? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar med förstagångsväljare om vad de tycker. Han har även träffat partiledare och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Katarina Taikon - och den romska kampen

Avsnitt 12

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin sverigefinska historia

Min sverigefinska historia

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Deras finsktalande förfäder har kommit till Sverige från Finland vid olika tidpunkter. Lova-Li och Wilma är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? De träffar Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn. Lova.Lis farmor berättar varför hon valde att inte lära sina barn finska och Lova-Lis pappa berättar om sin uppväxt i Stockholmsförorten Fisksätra och om alla fördomar som fanns mot finnar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin judiska historia

Min judiska historia

Judarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De har kommit i olika omgångar och från olika platser i världen. 14-åriga Rebecka har börjat fundera mer och mer kring sin egen historia. Varför bor hon i Sverige och hur har judar i Sverige haft det under historien? Genom sin egen släktresa kastas hon tillbaka till 1700-talet då judar levde under ¿Judereglementet¿, som styrde deras liv med järnhand. Rebeckas gammalfaster berättar om hur rädd hon var som ung under andra världskriget och hennes mormor om sin flykt från Östeuropa. Och i Sverige idag kan det faktiskt vara svårt att bära sin davidsstjärna öppet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin tornedalska historia

Min tornedalska historia

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De hamnade på den svensks sidan när Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809. Meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag, talas nästan bara av den äldre generationen. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om tornedalingarnas liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - syntolkat

I Förintelsens spår

Avsnitt 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola - syntolkat

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - syntolkat

År av förföljelse

Avsnitt 3

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Mat- och alkoholvanor hos äldre

Hur äter och dricker dagens 70-åringar jämfört med tidigare generationer? Doktoranderna Felicia Ahlner och Jessica Samuelsson vid Göteborgs universitet har använt H70-studien och undersökt tre grupper från olika decennier för att se om äldre har förändrat sina mat- och alkoholvanor. H70 startades 1971 och har sedan dess undersökt 70-åringar om deras hälsa och sjukdomar. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Matvanor och socioekonomi

Irene Mattisson från Livsmedelsverket berättar om en kartläggning av vilka samband mellan matvanor och socioekonomi som finns i Sverige. Med tidigare vetenskapliga studier som underlag beskriver hon den ojämlika hälsan. I studien har olika parametrar och begrepp använts, som exempelvis fetma i förhållande till utbildningsnivå, tandhälsa, matvanor och konsumtion. Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - syntolkat

En skola för alla?

Avsnitt 2

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar nutrition för hälsa

Kunskap kring äldre och nutrition

Josephine Garpsäter är nutritionsansvarig dietist inom äldreförvaltningen. Här berättar hon om situationen i de svenska kommunerna där 30 procent av den totala hälso- och sjukvården bedrivs. Men finns motsvarande kompentens om nutrition där? Inspelat den 13 april 2018 på Hotel Quality Friends, Solna. Arrangör: Dietisternas riksförbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - syntolkat

En bostad åt alla?

Avsnitt 1

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Vem bestämmer hur faderskap ska göras?

Vem bestämmer hur en pappa ska vara och vilken roll pappan ska spela i barnets liv? Therése Wissö är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och har forskat om hur platsen och hemområdet påverkar villkoren för föräldraskapet. Hon berättar om hur pappor i Biskopsgården upplever sitt faderskap och om de olika maskulinitetsideal som råder på olika platser. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Marsha P Johnson - transikon på barrikaderna

Avsnitt 11

Marsha P Johnson var dragqueen, prostituerad och transaktivist. Hon var frispråkig, excentrisk och gav till andra fast hon själv inget hade. Hennes liv var i rampljuset, på barrikaderna och en ständig kamp för att överleva. En juninatt 1969 befinner hon sig på gaybaren Stonewall i New York då polisen plötsligt gör en razzia. Men Marsha P Johnson och de andra barbesökarna har fått nog av förtrycket mot hbtq-personer. Deras protester leder till flera dagars upplopp på gatorna på nedre Manhattan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetovic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - teckenspråkstolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnens roll i familjemigrationen

Ekonomiska svårigheter får föräldrar från europeiska länder att arbetsmigrera till Sverige. Universitetslektorerna Oksana Shmulyar Green och Charlotte Melander har forskat om beslutstagande, relationer och förhandlingar mellan barn och föräldrar som migrerat från Polen och Rumänien till Sverige. De berättar om vilken roll barnen spelar för föräldrarnas beslut och om hur migrationen påverkar barnens mående och relationerna inom familjen. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Barnfattigdom i den förändrade välfärdsstaten

Sedan 1980-talet har invandrarbarn kommit att utgöra en allt större del av de fattiga barnen i Sverige. Björn Gustafsson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur barn är representerade i inkomstfördelningens topp och botten och om hur faktorer som föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå avgör deras socioekonomiska status. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan den sociala barnavården förbättras

En betydande del av de barn som omhändertas av socialtjänsten upplever någon form av instabilitet; de omhändertas på nytt efter att de flyttat hem eller flyttar runt inom systemet. Många barn beskriver också upplevelsen som en svängdörr. Evelyn Khoo är universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om vad barn som omhändertagits säger att de behöver och vilka de viktigaste faktorerna är för att barnen ska må bra. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så kan föräldraskapsstöd utjämna skillnader

Föräldraskapsstöd kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor och hälsa. Men trots att många föräldrar är intresserade av föräldraskapsstöd är det få som vet om vilka resurser som finns att tillgå. Karin Wallgren Thorslund är doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och berättar om vad som kan göras för att föräldraskapsstödet ska nå de som behöver det. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal - teckenspråkstolkat

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns livsvillkor

Så går det i skolan för placerade barn

Att lyckas i skolan är en viktig faktor för ett bra liv. Forskning visar att barn och unga som placerats i HVB- eller familjehem presterar sämre i skolan än sina jämnåriga. Ingrid Höjer är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och berättar om hur unga påverkas av att bli placerade i samhällets vård och om vilka faktorer som varit stödjande för unga såväl som för fosterhemsföräldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Me too - Vad kan skolan göra?

Machofabriken - normkritik för unga

Undersökningar har visat att killar som är negativa till jämställdhet och dessutom har stereotypa föreställningar om könsroller löper större risk att begå våldsamma handlingar. Nathan Hamelberg och Adam Wassrin på Machofabriken föreläser om hur personal som arbetar med unga kan förebygga våld och främja jämställdhet genom att tala med unga om sociala normer och hur de kan ifrågasättas. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på Sverige

Familjen

Avsnitt 8 av 10

Enkelt förklarat om hur det kan vara att leva i Sverige; om olika sorters familjebildningar, och om barns rättigheter. Men också om vad det innebär att bli myndig, och om skillnaden mellan att vara gift eller sambo.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Mobilförbud och digitaliseringsmotstånd i Frankrike

Avsnitt 10

Frankrikes utbildningsminister har vunnit popularitet med sin skepsis mot digital teknik i skolan. Nu vill han förstärka förbudet mot mobiler under skoltid. Towa Hedelin och Anna von Gross är gymnasieelever på Svenska skolan i Paris, där mobilförbud redan tillämpas. De tycker att det blir lättare att koncentrera sig på skolarbetet utan mobiler. Rektorn på skolan, Karin Gadelii, menar att motståndet mot mobiler i skolan är särskilt starkt i Frankrike eftersom mobilanvändandet utmanar det traditionella franska sättet att umgås.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Resan mot likvärdig idrott

Trots att nästan alla barn någon gång i livet är med i en idrottsförening är det få unga med funktionsnedsättning som deltar i organiserad idrott. Vad beror det på och vad kan göras för att skapa en likvärdig och inkluderande idrott? Om detta berättar Kim Wickman, docent och lektor i pedagogik och forskningsledare inom specialpedagogik vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för de komplexa sambanden mellan idrott, genus och funktionsnedsättning ur ett normkritiskt perspektiv och föreläser om ledarskap utifrån deltagarperspektiv. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Aktiv dödshjälp

Avsnitt 1 av 40

Ska vården kunna hjälpa svårt sjuka att dö? Vad tycker du? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Dekolonisering av Sápmi

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

En sällsynt resa

Anna Hallgren är socionom och sexualterapeut och lever med den sällsynta muskelsjukdomen nemalinmyopati. Här delar hon tillsammans med sin dotter och sin mamma Ingalill med sig av sina erfarenheter av att leva med sjukdomen. De pratar också om hur vårdens kunskap om och bemötande av personer med sällsynta diagnoser kan förbättras. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynta dagen 2018

Patientperspektiv - sällsynta diagnoser

För små grupper med sällsynta diagnoser finns det få eller inga möjligheter att påverka vården. Därför samlar Riksförbundet Sällsynta diagnoser nästan 15 000 medlemmar med olika diagnoser och förutsättningar under samma paraply. Förbundets ordförande Elisabeth Wallenius och styrelseledamoten Emma Lindsten berättar om hur förbundet arbetar för att stötta sina medlemmar och för att vårdutvecklingen ska ske med patienten i centrum. Inspelat den 28 februari 2018 på Folkets hus i Göteborg. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser i väst, Ågrenska och Nationella funktionen sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Fråga oss