Samhällskunskap > Individer och gemenskaper

Nationella minoriteter

(185 program)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - teckenspråkstolkat

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk - syntolkat

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Meänkieli - i går, i dag och i morgon

Meän akateemi - Vadan och varthän

Henning Johansson är professor emeritus i pedagogik och har rötter i Tornedalen. Här berättar han om Meän akateemi - Academia Tornedaliensis. Det är en oberoende stiftelse som bildades på initiativ av Svenska tornedalingarnas riksförbund. Syftet är att främja språkfrågor och forskning samt sprida kunskap om samhället, kulturen, näringslivet och miljön i Tornedalen. Inspelat på Umeå universitet den 20 april 2018. Arrangör: Umeå universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tänka mot strömmen

Katarina Taikon - och den romska kampen

Avsnitt 12

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - syntolkat

Stölden av Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur på våra bibliotek

Vilken roll kan biblioteken spela för spridandet av samisk litteratur? Skulle biblioteken kunna förmedla den samiska berättartraditionen på fler sätt, genom att inkludera film, tv och muntligt berättande? Ett samtal med Annika Löfgren som är samisk samordnare i Åre kommun och Elisabet Rundqvist från Kungliga biblioteket som har till uppgift att se till att Sveriges bibliotek följer bibliotekslagen. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Samisk litteratur idag

Den samiska skönlitteraturens ställning skiljer sig stort mellan olika länder. Norge har två samiska förlag, medan Sverige bara ger ut en bok vart femte år. Anne Wuolab från den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi redovisar vilka anslag som ges och hur de fördelas. Hon presenterar också det strategidokument som har tagits fram för att förbättra förutsättningarna för samisk litteratur. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Jojken, språket och den samiska kulturskatten

När ord som bara finns i de samiska språken glöms bort, då förloras också något mycket större. Därför är litteraturen så viktig för att bevara den samiska kulturen och historien. En annan unik kulturbärare är jojken. Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i sydsamiska och föreläsare, jojkar och berättar om den samiska språkhistorien och om olika jojktraditioner. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Min väg till språket

Madeleine Renhuvud är lärare, författare och konstnär. Hennes samiska historia har präglats av fadern, som tidigt blev föräldralös och växte upp i en familj där han förlorade det samiska språket. När Madeleine så småningom ville erövra sydsamiskan fann hon snart att en timmes undervisning i veckan, som hon fick i skolan, var alldeles för lite. Vägen till språket blev lång och krokig. Hennes längtan efter det samiska tog sig uttryck i bildkonsten och ledde till slut fram till barnboken om renkalven Mavve. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dekolonisering av Sápmi

Dekolonisering av Sápmi

Vilken syn har makthavare, media och svenskar i allmänhet på samer? Ol-Johán Sikku har drivit samiska frågor på olika sätt ända sedan ungdomen - i föreningslivet, näringslivet och inom politiken. Han ser att det överallt saknas kunskap om det samiska samhället. Idag rannsakar han sig själv och anser att han och den samiska befolkningen har varit med och bidragit till koloniseringen, genom att följa strömmen och acceptera majoritetssamhällets normer. Inspelat den 7 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Praedtieh, sydsamiskt nätverk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - syntolkat

Gränser genom Sápmi

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - syntolkat

Allianser i Sápmi

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

People of color i Lund

Avsnitt 14

I hela sitt liv har Maya Mbog Rosén fått utstå rasistiska och kränkande kommentarer på grund av sin etnicitet. Maya går på Katedralskolan i Lund. Tillsammans med andra elever på skolan försöker hon motverka det som de upplever som systematisk rasism. Därför har de bildat gruppen People of color. Men de stöter på oväntat motstånd.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Mediebilden av samerna

Går det att känna igen sig den bild som medierna målar upp av samerna? Ol-Ánte Sikku, journalist och politiskt engagerad i Sáminuorra, ger sin syn på saken och deltar i en panel tillsammans med Kenneth Haetta, journalist, Göran Hedemalm, VD för Massa Media, Anna Sunna, journalist vid Sveriges Radio Norrbotten och Gunilla Larsson, researcher för Utbildningsradions tv-serie Samernas tid. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Kommersiellt berättande om samerna

Vad händer med de samiska berättelserna i kommersiella produktioner? Vilka förutsättningar har ett vinstdrivande produktionsbolag som vill skildra det smala? Göran Hedemalm berättar om arbetet bakom serien Renskötarna och filmen Maj-Doris, som producerats av hans bolag Massa Media. Moderator: Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Tysfjordfallet: Att granska sina egna

2016 avslöjade journalisten Kenneth Haetta och hans kollegor omfattande sexuella övergrepp mot barn och unga som pågått i generationer bland samer i Divtasvuodna (Tysfjord) i Norge. Reportaget publicerades i VG, en av Norges största dagstidningar, och spred sig snabbt. Reaktionerna var starka och inte enbart positiva. Moderator: Åsa Lindstrand. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Berätta rätt om samer

Det samiska berättandets kärna

Den muntliga berättartraditionen är stark hos den samiska befolkningen. Åsa Simma är teaterchef, dramaturg, jojkare och skådespelare. Hon beskriver vad som är typiskt för de historier hon växte upp med i Lainiovuoma sameby. Moderatorer: Åsa Lindstrand och Victoria Harnesk. Inspelat under den samiska jubileumsveckan Staare 2018 den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Stiftelsen Samefolket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samers tankar om livets slut

När Lena Kroik påbörjade sina samtalsbaserade studier kring vård i livets slut kände hon sig först obekväm. Det var svårt att tala om detta mycket privata. Hon kom fram till att miljön var avgörande för om man ville öppna sig eller inte. Hon flyttade sina samtal ut i naturen, kring elden. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samers två världar

Renskötande samer slits ofta mellan två vitt skilda världar: renskötseln och majoritetssamhället. Den egna hälsan hamnar ofta i kläm. Vad kan göras för att få renskötarfamiljer att söka vård i tid? Laila Daerga presenterar slutsatser som hon kommit fram till i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Samer med funktionsnedsättning

Anette Edin-Liljegren har arbetat med en studie kring vad de samiska förvaltningskommunerna gör för samer med funktionsnedsättning. Få svarade och de svar som kom in var knapphändiga och hänvisade till att register inte får föras. Vad får och bör en kommun egentligen göra? Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Renskötande samer går inte till doktorn

Det finns en utbredd misstro mot sjukvården bland samer ur renskötarfamiljer och man pratar ogärna om sin hälsa. Vad ligger bakom, och går det att förändra? Laila Daerga undersökte detta i sin avhandling Att leva i två världar - hälsoaspekter bland renskötande samer. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Akutsjukvård i extrem glesbygd

Att arbeta i väglöst land, som många renskötande samer gör, innebär stora risker. Om olyckan är framme kan det ta lång tid innan en helikopter når fram. Glesbygdsmedicinskt centrum har tagit fram en plan för hur personer på plats ska kunna klara den grundläggande sjukvården i väntan på hjälp. Lena Kroik, distriktsköterska, visar en film som beskriver hur förloppet vid en olycka kan se ut. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Psykosocial hälsa inom renskötseln

Samiska renskötare har en komplex arbetssituation med en blandning av samarbete och konkurrens - ofta släktingar emellan. Mycket av arbetet sker också i ensamhet ute i vildmarken och det är vanligt med olyckor. Anette Edin-Liljegren från Glesbygdsmedicinskt centrum har gjort en studie i sju samebyar för att ta reda på hur de är organiserade och hur människorna mår i sin vardag. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samisk hälsa på agendan

Nätverk för samisk hälsa

Laila Daerga, sjuksköterska och forskare, presenterar ett statligt finansierat projekt som har till uppgift att ta fram en gemensam hälsostrategi med språk- och kulturanpassade tjänster för den samiska befolkningen. Inspelat den 8 februari 2018 på Mittuniversitetet i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Glesbygdsmedicinskt centrum.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamisk historia med Ailo - teckenspråkstolkat

Samisk historia med Ailo - teckenspråkstolkat

Ailo är 17 år, född i Norge och uppvuxen i Sverige. Själv beskriver sig Ailo som en same i Sápmi. Den samiska identiteten har alltid funnits där för honom, liksom språket och traditionerna. Ailo är programledaren och han inramar berättelser om hur historien har lämnat spår i andra unga samers liv: Sara-Elvira och hennes familj har blivit påverkad av tvångsförflyttningar. För renskötaren Helena pågår kolonisationen fortfarande och hon blir påmind om det i sin vardag. Lars Levi gick på nomadskolan som barn och detta har präglat hans liv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamisk historia med Ailo

Samisk historia med Ailo

Ailo är 17 år, född i Norge och uppvuxen i Sverige. Själv beskriver sig Ailo som en same i Sápmi. Den samiska identiteten har alltid funnits där för honom, liksom språket och traditionerna. Ailo är programledaren och han inramar berättelser om hur historien har lämnat spår i andra unga samers liv: Sara-Elvira och hennes familj har blivit påverkad av tvångsförflyttningar. För renskötaren Helena pågår kolonisationen fortfarande och hon blir påmind om det i sin vardag. Lars Levi gick på nomadskolan som barn och detta har präglat hans liv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamisk historia med Ailo - syntolkat

Samisk historia med Ailo - syntolkat

Ailo är 17 år, född i Norge och uppvuxen i Sverige. Själv beskriver sig Ailo som en same i Sápmi. Den samiska identiteten har alltid funnits där för honom, liksom språket och traditionerna. Ailo är programledaren och han inramar berättelser om hur historien har lämnat spår i andra unga samers liv: Sara-Elvira och hennes familj har blivit påverkad av tvångsförflyttningar. För renskötaren Helena pågår kolonisationen fortfarande och hon blir påmind om det i sin vardag. Lars Levi gick på nomadskolan som barn och detta har präglat hans liv.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land - syntolkat

I krigets skugga

Avsnitt 4 av 4

Att forma det nya Sverige och att visa sin svenskhet blir viktigt för de judar som etablerat sig i landet. Men när nazisterna kommer till makten i Tyskland kräver Sverige och Schweiz att ett J ska stämplas i judars pass. Man vill inte ha judiska flyktingar och ett strängt system tillämpas. Femhundra barn och några ungdomspionjärer får inresetillstånd. Den judiska församlingen väljer ut vilka och är ansvariga att se till att de blir försörjda. Programmet inleds med 50 sekunders sammanfattning samt förklaring av olika ord och begrepp som förekommer i filmen. Syntolkning: Magnus Johansson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land - syntolkat

Kärleken och traditionen

Avsnitt 3 av 4

Den judiska Emma Lamm och dalmasen Anders Zorn förälskar sig. Hon lämnar det borgerliga livet i Stockholm, flyttar till Mora och skaffar folkdräkt. Tillsammans med Anders återupplivar hon midsommar och startar en folkhögskola för hemslöjd. Änklingen Enoch Finkelstein är en av de fattiga judar som flyr till Sverige från öst. Han börjar sälja färdigsydda byxor längs järnvägsbygget mot norr. Samtidigt växer ett intresse för rasbiologi i Sverige. Programmet inleds med 50 sekunders sammanfattning samt förklaring av olika ord och begrepp som förekommer i filmen. Syntolkning: Magnus Johansson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAarons nya land - syntolkat

Att bli svenskar

Avsnitt 2 av 4

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne. Programmet inleds med 50 sekunders sammanfattning samt förklaring av olika ord och begrepp som förekommer i filmen. Syntolkning: Magnus Johansson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Fråga oss